Svensk sjukvård förbrukar en blodpåse i minuten, dygnet runt, året om. Fem tusen blodpåsar behövs nu för att säkra tillgången i Skåne över jul- och nyårshelgerna. Många vill ge blod men tiden räcker inte alltid till. Då kan blodbussen vara en lösning.

Katarina Lindström är van blodgivare. Blodbussen passar henne bäst eftersom den stannar i Klippan, nära hennes arbetsplats som lärare på vuxenutbildningen.

– Vi är flera på min arbetsplats som lämnar blod. Jag var här fem minuter innan de öppnade. Då var det redan sex före i kö. Nu står min rektor här ute och väntar.

Blodbussen gör de sista stoppen inför jul i Klippan, Löddeköpinge och vid Burlöv center.

– Det är platser där vi vet att många kommer till oss lämnar blod, säger Jonna Rimmerfeldt, biomedicinsk analytiker.

Blodbussen turnerar Skåne runt och besöker 40 hållplatser runt i länet, året runt. Eftersom blodpåsarna bara kan lagras i sex veckor är det viktigt att ha en jämn ström av givare.

– Alla blodgrupper behövs alltid, men nu är det blodgrupp noll och A som behövs fyllas på inför jul- och nyårshelgen, säger Ingrid Johansson, blodgivarsamordnare och biomedicinsk analytiker.

Blodgrupperna A och O är vanligast, därför är behovet av dem störst. Under pandemin har färre personer lämnat blod. Och under vinterhalvåret när många är sjukskrivna minskar givandet.

– Det är samma läge i hela landet.

Blodet behövs vid operationer, olyckor och förlossningar. Men även till patienter med kroniska sjukdomar och cancer.

Antalet blodgivare har minskat från 30 000 till 25 000 i Skåne de senaste åren. Det är tufft att rekrytera unga blodgivare.

– Det är ingen patient som blir utan blod, men man kan behöva vänta på blod. Det händer då och då att man behöver ställa in operationer på grund av blodbrist.

Allra svårast är det att locka unga män att ge blod. Männen kommer först när de är i 35-års ålder konstaterar Ingrid Johansson.

– De flesta som kommer till oss är unga tjejer, de har bestämt sig. Medan killarna säger: aldrig i livet. Men det är också fler unga kvinnor som inte kan ge blod på grund av tunna kärl eller ett för lågt blodvärde.

En plåster och en vit linda runt armen avslutar dagens tappning för helsingborgaren Katarina Lindström.

– Det var sjuttonde gången jag lämnade blod. Nu har jag gjort årets julgärning, säger hon.

När blodpåsen är fylld delas upp i tre delar: röda blodkroppar, plasma och trombocyter. En påse blod kan därför komma flera patienter till gagn.

Katarina Lindström har just varit med och räddat livet på tre patienter.

Utanför bussen ringlar sig kön fortfarande lång av tålmodiga blodgivare.

– Klippan är ett bra ställe, här har vi många blodgivare. Och folk är så tåliga, de kan stå och vänta i en timme här utanför. Det är fantastiskt, Ann-Charlotte Holmqvist, biomedicinsk analytiker.

Läs mer: Krönika om julens kanske viktigaste gåva.