Tidigare har den hotellkung som velat bygga ett högt hus i Malmö bara kunnat skicka in en ansökan. Nu måste varje byggare som siktar högt rätta sig efter Riktlinjer för höga hus, som stadsbyggnadsnämnden just har antagit.

– När staden bara reagerar på marknaden, leder det inte till att de höga husen tillför värden till hela staden. Nu har politikerna – över partilinjerna – bestämt: detta är vad vi vill ha och så här ska det se ut, säger Finn Williams, stadsarkitekt i Malmö.

Arbetet med att ta fram riktlinjerna startade redan i mars, några månader innan den nya stadsarkitekten tillträdde. Tillsammans med planarkitekterna Anna Modin, Daniela Krizanec och Hanna Irvenå har han sedan dess jobbat intensivt med riktlinjerna, och det har också politikerna i nämnden gjort.

– Alla partier har varit representerade i en grupp. Vi har haft workshop och vi har åkt runt i andra delar av Sverige för att få fram hur de har gjort, säger Sofia Hedén (S), ordförande i stadsbyggnadsnämnden.

Det handlar om hus över 35 meter. Jämförelsevis är höghuset vid Slussplan 38 meter högt, andra höghus i Malmö som ligger på 34,5 meter är höghusen på Kulladal.

– Men riktlinjerna innebär inte att man nu börjar bygga högt mer ofta, utan att om någon är intresserad av att bygga högt är det tänkt att de kan gå in och titta på var Malmö vill satsa på fler höga hus och hur, säger Sofia Hedén.

Förra stadsarkitektens strategi var att höga hus skulle sticka upp som grässtrån ur mossan. De nya riktlinjerna går i samma riktning. Visserligen pekas områden ut där flera höga hus kan byggas, men det får inte bli kluster.

– Nej, inte kluster utan inslag av höga hus. Avstånden behöver vara så pass stora emellan de höga husen att man tar hand om utsikten och att man ser varje torn. Malmö är en platt stad, men har en historia av uppstickande hus och så ska det förbli, säger Finn Williams.

Sådana områden där flera höga hus kan byggas är Triangeln och sjukhusområdet, Östervärn, Rosengårds station och centrum, Persborgs station och Hyllie.

Andra ställen pekas ut för att bygga solitära höga hus på: Ön, Helikopterplattan i Västra hamnen, Toftanäs, Södervärn och Jägersro.

– De höga husen ska ge ett mervärde till platsen och en upplevelse i staden. Ön kan vara en sådan plats. Det skulle ge en fantastiskt utsikt och det är en intressant del rent historisk som man kan markera på håll med ett höghus, säger Marcus Horning, stadsbyggnadsdirektör.

Dessutom pekas två framtida stationsområden ut som bra ställen att bygga höga hus på: vid Segevång där gamla Sydsvenskan-huset ligger och söder om Persborgs station

– Detta är ett långsiktigt dokument och i den nya Översiktsplanen håller vi på att utreda för kommande stationer. Vi vill uttrycka att det finns möjlighet till höga hus där, säger Marcus Horning.

I riktlinjerna ställs också estetiska krav på de höga husen: de ska ha hög arkitektonisk kvalitet, passa in närmiljön och ha sociala värden. Dessutom ska de byggas hållbart och det ska finnas grönska i byggnaden: i fasaden, i utemiljön, på terasser eller på takytor.

– Ju högre byggnaderna byggs, desto större sociala, miljömässiga och ekonomiska värden måste husen ge, säger Finn Williams.

Nya höga hus ska inte byggas rakt upp utan med en bottenvåning som är publik, en bas som passar in i byggnaderna bredvid. Därefter en kropp som reser sig över stadsdelen, som ska vara smalare så det inte blir blåsigt runt huset. Överst ska det vara en krona från kroppen som avslutar byggnaden mot himlen.

– De ska möta marken bra och respektera sin omgivning. De ska inte ge vindar och skuggningar. De ska också ha en stark karaktär: De ska känns malmöitiska. Varje hög byggnad ska visa att du nu är i Malmö – inte Göteborg eller London, säger Finn Williams.