Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

kultur

Nils Funcke
Ta strid för visselblåsares rättigheter

Justitiekanslern är defensiv när hon borde gasa, och tvärtom.

Det här är en kulturartikel.Analys och värderingar är skribentens egna.

Bild: Sven-Erik Svensson

Annons

Nils Funcke är tryck-och yttrandefrihetsexpert.

”Nu ska du få höra, Fröken Visselblåsare, du har yttrandefrihet men den ska vara faktabaserad”. Att medicinska sekreteraren Ingrid Leirnes mellan ordsalvorna invände att hon hade rätt att yttra sig i medierna såg hennes chefer som ”ett problem”.

I en insändare i tidningen Norran hade hon kritiserat det hon såg som brister i det förebyggande arbetet mot covid. Efter uppläxningen av de två cheferna inom region Västernorrland förflyttades hon omgående från hälsocentralen i Bureå till en annan ort.

Alla åtgärder som en myndighet vidtar mot en medarbetare som använt sin yttrandefrihet är otillåtna. Det gäller allt från uppsträckningar till avsked. Enligt grundlagen är ”avskedande, uppsägning, meddelande av disciplinpåföljd eller liknande åtgärd” inte bara otillåtna utan också straffbara.

Annons

Annons

Justitiekansler (JK) Mari Heidenborg valde att inte åtala de två cheferna. Repressalierna var enligt JK inte tillräckligt ingripande, kännbara, Ingrid hade fått behålla sin anställning och fick utföra i stort sett samma arbetsuppgifter på en annan ort.

En ”samlad bedömning” resulterade i att JK lät det stanna vid att uttala allvarlig kritik. Men för Ingrids upprättelse och för att upprätthålla respekten för öppenheten och meddelarfriheten hade en samlad bedömning av uppläxningen och omplaceringen kunnat motivera ett åtal.

När en chef i Borås kommun utdelade en skriftlig varning till en anställd som medverkat i ett tv-inslag reagerade dåvarande JK Göran Lambertz. Enligt Lambertz var det inte tillräckligt att rikta kritik mot chefen utan ett straffrättsligt ingripande var motiverat av hänsyn till ”intresset av att kommunanställdas meddelarfrihet inte kränks”. Genom en lucka i lagen friades chefen. Men Lambertz fick lagstiftaren att vidga möjligheten att åtala kommunala och regionala chefer.

Mari Heidenborgs företrädare som JK, Anna Skarhed, drev ett fall som gällde mediernas tystnadsplikt ända upp till Högsta domstolen (HD). Hon lyckades skapa en stramare praxis, tolkning, av bestämmelsen om tystnadsplikt. Det gagnade meddelarfriheten som är en av de viktigaste grundbultarna i yttrandefrihetsregleringen.

Lambertz, Skarhed liksom även Johan Hirschfeldt utmanade, tog strid och stärkte yttrandefriheten. Mari Heidenborg slår till reträtt.

Annons

Ramarna för JK är angivna i grundlag med en övergripande portalparagraf och en instruktion om att den som likt JK har ett ansvar för att skydda yttrandefriheten ”ständigt ska ha i åtanke att tryckfriheten är en grundval för ett fritt samhällsskick”, se mer till ämnet och tanken än till orden samt ”i tveksamma fall hellre fria än fälla”.

Annons

Lagstiftningen syftar till att det allmänna ska beivra åtgärder som begränsar yttrandefriheten samtidigt som den manar bland annat JK att visa stor återhållsamhet med ingrepp mot den som använder sin yttrandefrihet.

Mari Heidenborg har visat sig offensiv när det gäller att beivra yttranden. Åtalet mot Cissi Wallin för hennes bok ”Allt som var mitt” innebar att JK töjde på utrymmet för allmänt åtal för förtal. Att samhället ska göra en enskilds sak till sin ska bara ske i yttersta undantagsfall, när det finns ett starkt samhällsintresse.

I januari 2019 inledde Mari Heidenborg förundersökning mot 16 grundlagsskyddade webbsidor för förtal. Det gällde ett felaktigt påstående att en icke namngiven chaufför skulle ha visat erotiska filmer i skolbussen. Förundersökningarna motiverades med att påståendet fått stor spridning och att publiceringarna låg kvar trots att Mediernas etiknämnd klandrat flera av publiceringarna. Ett omotiverat beslut med olyckliga motiveringar.

Annons

JK valde i fallet med busschauffören att för första gången använda möjligheten att ge fem av utgivarna två veckor på sig att ta bort yttrandena. Vapenskramlet fick de fem utgivarna att avpublicera och därmed undgå åtal. Det har även använts mot nazistiska webbpubliceringar.

Bestämmelsen om ansvarsbefrielse som infördes 2019 gav JK ett nytt repressivt instrument. Med det kan en offensiv JK beivra yttranden utan att behöva väcka åtal. Men intentionerna från grundlagsstiftaren var inte att utöka JK:s möjligheter att beivra yttranden.

Vi har nu en JK som är defensiv när hon borde gasa och offensiv när hon borde följa instruktionen och hålla igen.

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy