Företrädare för Reumatikerförbundet, Neuro och Riksförbundet HjärtLung påpekar det orättvisa i att människor utifrån var de bor får betala olika mycket för hjälpmedel som rollatorer, rullstolar och hörapparater (Aktuella frågor 28/1).

För den som har en funktionsnedsättning är hjälpmedel nödvändiga för att kunna delta i samhället och leva ett så bra liv som möjligt.

Gröna seniorer vill att ett jämlikt avgiftssystem för hjälpmedel till funktionsnedsatta ska införas i hela landet.

Ingen ska tvingas välja bort hjälpmedel som de behöver och har rätt till, för att de inte har råd. Därför beslutade också Miljöpartiets medlemmar vid partiets senaste kongress att de ska arbeta för att hjälpmedel ska ingå i högkostnadsskyddet.

Förskrivna hjälpmedel, alltså sådana som arbetsterapeuter och fysioterapeuter provar ut, bör vara gratis i alla kommuner och regioner.

Socialstyrelsens slutrapport om statistik på hjälpmedelsområdet (2021), visar att regionernas och kommunernas hantering av hjälpmedel skiljer sig åt i olika delar av landet. Det vanligaste förskrivna hjälpmedlet är rollator och på många håll måste den som behöver en rollator bekosta den själv. Cirka 45 procent av kommunerna och cirka 30 procent av regionerna tar ut avgift för hjälpmedel. En del tar även ut en abonnemangsavgift för vissa hjälpmedel, som jämfört med en engångsavgift kan öka den totala kostnaden för den funktionshindrade.

Avgifterna kan variera stort, några exempel för vuxna; avgiften för hörselhjälpmedel och elrullstolar kan ligga på från 0 till 1 500 kronor och för synhjälpmedel från 0 till cirka 800 kronor. Endast två regioner, Halland och Värmland, och någon kommun uppger till Socialstyrelsen att de har en form av högkostnadsskydd för hjälpmedel.

Jämställdhetsmyndigheten och Myndigheten för delaktighet visade 2019 att var femte kvinna med funktionsnedsättning har så låg inkomst att hon riskerar fattigdom, har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden och sämre möjligheter till ekonomisk självständighet. Av de kvinnor med funktionsnedsättning som är över 30 år riskerar 20 procent ett liv i fattigdom, jämfört med 16 procent av män med funktionsnedsättning.

Socialstyrelsen lyfter också i sin slutrapport (2021) fram den bristande jämlikheten mellan kvinnor och män vid hjälpmedelsförskrivning. Under 2020 fick närmare 900 000 människor i Sverige personligt förskrivna hjälpmedel och av dessa var cirka 60 procent kvinnor. Det betyder att fler kvinnor än män har kostnader för hjälpmedel.

Den välfärd och de trygghetssystem som finns i Sverige är till för att jämna ut skillnader och till för dem som behöver tryggheten mest. Blotta vetskapen om att det finns en sådan grundtrygghet gör att människor känner sig friare och att tilliten till systemen fungerar ger mod till fler att följa sin egen väg genom livet. Det är en trygghet som bör gälla även för dem som har ett behov av hjälpmedel för att leva ett så bra liv som möjligt.

Miljöpartiet anser att alla har rätt att leva ett aktivt liv, inte bara de som har ekonomiska muskler.

SKRIBENTERNA

Agneta Granström och Ove Johansson, språkrör för Gröna seniorer, riks

Lena Östholm Munkberg och Gerrit Hoogendoorn, Språkrör för Gröna seniorer, Skåne

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.