Annons

Annons

Annons

Annons

Skilsmässor

Rapport: Nöd eller lust spelar ingen roll – män äger mest efter skilsmässa

Prata med varandra om ekonomin medan ni fortfarande är kära! Den uppmaningen riktar tankesmedjan Ownershift i en rapport om ägande i kärleksrelationer och hur det står till med jämlikheten när par går isär.

Anna Nordén är universitetslektor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School och forskar bland annat kring könsskillnader inom skogsförvaltning. Hon är en av redaktörerna för Ownershifts rapport tillsammans med Emma Heikensten, doktor i nationalekonomi och hållbarhetsspecialist på SEB:s fondbolag Investment Management. Foto: Ownershift

Annons

Ownershift verkar för kvinnors ägande. I tankesmedjans senaste rapport "Ägande i nöd och lust" undersöks könsskillnader i ägande av fastigheter och förmögenheter efter en skilsmässa.

Resultatet: i ett äktenskap där makarna äger lika mycket av en fastighet äger mannen i genomsnitt 68 procent mer efter en skilsmässa.

– För att ge ett perspektiv motsvarar det i värde ungefär tre barns barnbidrag fram till de är 16 år, lika med totalt 48 år av barnbidrag, säger Emma Heikensten, doktor i nationalekonomi, forskarchef på Ownershift och till vardags hållbarhetsspecialist på SEB:s fondbolag Investment Management.

Annons

Enligt rapporten ökar könsskillnaderna i ägandet av taxerade fastighetsvärden med 350 procent efter skilsmässa. Till männens fördel.

Annons

Män äger i genomsnitt 17 procent mer av fastigheter under äktenskapet, och 75 procent mer efter skilsmässa.

Har kvinnan och mannen ett jämlikt ägande under äktenskapet, det vill säga 50/50, går den siffran ner till i snitt 37 procent av kvinnors fastighetsägande efter en skilsmässa. Äger kvinnan mer går även den andelen ner efter en skilsmässa – från 77 procent till 70 procent.

– Det är inte bara den ekonomiskt svagare parten som drabbas, för även kvinnor som har ett större ägande i relationen minskar sitt ägande i snitt relativt män. Det tycker jag är väldigt talande, säger Emma Heikensten.

Mest jämlika under äktenskapet är lesbiska par som i 70 procent av fallen delar lika på fastighetsägande, jämfört med 62 procent av olikkönade par. 61 procent delar lika i par med män.

– Att äga en fastighet ger exempelvis möjlighet att påverka sin närmiljö, men också att låna pengar för att studera eller starta bolag. Det gör det också enklare att lämna en dålig relation. Att äga är att ha makt över sitt eget liv, menar Emma Heikensten.

Fördelningen av förmögenheter verkar däremot inte förändras märkbart vid skilsmässa. Män har i genomsnitt har en större förmögenhet än kvinnor – både under ett äktenskap och efter.

Underlaget till ägandesiffrorna kommer från SCB och fastighetstaxeringsregistret, och grundar sig i siffror från år 2016 till 2019. När det gäller vem som äger vad efter en skilsmässa har Ownershift valt att titta på olikkönade par som har varit gifta.

Annons

Annons

– Undersökningen är till både för politiker, den enskilda kvinnan som har dålig eftersmak efter sin skilsmässa och för alla som är eller kommer att vara i en parrelation. Det vill säga för en stor del av Sveriges befolkning, säger Emma Heikensten.

Hon hoppas att myndigheter ska ta fram mer data kring ägande. Till exempel att SCB ska återinföra statistik avseende ägande och förmögenhet på individnivå.

I rapporten kopplas även ägandet till juridiken vid kärleksrelationer, som enligt familjerättsadvokaten och Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander inte räcker till. Hennes råd är att tänka igenom sin situation tidigt i relationen genom att provdö eller provskilja sig.

Familjerättsadvokaten och Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander. Bild: Sveriges advokatsamfund

– Kvinnor kommer generellt sämre ur en bodelning och det är både anmärkningsvärt och icke acceptabelt, säger Mia Edwall Insulander.

När ett par skiljer sig och ska göra en bodelning gäller Äktenskapsbalken. I teorin är reglerna i den om att dela allting 50/50 bra, menar Mia Edwall Insulander, men det fungerar ofta inte i praktiken.

Ett vanligt scenario är att parterna inte är överens och har olika syn på vem som har rätt till vad. Då kan man behöva anlita en bodelningsförättare, vilket kan bli en dyr historia.

– Det är dels väldigt lätt att fuska sig ur en bodelning, då bodelningsförättare inte har tillräckligt många regler att jobba med och förhålla sig till. Det andra är att det kostar pengar, vilket är något man inte kan få någon finansiell hjälp med, säger Mia Edwall Insulander.

Det drabbar ofta den svagare parten, som enligt statistiken främst är kvinnor.

– Då blir lagstiftningen uddlös och mest en chimär, säger hon.

Annons

Annons

Till toppen av sidan