Filip Yifter-Svensson är medarbetare på kultursidan.

I slutet av december släpptes den brittiske komikern Jimmy Carrs senaste standupspecial på Netflix. Men det var först i helgen den rönte bredare uppmärksamhet. Då spreds ett klipp från showen – som har titeln ”His dark material” – där Carr skämtar om Förintelsen.

Skämtet går kort och gott ut på att folk förfäras över de sex miljoner judar som dödades av nazisterna, men att man ofta förbiser de ”thousands of gypsies” som också mördades, eftersom – punchline – man inte vill prata om ”det positiva” med Förintelsen.

Och så hände det som brukar hända när någon tar ett brottstycke ur en helhet och rasar mot det i sociala medier. I helgen har flertalet människorättsorganisationer och politiker fördömt Jimmy Carr och krävt att Netflix vidtar åtgärder mot materialet. ”Att skämta om folkmord på en etnisk minoritet är inte roligt”, har det bland annat hetat. Men komiker har givetvis alltid skämtat om tragedier, trauman och tabun – och folk har skrattat. Detta gäller inte minst Jimmy Carr, vars grej är att se ut som en klassisk showman – kostym, pomaderat hår – och säga vidrigheter med deadpan-leverans. För den som vill hitta humor att skapa upprördhet kring är Carrs katalog en guldgruva.

Men varför händer detta just nu? Möjligen kan man förstå det mot bakgrund av diskussionerna kring Joe Rogan och Spotify – när någon är i blåsväder hittar alltid drevglada nätarkeologer fler klandervärda personer därute.

Man kan förstås tycka att Carrs skämt är dåligt och smaklöst (i ärlighetens namn är det väl inte ett av hans bästa). Men reaktionerna står inte alls i proportion till brottet.

Faktum är att den som har klivit längst över gränsen i det här fallet är Storbritanniens kulturminister Nadine Dorries. För några år sedan klagade hon på att snöflingor på vänsterkanten ”dödar humorn”, men nu är det hon, en konservativ politiker, som säger att regeringen skissar på lagstiftning för att stoppa strömningstjänsterna från att sända sårande humor.

Man kunde hoppats att det bara var ett smaklöst skämt.