De skyhöga elpriserna påverkar nästan alla hushåll i Sydsverige, men den som bor i lägenhet drabbas dubbelt.

Dyra elräkningar ger få lägenhetsinnehavare rätt till statligt elprisstöd. Inte heller hyresvärden eller bostadsrättsföreningen får stöd. Det har regeringen sett till. Därför kan höga elpriser påverka hyra och månadsavgift.

Samtidigt kan vare sig hyresvärdar eller bostadsrättsföreningar ta del av statligt energieffektiviseringsstöd i år. Det har de borgerliga partierna sett till.

Men när energirådgivaren Samer Ilhamoi besöker bostadsrättsföreningar runt om i Skåne har han goda nyheter: det finns många sätt att minska el- och energikostnaderna.

Vissa åtgärder kostar stora pengar, men med dagens elpriser får man snabbare betalt för både billiga och dyra sätt att minska el- och energiförbrukning.

– Intresset för energieffektivisering ökar bland bostadsrättsföreningar. Det beror delvis på ökat klimattänkande, men främst på att det är ett bra sätt att spara, säger Samer Ilhamoi.

– De flesta bostadsrättsföreningar har rörligt elpris och har fått dubblad elkostnad. Men med enkla åtgärder kan en bostadsrättsförening sänka både de egna kostnaderna och medlemmarnas månadsavgifter, säger han.

När vi kliver in genom porten till ett flerfamiljshus i centrala Malmö från 1940-talet upptäcker Samer Ilhamoi omedelbart flera energibesparingar för den nybildade bostadsrättsföreningen.

I trapphusen och källaren lyser det dygnet runt, året om.

– Det är slöseri. De här lysrören bör dels vara rörelsestyrda så att de bara lyser när de behövs, dels vara av LED-typ. Med LED-lampor sparar man 60 procent av elanvändningen, säger Samer Ilhamoi.

Räkneexempel: Att byta 200 lysrör till LED kostar 40 000 kronor. Med ett elpris på 1 krona per kWh sparar bytet 24 000 kronor per år. I så fall är investeringen betald inom två år. Men eftersom LED har längre brinntid och kan kompletteras med rörelsedetektorer kan bytet löna sig ännu snabbare.

När vi går vidare till föreningens tvättstuga ser Samer Ilhamoi att de båda tvättmaskinerna är av olika årsmodell. De är tillverkade 2005 och 2021 enligt märkningen på insidan av tvättmaskinsluckorna.

– Det är med tvättmaskiner som med andra elvaror. De blir energieffektivare för varje år. Den gamla maskinen har en effekt på 7,4 kW, den nya 6,6 kW. Det finns stora summor att spara på nya maskiner. Visserligen är livslängden kortare, men en bra tvättmaskin håller ändå i 15 år, säger Samer Ilhamoi.

Räkneexempel: Med ett elpris på 1 krona per kWh kostar varje tvätt 5 kronor i den gamla maskinen, 30-50 procent mindre i den nya. En ny maskin kan spara cirka 3 000 kWh eller 3 000 kronor per år. Med ett elpris på 2-3 kronor per kWh dubblas eller tredubblas vinsten. Besparingen blir ännu större om en ännu äldre maskin byts ut. En ny tvättmaskin kostar 35 000 kronor.

Vi går vidare till fastighetens elcentral. Fyra nya elmätare har monterats, men fler mätare och nya stigarledningar ska på plats. Här ser Samer Ilhamoi den kanske största sparpotentialen.

– Med gemensamhetsel sänker en bostadsrättsförening kostnaden rejält för elabonnemang. I stället för att medlemmarna har 40 separata abonnemang kan föreningen teckna ett enda abonnemang. Med hjälp av undermätare debiteras sedan varje hushåll för elförbrukningen, säger Samer Ilhamoi.

Räkneexempel: Med ett elabonnemang sparar man 1800-2500 kronor per lägenhet och år. Den vinsten kan öka med någon hundralapp eftersom föreningen som storförbrukare kan förhandla fram bättre elavtal än enskilda medlemmar. Investeringen betalar sig inom 2-3 år.

I fastighetens fjärrvärmecentral lyser Samer Ilhamois ögon upp. Än så länge har fjärrvärmen inte ökat lika mycket i pris som el, gas och drivmedel. Men Samer Ilhamoi har portföljen full av effektiviseringar.

– För varje grad innetemperaturen sänks minskar energianvändningen med 5 procent. Att sänka temperaturen i alla lägenheter från 23 till 22 grader ger god effekt.

Att finjustera värmesystemet kan spara lika stora summor. Värmen ska exempelvis inte höjas för alla i huset bara för att en lägenhet får det kallt.

– Värmesystemet bör injusteras så att rätt mängd varmvatten når varje radiator. Vid behov kan man sätta in extra radiatorer i kallare lägenheter, säger Samer Ilhamoi.

Han tipsar om ny teknik som höjer värmen inför en köldknäpp och sänker den inför mildväder. Proaktiv värme blir mer kostnadseffektiv.

– Det finns dessutom system som kan automatisera höjningen och sänkningen av värmekurvan utifrån solinstrålning och innetemperatur, säger Ilhamoi.

Räkneexempel: I hus med fjärrvärme går det i snitt åt 134 kWh per kvadratmeter och år för värme och varmvatten. Om fjärrvärmen kostar 1 krona per kWh och kostnaden sänks med 5 procent i ett hus med 40 lägenheter kan föreningen spara 40 000 kronor på ett år.

Sedan Samer Ilhamoi gått igenom allt det går att spara på visar det sig finnas ännu fler möjligheter. Att installera solceller lönar sig inom 10-15 år, värmepumpar efter 8-12 år, bergvärme inom 10-12 år.

– Men det är politiskt känsligt att byta från fjärrvärme till bergvärme. Politikerna vill gärna att vi använder så mycket fjärrvärme som möjligt. Så länge energisparstödet fanns var det inte en åtgärd som gav rätt till stöd. Det är likväl en investering som lönar sig på sikt för alla typer av hushåll, säger Samer Ilhamoi.