Det kommer att dröja länge innan hotell, krogar, nöjesparker och andra ställen dit turister beger sig har återhämtat sig från effekterna av covid-19-pandemin.

I Europa härjar nu en fjärde våg av covid-19. I land efter land införs nya restriktioner som påverkar företagares möjligheter att bedriva sina verksamheter. Även Sverige rustar för en besvärlig tid och inför den 1 december vaccinpass för evenemang över 100 personer.

Vi leder ett forskningsprojekt vid Lunds universitet som studerar hur svenska besöksmål kan bli mer motståndskraftiga så att de kan hantera oförutsedda händelser. Projektet heter Resilient destinationsutveckling i spåren av covid-19 och finansieras av Tillväxtverket.

Vi har identifierat fem faktorer som har stor betydelse för hur prövningar kan hanteras.

1. Företags förmåga att anpassa sig till förändringar i omvärlden och utveckla nya eller anpassade produkter. Att snabbt kunna läsa av förändringar och omsätta dem till erbjudanden har varit viktigt för många besöksmål under pandemin. Företagare har gjort det möjligt att covidsäkra inköp med hjälp av tekniska lösningar som hemkörning av varor och måltider. Restauranger har flyttat utomhus till naturområden. I Bohuslän serverade till och med en företagare sitt julbord utomhus till gående gäster.

2. Vikten av samverkan och nya former för samarbete. De som redan jobbade med olika former av samverkan har under pandemin kunnat använda dem för att hantera nya utmaningar och stötta varandra i en svår situation. När restriktionerna sade att man endast borde resa inom en två timmars radie från sin bostad valde destinationsbolagen i Örebro, Norrköping, Linköping, Karlstad och Västerås att marknadsföra sig tillsammans. De genomförde en kampanj som vände sig till respektive stads invånare för att uppmuntra ett besök till grannstaden. Istället för att konkurrera om besökare valde städerna alltså att samarbeta.

3. Förmåga att ligga steget före genom att arbeta med olika scenarier. Besöksmål som tidigt i pandemin jobbade med olika scenarier har kunnat hantera en verklighet som är osäker och föränderlig. Det har i sin tur medfört ett mer snabbfotat och flexibelt arbetssätt.

4. Betydelsen av struktur, arbetssätt och rollfördelning. I Sverige finns organisationer på lokal, regional och nationell nivå som arbetar med turism. De har tillgång till olika resurser, uppdrag och arbetssätt. Att det är så har gjort det svårare för dem att jobba på ett effektivt sätt under pandemin. Frågor kring vem som har ansvar för vad och vem som ska göra vad leder till ett sammelsurium av lösningar som inte är de bästa. Dessutom finns det inbyggda konflikter som försvårar arbetet.

5. De statliga stödsystemens utformning. Under pandemin har stödsystemen inte varit anpassade till hur besöksnäringen ser ut. Många företag är enmansföretag som drivs som enskild firma. För dem har inte permitteringsstödet fungerat. Små företag har även begränsade resurser för att klara oförutsedda händelser.

Besöksnäringen har gjort en kraftsamling för att klara den kris pandemin inneburit. Det finns exempel på stark initiativkraft, kreativitet och ihärdighet i hela landet.

Covid-19-pandemin har startat och påskyndat många förändringar som ökad digitalisering av tjänster, nya former av marknadsföring samt nya sätt att samarbeta. Men det är avgörande att såväl politiker som myndigheter och besöksnäringen tar till vara dessa lärdomar och använder dem för att Sverige ska kunna ha en hållbar turism.

SKRIBENTERNA

Maria Månsson och Jörgen Eksell, lektorer och forskare vid institutionen för strategisk kommunikation på Lunds universitet.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.