David Larsson Heidenblad är docent i historia och biträdande föreståndare för Centrum för kunskapshistoria vid Lunds universitet.

Klockan 10 en måndag morgon är du kallad till ett obligatoriskt möte på jobbet. Du har fått veta att det ska pågå en timme, men vet inte exakt vad ni ska prata om. I fikarummet talas det om att ni ska prova ett nytt arbetssätt. Chefen har läst en ny bok och vill ta tillfället i akt – nu när alla är tillbaka på kontoret igen – att börja experimentera med er möteskultur. Alla är trötta på Zoom, men få längtar tillbaka till hur det var innan. Långa sittningar om högt och lågt med förutsägbara inspel från talträngda kollegor. Går det att göra på något annat sätt?

Måndagsmötet inleds med att alla sätter sig på sina vanliga platser. På bordet står, precis som det gjorde före pandemin, en fruktkorg, några glas och ett par kannor med vatten. Men en sak är annorlunda. Framför var och en av er ligger ett sex sidor långt dokument. På framsidan står det: ”Vad vi ska prova att göra annorlunda under mars 2022”. Chefen hälsar er välkomna och berättar att dagens möte, och alla andra möten under mars månad, ska inledas med tjugo minuters tyst läsning. Därefter ska ni diskutera det ni just har läst. Han ber er plocka undan era datorer och telefoner. I mötesrummet sänker sig tystnaden.

Scenen ovan skildrar hur möten går till på ett av världens största företag: Amazon. I Sverige förknippas denna techjätte främst med erbarmliga arbetsförhållanden på lagergolvet, en osund monopolliknande ställning på marknaden samt grundaren Jeff Bezos stötande rikedom och rymdfärder. Om allt detta kan – och bör – mycket sägas. Men vad händer om vi närmar oss företaget från ett annat håll? Kan vi lära oss något av framgångssagan? Finns det saker som Amazon gör fundamentalt rätt?

Ja, för den som är nyfiken på hur det är att tänka i dessa banor finns sedan förra året boken ”Working Backwards: Insights, Stories, and Secrets from Inside Amazon” (MacMillan 2021). Den är skriven av två före detta högt uppsatta Amazonchefer: Colin Bryar och Bill Carr. De kom till företaget i slutet på 1990-talet och arbetade sammanlagt 27 år där. På nära håll upplevde de explosiv tillväxt, tekniska innovationer och skapandet av produkter och tjänster som Kindle, Amazon Prime och Amazon Web Services. Och även om båda författarna har lämnat företaget är de alltjämt lojala. Första delen av boken heter symptomatiskt nog ”Being Amazonian” och handlar om de principer och arbetssätt som utvecklats på företaget. Den följs av en lite kortare andra del, ”The Invention Machine at Work”, med fyra fallstudier som bidrar med konkretion och fördjupning.

Bokens titel ”Working Backwards” är hämtad från företagets idé om att produkter bäst utvecklas genom att arbeta baklänges från den önskvärda kundupplevelsen. Fokus ligger på vem som ska använda och hur. Inte på vad Amazon ska göra för att nå dit. Detta innebär bland annat att innan en ny produkt börjar utvecklas så ska ett pressmeddelande skrivas med tillhörande frågor och svar. Pressmeddelandet ska vara på en sida och frågor och svar-delen får vara max fem. När ett sådant dokument finns på plats kan ett möte hållas. Detta inleds, som vi såg ovan, med att de närvarande ägnar cirka tjugo minuter åt tyst läsning. Därefter vidtar diskussion och ett beslut kan tas om idén är redo att gå vidare, behöver ytterligare förfining eller om den ska kasseras. Merparten av idéerna kommer aldrig förbi detta stadium.

Vad exemplet visar är att Amazon sätter ett enormt stort värde på det skrivna ordet. ”Vårt presentationsverktyg är Microsoft Word, inte Powerpoint”, som Bryar & Carr uttrycker det. Anledningen är att det skrivna ordet betraktas som en koncentrerad form av tänkande. Ett destillat av idéer. För att skriva en övertygande text på sex sidor krävs det raka och genomtänkta tankar. Det finns inte plats för att rida gamla käpphästar eller sväva i väg i oväsentligheter. Nej, även många saker som man tycker är viktiga kommer att få skalas bort. Det hårda formatet tvingar fram prioriteringar och fokus.

En ytterligare anledning till att man gått bort från muntliga presentationer och powerpoints är att dessa premierar skickliga presentatörer. Mer introverta personer eller individer utan designkompetens klarar sig sämre. Men vad säger att den förstnämnda gruppen har bättre idéer? Det kan de förstås ha, men Amazon låter skrivskicklighet fälla utslaget – inte karismatiska och underhållande presentationer.

De arbetssätt som jag tecknat här fanns inte på plats under 1990-talet. De har vuxit fram över tid för att möta de utmaningar som ett snabbt växande techföretag ställs inför. Ambitionen har varit att utveckla arbetsprocesser som är så robusta att de kan fungera med hundratals, tusentals, hundratusentals eller rentav miljontals anställda. En nyckel till detta är att processerna måste vara enkla att förstå och följa. När ledningen på olika nivåer ställs inför valsituationer gäller det att veta vilka principer som är viktigast. Det finns ingen möjlighet att fråga Jeff Bezos vad han vill.

För egen del finner jag det fascinerande att ett innovationsdrivet företag av den här storleken väljer att arbeta så här analogt. Det hela ska förstås inte överdrivas. Likt andra techjättar är Amazon datadrivet och den information som de har om kundbeteenden är hårdvaluta. De sex sidorna kan också mycket väl innehålla grafer och siffror. Likväl är dessa underordnade berättelsen. Konsten att läsa och skriva värderas högst.

Kan Amazons upplägg fungera också i andra världar? Vad skulle hända med våra möten om vi ägnade en tredjedel av tiden åt tyst läsning? Skulle vi få lättare att hålla oss till ämnet och kunna fatta bättre beslut? Ja, kanske det. Varför inte ägna en månad våren 2022 åt att prova? Det kan dröja lång tid innan ett lika bra läge för kollektivt nytänkande och experimenterande uppstår. Och när vi ändå är i gång kanske en upprustning av skolbiblioteken ligger i korten. För även framtidens techföretag lär behöva programmerare och ledare som excellerar i att läsa och skriva.

LÄS MER:

Julia Svensson: Om viljan att arbeta hemifrån för något år sedan var suspekt verkar den idag helt accepterad