Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Gång på gång ser vi bevis på bristande kunskap och felaktiga påståenden om vad barnkonventionen innebär.”

Svenska politiker och andra beslutsfattare har sagt att de inte kan börja tillämpa lagen om barnkonventionen förrän de vet hur den ska tolkas, genom så kallad praxis. Vilka andra lagar behandlas på det sättet? Det undrar Jens Orback och Helena Thybell, ordförande respektive generalsekreterare för Rädda Barnen.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

En del av barnkonventionen som ofta missförstås är principen om barnets bästa, skriver Jens Orback och Helena Thybell
.

Bild: Pixabay

Annons

I morgon, den 1 januari, är det två år sedan barnkonventionen trädde i kraft som svensk lag. Det borde vara ett tillfälle att fira en viktig framgång i arbetet för barns rättigheter, men det är svårt när målet med konventionen på intet sätt uppnåtts.

Gång på gång ser vi bevis på bristande kunskap, missuppfattningar och felaktiga påståenden om vad konventionen innebär. I förlängningen innebär det att barn inte får sina rättigheter tillgodosedda.

För mer än tre decennier sedan antog en enhällig generalförsamling i FN konventionen om barnets rättigheter – barnkonventionen. Sverige var ett av de första länderna som skrev under konventionen och har sedan dess varit bundet att följa den.

Annons

Svenska politiker och andra beslutsfattare har trots den långa startsträckan sagt att de inte kan börja tillämpa lagen om barnkonventionen förrän de vet hur den ska tolkas, genom så kallad praxis. Vilka andra lagar behandlas på det sättet? Praxis tillkommer genom att en lag används och beslut överklagas. Det gäller alla lagar, även lagen om barnkonventionen. Men det är inte en förutsättning för att en lag ska tillämpas.

Annons

En del av barnkonventionen som ofta missförstås är principen om barnets bästa. En princip som inte alls var ny när barnkonventionen antogs - den fanns redan i flera FN-konventioner om mänskliga rättigheter. Många uppfattar principen som att barnets bästa ska vara avgörande för allt som rör barn och att myndigheter aldrig får fatta beslut som strider mot barnets bästa - att till exempel föräldrar inte kan dömas till fängelse eftersom det bästa för barn är att vara med sina föräldrar. Det är inte avsikten med principen.

Barnets bästa ska inte vara avgörande, men det ska väga tungt - ”i första hand beaktas” står det i konventionen. Andra intressen kan därmed väga tyngre, till exempel rättsskipning. Barnkonventionen kräver däremot att barnets bästa prövas och att det tydligt framgår vad som bedömts vara barnets bästa och hur olika intressen vägts mot varandra. Just denna prövning ser vi på Rädda Barnen saknas i alldeles för många sammanhang där den numera borde vara en självklarhet.

Subjektiva tyckanden om barnets bästa kan inte heller, tvärtemot vad vissa tror, användas för att rättfärdiga beteenden som är skadliga för barn, till exempel att slå barn, könsstympning eller hedersrelaterat våld och förtryck.

Annons

I konventionen finns flera artiklar om skydd för barnet mot alla former av våld. FN:s barnrättskommitté, den främsta tolkaren av konventionen, har varit tydlig med att barnets bästa aldrig kan användas för att rättfärdiga skadliga beteenden mot barn.

Annons

En annan vanlig uppfattning är att barnkonventionen innebär att barn ska bestämma allt. Även det är en felaktig tolkning av konventionen. Det som gäller är att barn ska ha rätt till inflytande och delaktighet i frågor som berör dem. Precis som vi vuxna vill ha inflytande och delaktighet i frågor som rör oss. Barn ska få information om vad som händer och ska ges möjlighet att få säga vad de tycker om det. I till exempel Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökning tillfrågas inga personer under 16 år. Varför är det inte självklart att låta barnen själva säga vad de tycker i frågor som berör dem? Sedan är det upp till vuxna att ta till sig vad barnen sagt och ge det vikt utifrån barnets ålder och mognad.

Ovanstående missuppfattningar är några av de vanligaste feltolkningarna av barnkonventionen som vi inom Rädda Barnen har sett under de 31 år som konventionen gällt i Sverige, även om det förstås finns många fler.

På alla nivåer i samhället behöver politiker, andra beslutsfattare, professionella som möter barn varje dag, föräldrar, ideella ledare i barns fritidsverksamheter, journalister och inte minst barnen själva veta om barnkonventionen och lagens syften. Det är dessutom ett krav enligt konventionen och något som alltså sedan två år gäller som svensk lag.

Vi säger inte att det är enkelt att använda barnkonventionen. Det är helt i sin ordning att kritisera och problematisera kring barns rättigheter i förhållande till andra perspektiv. Det vi önskar är att det görs utifrån en korrekt bild av vad som faktiskt står i konventionen, vad artiklarna betyder och vad som gäller som lag. Bara så kan barns rättigheter bli en självklarhet i det svenska samhället.

SKRIBENTERNA

Jens Orback, ordförande för Rädda Barnen.

Helena Thybell, generalsekreterare för Rädda Barnen.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy