Annons

Annons

Annons

kulturCoronapandemin

Farshid Jalalvand
Lena Einhorn gör upp med ärkefienderna på Folkhälsomyndigheten

Sanningen är betydligt mer komplex än vad som kommer fram i Lena Einhorns bok. FHM gjorde många fel, men också många rätt, skriver Farshid Jalalvand.

Text: 

Det här är en kulturartikel.Analys och värderingar är skribentens egna.

Lena Einhorn är aktuell med boken ”Bland hobbyepidemiologer och expertmyndigheter”. Foto: Agneta Åkesson

Annons

Farshid Jalalvand är molekylärbiolog och skribent på kultursidan.

Krigets första offer är sanningen, lyder ett gammalt talesätt. Och helt enligt förväntningarna har det ideologiska slaget om hur väl Sverige hanterat pandemin gått in i en intensivare fas i takt med att nya kommissionsrapporter, reportageböcker och självbiografier släpps. Vem ska gå segrande ur striden?

Det senaste inlägget i debatten är Lena Einhorns bok ”Bland hobbyepidemiologer och expertmyndigheter”. Einhorn var en av ”de 22” undertecknande forskarna som i en kontroversiell debattartikel i april 2020 gick till furiöst angrepp mot Folkhälsomyndigheten. Förstod de talanglösa tjänstemännen inte att covid spreds presymptomatiskt? Vikten av att testa och isolera? Att vi måste använda munskydd? ”Hur ska man vinna kampen mot coronaviruset under dessa premisser”, frågade de ilsket retoriskt.

Annons

Annons

Fastän ingen längre tror att kampen mot coronaviruset går att vinna – vi kan endast lindra konsekvenserna av pandemin – ägnar Einhorn den överväldigande delen av boken åt att göra upp med ärkefienderna i FHM. Anders Tegnell utmålas som förstockad, trög och okunnig. Vi fick rätt om testning, presymptomatisk smitta, munskydd, hamrar hon in. Vi, de upplysta. Ni, de vettlösa.

I likhet med Johan Anderbergs uppmärksammade debattbok ”Flocken” är Einhorns utsaga ett partiskt inlägg utan större nyanser, fast från motsatt sida. Einhorn utelämnar kritisk information, obekväma jämförelser och vital kontext från sin historia. Ingenting nämns om att Joacim Rocklöv, en av ”de 22”, lade upp en preliminär artikel i april 2020 som beräknade att 16 000 svenskar skulle ligga på iva i slutet av maj (Sverige toppade med som mest ca 550 patienter på iva). Det står inget om att namnkunniga experter – Anders Björkman, Jonas Ludvigsson, etc – i skarpa ordalag kritiserade deras argument i DN. Istället insinueras det att meningsskiljaktigheter endast fanns mellan tokarna på FHM och akademins allra främsta – de 22.

Annons

Annons

Einhorn skriver heller inget om hur den förening ”de 22” sedermera bildade, Vetenskapsforum covid-19, ägnat sig åt foliehattande på sin Youtube-kanal och publicerat videor med rubriker som ”Använder Sverige barn för att uppnå flockimmunitet?” och ”Hjärntvätt & sovjetisering”. Skadade det er trovärdighet, månntro? Och trots att Einhorn lyckats trycka in omikronvarianten i boken nämns inte den senaste statistiken som visar hur låg den svenska överdödligheten varit jämfört med andra länder i Europa. Det svart-vita narrativet måste ju gå ihop.

Sanningen är naturligtvis mer komplex än det framställs i boken: FHM gjorde många fel, men också många rätt. Den befogade kritik som finns mot myndigheten har redan framförts från mer sansade håll, inte minst av coronakommissionen. Den som är mån om en mer rimlig utvärdering av Sveriges pandemistrategi gör klokt i att avvakta deras slutbetänkande.

Förutom för den mest inbitne Tegnell-hataren har Einhorns bok alltså inget större läsvärde. Det är hennes krig: bara för att de frälsta grävt ner sig i skyttegravar behöver inte vi andra ställa oss mellan dem och bli nerkladdade av pajkastningen.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan