Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Staffanstorp

Hans första hem i Sverige var en husvagn i Staffanstorp

En grusplätt i Staffanstorp blev brännpunkt i riksdebatten 2017 när kommunen placerade nyanlända i husvagnar. Nu ska den kritiserade lösningen bort.

Vi följer Wassim Alkhatib och hans familj i spåren av flyktingkrisen, från parkeringen där allt började till egen lägenhet i Helsingborg.

– Vi var nya i Sverige, vi behövde bara lite tid, säger han.

2017. Wassim Alkhatib har nyligen fått uppehållstillstånd och anvisats till Staffanstorps kommun. Han oroar sig för hur vintern i husvagnen ska bli. Arkivbild

Bild: Hussein El-Alawi

Annons

Staffanstorp september 2017.

På en grusplan i utkanten av Staffanstorp står Wassim Alkhatib. För två år sedan lämnade han sin fru och parets lilla dotter i Syrien, för att fly genom Europa till Sverige. Nu har han fått sitt efterlängtade uppehållstillstånd – och placering i en kommun. Det nya livet ska börja.

Men på plats i Staffanstorp får Wassim Alkhatib och åtta andra män ett oväntat besked: det finns inga lägenheter – de ska bo på en parkering.

När HD och Sydsvenskan träffar honom oroar han sig redan för vintern. Husvagnen, som han delar med en annan man, saknar rinnande vatten. Dusch, toalett och kök finns i separata baracker.

– Inte ens i flyktingläger bor man så här, sa Wassim Alkhatib under den första intervjun med tidningen.

Annons

De första fem husvagnarna på plats 2017. Fyra år senare håller de på att avvecklas. Arkivbild

Bild: Hussein El-Alawi

Annons

Hösten 2017 uppmärksammades Staffanstorp som den kommun i Skåne som var sämst på att möta bosättningslagen och ta emot nyanlända.

Till slut satte Migrationsverket hårt mot hårt och skickade människor med enkelbiljett direkt till Rådhuset i Staffanstorp.

Många kommuner i samma situation löste bostadskrisen med att köpa in modulbostäder. Staffanstorp kontrade med en akutlösning som skulle komma att bli både omdebatterad och kritiserad: att placera nyanlända i husvagnar.

Helsingborg november 2021.

Det har gått fyra år och Skåne är på väg mot en ny vinter. Men den här gången möter Wassim Alkhatib upp oss i dörren till sitt nya hem – en nyrenoverad lägenhet på Fredriksdal i Helsingborg.

2021. Wassim Alkhatib ser tillbaka på tiden i Staffanstorp och tycker inte att kommunen bidrog till att hjälpa de nyanlända att komma in i samhället. ”Hur kan man studera när man bor två personer i en liten husvagn utan internet? Och om jag inte kan lära mig svenska, hur ska jag kunna få ett jobb? Vi var nya i Sverige, vi behövde bara lite tid.”

Bild: Emil Langvad

I dag är halvåret i husvagnen en tid i livet som han helst inte tänker på. Även om han fick stöd från kyrkan och privatpersoner var upplevelsen att Staffanstorps kommun inte hjälpte de nya invånarna att integreras.

– Vi var utanför samhället. Det kändes som att andra i Staffanstorp inte ens visste att vi var där. Vi var nya i Sverige, vi träffade inga andra människor och vi pratade engelska med varandra.

”Husvagnarna har givit bygden ett dåligt rykte. För många har Staffanstorp förknippats med ett flyktingmottagande som saknat värdighet”, säger Henric Nilson, kyrkoherde i S:t Staffans församling.

Bild: Moa Dahlin

Staffanstorp hösten 2017.

Henric Nilson, kyrkoherde i S:t Staffans församling, minns också hösten 2017. Inom loppet av dagar började församlingens ”utryckningar” för att bistå hyresgästerna i husvagnarna med kläder och filtar. Vid köldknäppar har de nyanlända ibland fått sova i kyrkans lokaler.

Annons

Annons

Men huvudfokus har inte varit det materiella, utan ”medmänskligt stöd”. Henric Nilson talar varmt om hur privatpersoner och ideella organisationer engagerat sig i språkkaféer och läxhjälp.

– De som kom hit har behövt bryta upp från sitt land och gått igenom tuffa saker, de hade blåmärken i själen. Och tillvaron här i Staffanstorp har också varit tuff.

Har kommunen stöttat er i det arbetet?

– Kommunens engagemang har varit mycket måttligt. Jag tror det har funnits en politisk ovilja mot att det kommer hit människor som ska bli försörjda under en tid, säger han.

”Det är en diskussion man kan ha i Sverige. Är det elakt att ställa krav eller inte? Och vi menar att det inte är elakt. Det är bättre att ställa krav långsiktigt för att människor då måste ta tag i sin egen situation”, säger Christian Sonesson (M), kommunstyrelsens ordförande i Staffanstorp.

Bild: Sandra Henningsson

Staffanstorp november 2021.

Sedan slutet av 2017 har 16 personer haft hyreskontrakt i husvagnarna. Som mest har det varit åtta vagnar, till sommaren ska de sista ha avvecklats. Anledningen är att de inte behövs längre, eftersom det nu främst är kvotflyktingar – barnfamiljer – som anvisas till kommunen.

Kommunstyrelsens ordförande Christian Sonesson (M) håller fast vid att husvagnarna fyllt en ”bra funktion” och ser många fördelar.

– Dels gick det snabbt att få till bostäder. Dels var de billiga, både för skattebetalarna och de anvisade. Och så var det flexibelt, i takt med hur många som kom.

Det var tänkt som en akutlösning. Varför blev det så långvarigt?

– Staten har ju fortsatt anvisa till Sveriges kommuner. Långt fler människor än vad kommunerna klarar av att ta emot. Där har väl facit givit oss rätt, när vi sa att vi inte hade lediga bostäder.

Hur ser du på kritiken under åren?

Annons

– Visst, det finns de som tycker att det var fruktansvärt att kommunen anordnade husvagnar åt dem som hade fått asyl i Sverige. Det är jag medveten om. Men jag delar inte den bilden.

Tycker du integrationen har fungerat för personerna som bott där?

Annons

– Det har varit en jättebra lösning. Dels är det nära tätorten, att cykla eller gå in. Dels har det inneburit att många av dem inte har velat bo kvar, man har blivit tvungen att själv ta tag i sin situation. Förvisso med hjälp av kommunen, att söka andra bostäder eller så, säger Christian Sonesson.

”Husvagnar kan man kanske acceptera i en, två månader. Men här fanns ingen bortre gräns. Det var det största problemet för oss andra partier. Att man inte försökte hitta mer permanenta lösningar för personerna som vi tog emot i kommunen”, säger Staffanstorps oppositionsråd Pierre Sjöström (S).

Bild: Hussein El-Alawi

Staffanstorps oppositionsråd Pierre Sjöström (S) suckar när historiken om husvagnarna kommer på tal. M har kört sitt eget race – kommunens övriga partier har varit bakbundna i frågan, menar han.

– Anmärkningsvärt i sig, att det kan komma fram ett antal husvagnar, att man iordningställer en yta med grus, el och vatten utan att man fattat något politiskt beslut i någon instans.

Han delar inte heller Christian Sonessons bild att lösningen har främjat integrationen.

– Staffanstorp är en fantastisk kommun. Jag vill inte att man brännmärker Staffanstorp för hanteringen av nyanlända. Vi förtjänar bättre.

Fakta

Nyanlända till Staffanstorp

Så många nyanlända har anvisats till kommunen de senaste åren.

2021: 41
2020: 44
2019: 54
2018: 96
2017: 97

2016: 99

Källa: Migrationsverket

Staffanstorp, november 2021.

Annons

Snålblåsten isar över slätten och ett blekt morgonljus silar ner över parkeringen där gatlyktorna fortfarande är tända. En nyvaken man i shorts sneddar över grusplanen på väg till toalettvagnen, stannar upp och pratar en stund.

Under årens lopp har han haft många samtal med media.

– Folk som ni kommer och frågar hur det är att bo här. Man behöver inte fråga – man förstår att det inte är bra, säger han och gestikulerar mot husvagnarna och parkeringen där det ligger omkullvräkta stolar, trasiga cyklar och brädor.

Annons

I slutet av november 2021 står fem husvagnar kvar på parkeringen. I takt med att hyresgästerna flyttar ut avvecklas vagnarna. Den 23 augusti löper det tillfälliga bygglovet på tomten ut, men senast i juni ska husvagnsboendet bort.

Bild: Hussein El-Alawi

Fler än hälften av de ensamstående män som bott här genom åren har flyttat vidare inom några månader, men sex av dem har stannat kvar i två, tre år – eller mer. Totalt har husvagnsbostäderna kostat kommunen 3,9 miljoner kronor sedan 2017.

Under de första månaderna placerades två personer i varje husvagn, sedan dess bor man en och en. Nu har fem människor sina hem på grusplanen mot en månadshyra på 2000 kronor.

Mannen är en av dem. Parkeringen har varit hans fasta punkt de senaste tre åren.

Nu har kommunen informerat grannen att han snart måste lämna sin husvagn, själv är han kallad till möte.

Han hämtar en kopp kaffe och tittar ut över granntomten där dumpers och ångvältar banar väg för ett nybygge på industriområdet. Under pandemin läste han en ettårig praktisk utbildning, som hittills inte lett till arbete. På frågan vad han tänker om framtiden är svaret att han vill vara ”någon annanstans”.

– Jag hoppas på jobb och en lägenhet, som alla personer har. Jag är också en människa.

Helsingborg november 2021.

Annons

Wassim Alkhatib slår sig ner i soffan bredvid sin fru Safaa Menther. Sonen Daniel, ett år, sover i rummet intill och åttaåriga dottern Kamar är i skolan.

I Syrien jobbade Wassim Alkhatib med att sälja köksinredning, i Sverige har han sadlat om till lastbilschaufför. ”Man måste kolla var det finns jobb i det nya landet. Man vill inte gå en utbildning och sedan sitta hemma”, säger han.

Bild: Emil Langvad

När Safaa Menther och dottern kom till Sverige 2019 hade Wassim inte träffat sin familj sedan han lämnade Syrien fyra år tidigare. Han minns mötet i ankomsthallen på Kastrup.

– Min dotter kände inte igen mig. Det första hon frågade var: ”Är du Wassim?” Jag sa: ”Ja, det är baba.”

Efter ett halvår på husvagnsparkeringen fick Wassim Alkhatib hjälp genom kommunen att hyra ett rum hos en privatperson i Staffanstorp. Han lärde sig svenska, utbildade sig till lastbilschaufför och flyttade vidare till Eslöv.

Annons

Safaa Menther och Wassim Alkhatib med sonen Daniel. 2019 kunde familjen återförenas i Sverige. För Wassim har det varit viktigt att skaffa en utbildning i Sverige, för att kunna få jobb – och bostad. Safaa har som mål att utbilda sig till tandsköterska. ”Vad ska du göra om du inte har någon inkomst? Det är första frågan du får när du letar bostad", säger Wassim.

Bild: Emelie Malmros

Hösten 2020 kunde familjen kliva över tröskeln till sin efterlängtade lägenhet i Helsingborg.

– Det kändes som om man föddes igen, säger Wassim Alkhatib.

– Nu känner vi oss hemma – här bor vi för en lång tid. Min dotter går i skolan och har kompisar, sonen ska snart börja förskolan. Man kan inte flytta hela tiden.

Genom åren har han sprungit på flera av de andra männen från husvagnarna.

– Jag blir jätteglad när jag träffar dem och ser att de har jobb och att det har gått bra för dem. Det jag vill att de ska veta i Staffanstorp är att nästan alla som flyttade in då har studerat och jobbar nu. Vi har inte kommit hit för att sitta och ta emot pengar.

Wassim Alkhatib lämnade Syrien på grund av kriget, men håller kontakt med vänner som bor kvar. ”De har inte råd att köpa mat till sina barn. Jag skickar lite pengar till familj och vänner när jag kan. ”

Bild: Emil Langvad

Annons

Fakta

Husvagnarna i Staffanstorp – detta har hänt

• I mars 2016 träder bosättningslagen i kraft. Nu är det inte längre frivilligt för landets kommuner att ta emot och ordna bostad åt nyanlända som fått uppehållstillstånd.

• September 2017: Staffanstorp är bland de sämsta kommunerna i landet när det gäller att ta emot nyanlända som anvisats. Migrationsverket tröttnar och börjar skicka nyanlända direkt till Rådhuset. Kommunen måste hitta akuta boendelösningar.

På en markplätt i utkanten av Staffanstorp ställer man upp de första fem husvagnarna.

• 2018:

Under vintern anser de boende att kommunens skötsel av vagnarna är för dålig – man larmar bland annat om kyla, fruset vatten, en trasig dörr och elproblem.

Efter det JO-anmäler sex Socialdemokrater kommunen för en publicering på kommunens webbplats, i texten står det att hyresgästerna haft eget ansvar för många av de problem som uppstått. JO går inte vidare med anmälan.

• Sjöbo kommun kritiserar Staffanstorp för att man placerat nyanlända på Orebackens camping i Sjöbo, utan att informera kommunen, och kräver ersättning för barnens skolkostnader. Även Vellinge och Lunds kommuner är kritiska till att Staffanstorp gör placeringar i deras kommuner. Etableringsminister Ylva Johansson (S) menar att Staffanstorp "smiter från sitt ansvar".

• 2020: Staffanstorp är den skånska kommun där lägst antal flyktingar – 91 personer – som kom under flyktingkrisen 2015 fortfarande bor kvar.

• November 2021: Tre av de åtta husvagnarna som stått på markplätten har avvecklats i takt med att hyresgästerna flyttat ut. Fem husvagnar står kvar.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy