Disken och havremjölken. Det är vanliga orsaker till dålig stämning på kontoret, visar ny forskning från Lunds universitet.

– Speciellt havremjölken var ett laddat ämne. Det kunde handla om allt möjligt, att det fanns för lite, för mycket eller ingen alls, säger etnologen Katarzyna Herd och ler.

I de tio intervjuer och 57 enkäter som forskarna analyserat visade det sig att orsakerna till dålig stämning på svenska kontor är många. I studien ingår både personer födda i Sverige och människor som flyttat hit för att jobba, mest högre chefer.

– Det man väljer att berätta om är oftast småsaker som odiskade kaffekoppar och folk som kommer för sent till möten, men skrapar man på ytan finns det ofta djupare sprickor, säger Jakob Löfgren.

För resultaten från studien visar att dålig stämning på arbetsplatser ofta bottnar i någon form av brist; till exempel otydligt ledarskap, respektlöshet eller dålig kommunikation.

– Det är med andra ord en markör som är viktig för en chef att fånga upp, och då gäller det att vara lyhörd för signalerna är ofta subtila, säger Jakob Löfgren.

Att definiera begreppet dålig stämning är inte alldeles enkelt. Men en förutsättning är att det finns en grupp människor, det är en känsla som delas av andra.

– Man skulle kunna se det som ett slags socialt överenskommet lösningsmönster, säger Jakob Löfgren.

Trots att dålig stämning finns i alla länder och kulturer tror forskarna det är vanligare att lösa konflikter genom att lägga locket på just i Sverige, och då är priset man får betala oftast dålig stämning under en längre tid.

– Det är väldigt svårt att hitta ett motsvarande begrepp på andra språk, och det säger ju en del, säger Jakob Löfgren.

En förklaring till detta kan vara den platta organisation som är utmärkande för svenska arbetsplatser. Alla ska få säga sin mening samtidigt som konsensus eftersträvas.

– Det är ju egentligen en fantastisk målsättning, men omöjlig att uppnå. Då blir det en slags kompromiss att hålla tyst om sin åsikt men med små pikar och kommentarer ändå låta alla förstå att man har en annan åsikt, säger Katarzyna Herd.

Det svenska kontorsklimatet präglas av oskrivna regler och ritualer som är subtila och ibland svåra att avläsa för den oinvigda. Exempel på ämnen som bör undvikas kring fikabordet är politiska ställningstaganden och alltför privata inpass.

– Många inflyttade svenskar tyckte det var frustrerande att orsaka dålig stämning, helt ofrivilligt, säger Jakob Löfgren.

Ett exempel från studien var forskaren som flyttat till Sverige och förstod att konkurrensen om forskningsmedel var hård. Därför kavlade han upp ärmarna och började jobba även på helgerna.

– Men då blev kollegerna sura. Det var bara tillåtet att ge järnet till en viss gräns. Alla visste att på helgen ska man umgås med familjen och ägna sig åt annat, säger Katarzyna Herd.

Både hon och Jakob Löfgren har egna erfarenheter av liknande kulturkrockar. Katarzyna Herd är uppvuxen i Polen, men har också bott länge i USA, Storbritannien och Finland.

– Min instinktiva reaktion är att höja rösten när någon annan gör det. För mig är inte konflikter så skrämmande och jag är van vid att de snabbt går över, säger hon.

Första gången hon sade emot en kollega i Sverige blev hon överraskad av responsen.

– Hon lade sig platt direkt och jag förstod att jag gjort något fel eftersom vår relation var kylig under en lång tid efteråt, säger Katarzyna Herd.

Jakob Löfgren har bott och arbetat i Finland under många år och upplever att där finns en större acceptans för öppna konflikter. Han minns speciellt ett seminarium när en forskare i publiken ställde sig upp och bad doktoranden att gå och aldrig mer komma tillbaka.

– Det skulle aldrig hända här. Kritiken skulle komma som ett välformulerat mejl istället, säger Jakob Löfgren.

Fördelarna med denna typ av konfliktlösning är ett lugnare kontorsklimat, och en mer sofistikerad kultur enligt vissa.

– Men istället ligger konflikter och gror under ytan och skapar ännu större problem i längden, säger Jakob Löfgren.

1. Lägg upp konflikter på bordet och skapa utrymme att uttrycka känslor.

2. Var uppmärksam på subtila signaler som kommentarer och pikar.

3. Fråga vad som saknas på arbetsplatsen. Det är oftast bästa sättet att få medarbetare att berätta om problem som gror under ytan. Att be dem berätta om känslor eller beskriva atmosfären gör det svårare att nå fram.

4. Bjud gärna hem internationella medarbetare och försök öppna upp för social gemenskap.

Källa: Katarzyna Herd och Jakob Löfgren, forskare vid avdelningen för etnologi vid Lunds universitet.

Följ Inpå livet även på Facebook och Instagram. Har du tips på ämnen och personer vi bör skriva om är du välkommen att höra av dig via mejl inpalivet@hdsydsvenskan.se eller på telefon 040-281200.