Annons

Annons

Annons

Annons

Kultur

Ärkebiskopen: Vaccinbevis bryter mot religionsfriheten

Antje Jackelén anser att trossamfunden har drabbats orimligt hårt av restriktionerna under pandemin.

Text: 

Det här är en kulturartikel. Analys och värderingar är skribentens egna.

Ärkebiskop Antje Jackelén. Foto: Pontus Lundahl / TT

Bild: Pontus Lundahl / TT

Antje Jackelén är ärkebiskop i Svenska kyrkan och ordförande för Sveriges kristna råd.

Kyrkorna välkomnar att Folkhälsomyndigheten lyssnat till de betänkligheter som vi framförde efter regeringens avisering om införande av vaccinationsbevis. Kritiken från Sveriges kristna råd har förstås inte handlat om att vi motsätter oss smittskyddsåtgärder. Tvärtom har kyrkorna under hela pandemin följt restriktionerna, samtidigt som vi hjälpt människor i riskgrupper.

Annons

Kyrkorna rekommenderar vaccination för alla som kan vaccineras. Krav på vaccinationsbevis innebär dock att enskilda riskerar att registreras i sin religionsutövning och att människor som inte kan uppvisa ett vaccinationsbevis exkluderas. Det bryter mot religionsfriheten. Under pandemin har regeringen och Folkhälsomyndigheten återkommande haft svårt att se skillnaden mellan den grundlagsskyddade religionsfriheten och kultur- och idrottsevenemang.

Annons

Minst sex miljoner människor i vårt land är medlemmar i ett trossamfund. Ändå har det vid pressträff efter pressträff under hela pandemin endast talats om kultur och idrott. Trossamfundens verklighet har oftast förbigåtts med tystnad.

Trossamfunden har drabbats hårdare av inskränkningar än andra verksamheter. Medan gym för kroppen fick tillämpa regeln om en person på tio kvadratmeter, hade gym för själen – gudstjänstrum – en begränsning på åtta personer, oavsett storlek. Med kvadratmeterregeln hade Uppsala domkyrka kunnat ta emot 273 personer och då är dessutom flåsnivån lägre och takhöjden högre. ”Mammons tempel” stod öppna medan Guds hus ekade tomt när dörrarna stängdes framför näsan på den nionde personen.

Även begravningar i trossamfundens regi underkastades åttapersonersregeln, medan en ”borgerlig” begravning som inte sker i ett trossamfunds regi ansågs vara en privat tillställning som inte begränsas av samma regel. Först efter massiva protester från samfundsledare och sörjande tillät regeringen tjugo deltagande vid begravningar.

Behovet av riter är stort, särskilt i tider av oro och kris. Ändå vägde kyrkliga begravningsriter med sina månghundraåriga rötter lätt. Varför prioriteras människors existentiella behov inte högre än så? Har vi missat att hot mot existentiell hälsa ökar risken för psykisk ohälsa?

Annons

Ologiska bestämmelser underminerar ett effektivt förebyggande av smittspridning. Dessutom är det anmärkningsvärt att man offrar religionsfriheten på detta de ologiska bestämmelsernas altare. Om man kan hantera en grundlagsskyddad rättighet så lättvindigt, vilken är då nästa som inskränks utan att det ens problematiseras?

Annons

Hanteringen av religionsfriheten i Sverige är undermålig. Till och med i det av sekularism ("laicité") präglade Frankrike görs skillnad mellan gudstjänstdeltagande och allmän konsertverksamhet. Vid konserter och andra kulturevenemang krävs covidpass – också när det är kyrkliga konserter. Däremot inte vid gudstjänster.

Svaren på de existentiella frågorna ”Vad är meningen?”, ”Duger jag?” eller ”Är jag älskad?” kan självklart sökas i fler sammanhang där det finns öppenhet för transcendens. Men varför osynliggöra de källor ur vilka grunden till vårt samhällsbygge är hämtad?

Jag undrar hur staten får ihop det: Å ena sidan räknar den med att trossamfunden ställer upp i kris och katastrof – det är ju de som har rummen, närvaron, riter, ord och hopp – å andra sidan osynliggörs samma trossamfund. Regering och myndigheter behöver uppmärksamma trossamfundens positiva bidrag till hela samhället. Att ensidigt benämna trossamfunden när problem diskuteras bidrar till polarisering.

Den kritik som Sveriges kristna råd har yttrat gällande vaccinationsbevis vid gudstjänster handlar i grunden om tre saker:

Att regering och myndigheter trots ideliga påpekanden i remissvar och samtal underminerar smittskyddets effektivitet genom åtgärder som brister i konsekvens, logik och rättvisa.

Att de undervärderar att hälsa är mer än fysisk hälsa och även innefattar existentiella dimensioner där trossamfunden har unika tillgångar.

Att de visar likgiltighet inför risken att inskränka en grundlagsskyddad rättighet, religionsfriheten.

Det sista vore särskilt allvarligt i en tid då den demokratiska utvecklingen i världen har bromsat in betänkligt. Fortsatta behov att begränsa smittorisken kräver allas ansvarstagande. Trossamfunden vill och kan bidra till ett gott samhälle för alla.

Vi välkomnar att Folkhälsomyndigheten nu lyssnat till våra synpunkter.

Annons

Annons

Till toppen av sidan