Södra Varvsbassängen ligger bakom Malmö universitet och framför det som ska bli Malmös nya stadsdel: Varvsstaden.
Idag är bassängen mellan sex och elva meter djup. Nu ska den istället bara bli tre meter djup vid kajen och fyra meter djup längre ut i bassängen.
– Tittar man 200 år tillbaka, hur området såg ut innan vi byggde en stad. Då var det grunda havsområden här, säger Michael Palmgren, verksamhetschef på Marint kunskapscenter i Malmö.

En frisk ålgräsäng i Malmö. Foto: Michael Palmgren, Marint Kunskapscenter i Malmö.
Grunda havsområden på tre till fyra meters djup är den viktigaste biotopen som finns, menar Michael Palmgren, som hjälpt Malmö stad i arbetet med hamnbassängen.
Annons
Annons
– Kan vi återskapa dessa områden och få tillbaka ålgräs, ruppia som är fröväxter, blåstång och rödalger – och all fisk. Då får vi ett klarare vattenområde. På sikt kan man bada i hamnbassängen och fiska, säger han.

Grafik: Krister Cronqvist Södra Varvsbassängen ska bli grundare och mer klimatvänlig.
När det nu byggs bostäder runt omkring finns det dessutom en säkerhetsaspekt med grundare vatten.
Det finns idag inget liv på botten av hamnbassängen eftersom den är för djupt. Dessutom är havsbotten kraftigt förorenad av den verksamhet som pågått i hamnen. Föroreningarna ska nu täckas över med stenkross och lermorän.
– Man kapslar in dem med ett lager med sten först och sedan en halvmeter lera så blir det som ett lock. Därefter fyller man upp till fyra meter med sand och sedan kompletterar man med block och sten så får man revfunktioner som kan ge fantastiska formationer, säger Michael Palmgren.
Det blir betydligt billigare och säkrare att kapsla in föroreningarna än att ta upp dem. Skapar man sedan rev ovanpå kan man öka den biologiska mångfalden.

Botten på Inre hamnbassängen. Foto: Michael Palmgren, Marint Kunskapscenter i Malmö.
– Vi har tagit många av de grunda områdena i anspråk och fyllt ut och byggt land på. Just de här grunda områdena är kanske den viktigaste biotopen på vår planet, här hittar vi sjögräsängarna, säger Michael Palmgren.
Annons
Annons
Sjögräsängarna täcker 0,1 procent av det totala världshavet men ängarna tar upp hela 18 procent av all koldioxid i havet.
– Samtidigt tar de hand om övergödningen som finns, säger Michael Palmgren.

Under Suellsbron har man grundat upp kanalen och täckt med sand och block ovanpå Citytunneln. Här växer nu blåmusslor, rödalger och blåstång. Foto: Michael Palmgren, Marint Kunskapscenter i Malmö.
Övertäckningen av Södra Varvsbassängen blir ett stort projekt – bassängen är nästan sju fotbollsplaner stor, eller 52 000 kvadratmeter.
– Detta blir en förebild. De resultat vi får här kan vi ha stor nytta av när vi sedan jobbar med Nyhamnen. Det är otroligt spännande och viktigt. Vi öppnar upp staden till invånarna – Malmös största naturtillgång är havet, säger Michael Palmgren.
Det kostar 49 miljoner kronor att göra Södra Varvsbassängen grundare. Arbetet påbörjas 2022 och ska ta två år, alltså innan de två nya broarna byggs över bassängen: en gång- och cykelbro och en bro för kollektivtrafiken. Materialet som ska täcka botten är tänkt att levereras sjövägen.
Fakta
Södra Varvsbassängen
Under utfyllande av hamnområdet på 1850-talet fanns ett område som kallades ”sura gapet”.
I samband med att Malmös första fartygsdocka byggdes grävdes också en kanal mellan dagens klaffbro och och fram till stadskanalen, över den yta där kongresshallen ligger idag.
I mitten på 1870-talet blev "sura gapet" en bassäng som fick namnet Varvshamnen, eller Södra Varvsbassängen som vi känner den idag.
Av: Martin Andersson

Under Suellsbron växer idag ålgräs, ruppia, rödalger efter att kanalen preparerats med sand och stenblock. Foto: Michael Palmgren, Marint Kunskapscenter i Malmö.