Annons

Annons

Annons

Annons

Skönhetshetsen

Flödet av bilder med skeva skönhetsideal hotar ungas hälsa

Det enorma flödet av idealkroppar på sociala medier försämrar barn och ungas psykiska hälsa. Bilderna kan påverka deras självkänsla och humör, öka risken för kroppsmissnöje och ätstörningar. Det slår en ny sammanfattande studie fast.

Text: 

Trots att de flesta barn och unga vet att många av bilderna de ser på sociala medier är manipulerade och ansikten och kroppar fixade, påverkas de, visar forskningen. Det är nästan omöjligt att värja sig.

Bild: Erik Nylund

Annons

– Ju mer vi tittar på bilder av orealistiska skönhetsideal, ju mer vi jämför oss med dem, desto sämre mår vi, säger Sissela Nutley, hjärnforskare på Karolinska institutet i Stockholm.

Hon är en av två forskare bakom den nya kunskapsöversikten, beställd av Statens medieråd, där arton internationella studier som undersöker kopplingen mellan sociala medier och kroppsuppfattning ingår. Resultatet ligger i linje med Facebooks egna läckta dokument, som bland annat visar hur deras plattform Instagram påverkar unga tjejers självbild negativt.

– Skillnaden mot förr är den stora mängd bilder med skeva ideal som de unga möter, dessutom ofta manipulerade. På min tid var tillgången på bilder av folk som levde upp till skönhetsidealen begränsad. Du kanske läste Veckorevyn, hade någon affisch på kändisen på väggen och tittade på filmer och tv-serier, säger Sissela Nutley.

Annons

Annons

Även om de unga i dag är medvetna och kritiska och vet att bilderna är manipulerade eller att det handlar om att sälja produkter, så påverkas de.

Att förhålla sig till modeller och kändisar är en sak. Att befinna sig i ett ständigt pågående flöde av ”perfekta” kroppar är en helt annan. Det faktum att vi lever i en tid då allt från topp till tå betraktas som ett förändringsprojekt, gör det heller inte lättare. Kroppen inte bara kan utan bör omformas med dieter och träning, kläder och smink, med fillers och operationer.

– Även om de unga i dag är medvetna och kritiska och vet att bilderna är manipulerade eller att det handlar om att sälja produkter, så påverkas de. Den första reaktionen blir ändå som den blir, exempelvis ”varför har inte jag lika smala lår”.

”Studier visar att du får en humörsänkning och sämre kroppsuppfattning av att titta på den här typen av bilder, i jämförelse med att titta på natur- och resebilder. Det räckte att blanda in några i personernas flöden för att den här negativa effekten skulle märkas”, säger hjärnforskaren Sissela Nutley. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Både tjejer och killar lider av kroppsmissnöje och psykisk ohälsa, tjejer i något högre grad än killar. Eftersom tjejerna dessutom tillbringar betydligt mer tid på sociala medier påverkas de också mer av plattformarnas bildflöden. Över hälften av de artonåriga tjejerna ägnar mer än tre timmar per dag på framförallt Instagram, Snapchat och Tiktok. Fyrtio procent av tjejerna mellan fjorton och sjutton gör detsamma, enligt statistik från Statens medieråd.

Annons

– Det är tydligt att den genomsnittliga nettoeffekten är något negativ på det psykiska måendet även om det kan skilja sig mycket åt mellan individer. Vi kan också se att effekten förstärks när du gör så kallade självobjektifierande saker, säger Sissela Nutley.

Annons

För den som redan har en ätstörning eller en risk, som internalisering av smalhetsideal eller låg självkänsla, har det en förvärrande effekt.

Det kan exempelvis handla om att lägga mycket tid på att trixa och fixa med sina selfies. I den processen intar du ett utifrånperspektiv på kroppen, ser dig själv genom en tänkt betraktares blick. Du värderas utifrån vad andra tycker.

– Vi kan också se att sociala medier har en koppling till ätstörningar. För den som redan har en ätstörning eller en risk, som internalisering av smalhetsideal eller låg självkänsla, har det en förvärrande effekt.

Den helt avgörande faktorn bakom hela problematiken är tech-giganternas algoritmer, som styr innehållet i våra sociala medier-flöden. Algoritmerna ger oss mer av det vi visat intresse för liksom av innehåll som de vet genererar ett ökat engagemang.

– De driver folk, och då inte minst unga, till att titta på saker som forskningen visar att man inte mår bra av. Det visar ju även deras egna interna undersökningar.

Tjejer ägnar mer tid än killar på sociala medier som Instagram, Snapchat och Tiktok, enligt Statens medieråd.

Bild: Jessica Gow/TT

Annons

Kunskap om hur algoritmerna fungerar och marknadskrafterna bakom är viktig, liksom medvetenhet om hur manipulerade många bilder är. Det hjälper de unga att värja sig och förhålla sig kritiskt, menar Sissela Nutley.

Men att jobba emot algoritmerna och helt lyckas styra sitt eget innehåll är näst intill omöjligt. Däremot går det förstås att avfölja innehåll man inte mår bra av eller minska tiden som tillbringas på plattformarna, vilket även det är en stor utmaning för den som är ung.

Annons

– Majoriteten av de unga är missnöjda med sitt eget användande. Det visar Statens medieråds undersökningar. Här behöver vuxenvärlden engagera sig för att stötta unga till ett digitalt användande som de mår bra av.

I en annan pågående studie tittar Sissela Nutley på hur pandemins distansundervisning har påverkat de ungas psykiska mående. En av de saker som kommer fram är att eleverna uppger att de har oroat sig mindre över hur de ser ut på sociala medier.

– När de inte ska träffa andra i verkliga livet lägger sig oron lite grann. Kanske för att de vant sig vid att inte piffa till sig lika mycket och tänker mer: ”orka”.

Läs mer: ”Barn så unga som tio år pratar om Kim Kardashians kurvor”

Följ Inpå livet även på Facebook och Instagram. Har du tips på ämnen och personer vi bör skriva om är du välkommen att höra av dig via mejl inpalivet@hdsydsvenskan.se eller på telefon 040-281200.

Annons

Annons

Till toppen av sidan