Annons

Annons

Annons

Coronapandemin

Trots alla utredningar – därför får du aldrig veta vem som hanterade pandemin bäst

Räddade lockdown miljoner liv eller inga alls? Väger minskad smitta tyngre än ökad ohälsa och förlorade jobb? Kan en farsot hejdas av politiker? Blir vi någonsin av med dessa frågetecken? Här är elva skäl att inte hoppas för mycket.

Text: 

Foto: Paul Wennerholm / TT.

Annons

Fredagens slutrapport från Coronakommissionen är en dom över Sveriges pandemihantering. Men får vi någonsin veta? Kunde liv exempelvis ha räddats med andra åtgärder?

• I januari 2022 slog en forskargrupp vid universiteten i Vermont och Michigan fast, att lockdown mot covid räddade mellan 866 350 och 1 711 150 liv i USA under pandemins första sex månader.

• Ungefär samtidigt slog en forskargrupp knuten till universitetet Johns Hopkins i Baltimore fast, att nedstängningarna endast haft försumbar effekt på dödligheten i USA och Europa, medan deras ekonomiska och sociala skadeverkningar varit enorma.

Annons

Annons

Pandemistängt shoppingcentrum. Foto: Graham Hughes/AP.

Båda dessa studier har ifrågasatts av andra forskare som kritiserar kollegornas sätt att mäta och dra slutsatser.

Hur svårt kan det vara? undrar vi andra inför de många uträkningarna av åtgärdernas effekter.

Mycket svårt, är svaret. Och det finns anledningar till det:

En av många tidiga svenska åtgärder. Foto: Amir Nabizadeh / TT.

1. Enskild åtgärd är svår att värdera.

En åtgärd har nästan aldrig kommit ensam. Tiotals regler och restriktioner har införts på samma dag. Vilken gjorde susen? Och vad hade hänt annars? Att bena ut detta i efterhand är närmast omöjligt.

2. Åtgärder i klump är inte heller lätta.

På EU-myndigheten ECDC:s sajt finns diagram över ländernas smittspridning. Kurvorna stiger och sjunker till synes oberörda av de införda restriktionerna.

Kanske skulle smittkurvan ha stigit brantare utan åtgärder, men den situationen finns inte att jämföra med.

Respekt för äldre. Sköterskan Cheerapha Dahlgren knäböjer för kung Carl Gustaf, 75, som besöker Koltrastens särskilda boende i Härnösand. Foto Pontus Lundahl / TT.

3. Åtgärder är inte allt.

En amerikansk forskargrupp letade samband i 177 länder. Förutom restriktioner kollade de influensasäsonger, befolkningstäthet, luftkvalitet, höjd över havet, befolkningens levnadsstandard, övervikt, rökvanor och mycket annat.

Faktorer som påverkat pandemins verkningar mest: andelen boende på låg höjd (luftvägsinfektioner är vanligare på högre höjder), ekonomisk standard, infektionernas högsäsonger och befolkningens ålder.

Annons

”Många av de faktorer som förklarar spridningen av Sars-Cov-2 kan inte påverkas av beslutsfattare”, summerar forskarna.

Annons

4. Information kan funka.

Har människor respekterat restriktioner för att de varit tvungna eller för att de har insett det viktiga med dem? I det senare fallet kanske det skulle ha räckt med en informationskampanj, i stället för att bötfälla den som råkat göra fel.

Den svenska linjen byggde på förtroende för oss medborgare. Med goda argument skulle vi förmås att respektera rekommendationer.

Protester i Ottawa mot restriktioner. Foto: Justin Tang /AP.

5. Tilliten spelar roll.

Om vi litar på staten och dess myndigheter är vi mer benägna att följa restriktioner, konstaterar forskarna i punkt tre.

När Kantar Sifo i januari 2022 pejlade svenskars förtroende för myndigheter hamnade Folkhälsomyndigheten näst högst efter sjukvården.

De 52 procent som hyste stort förtroende för Sveriges hantering av pandemin, var dubbelt så många som skeptikerna.

6. Folkets ilska påverkar.

Utegångsförbud, böter, vaccintvång och nedstängningar har väckt protester, upplopp och social oro runt om i Europa.

Ska denna vrede vägas in när åtgärders effekt värderas? Har ökade motsättningar i samhället en mätbar prislapp?

Annons

Vaccinmotståndare manifesterar i Stockholm. Foto: Fredrik Persson / TT.

7. Målet avgör framgången.

För att avgöra om en åtgärd har gett avsett resultat måste du ha formulerat ett mål som går att mäta.

Resultatet beror helt på om målet var att begränsa smittspridningen, värna sjukvården, rädda liv, bevara folkhälsan, rädda jobben eller skona samhällsekonomin.

Annons

Att räkna de döda är kanske vanligast.

Ulriksdals begravningsplats. Foto Janerik Henriksson / TT

8. Avlidna räknas olika.

• Den vanligaste siffran anger hur många som avlidit inom 30 dagar efter en coviddiagnos. Men de kan ha dött av något annat.

• Ett annat mått är om fler än vanligt har avlidit. Eftersom covid drabbade de äldsta och sjukaste hårdast är denna överdödlighet blygsam; många skulle ha dött i alla fall.

• Ett tredje mått är de förlorade levnadsåren. Där har denna pandemi vållat mindre skada än exempelvis spanska sjukan 1918-1920, där många unga avled.

9. Inget finns att jämföra.

Vi vet inte hur pandemin skulle ha utvecklats om ingen hade gjort något.

Visserligen har forskarna i Michigan och Vermont ”räknat ut” att mellan 1 049 400 och 1 894 200 amerikaner i så fall skulle ha dött av covid. Men alla räknemodeller bygger på de antaganden som forskarna matar in.

Ishockeymatch i SHL mellan Leksands IF och Växjö Lakers HC. Foto: Ulf Palm / TT.

Annons

10. Modell är inte verklighet.

Modell: Prognosen som en forskargrupp i Uppsala lade fram i april 2020 spådde 96 000 dödsfall med covid i Sverige fram till sommaren.

Verklighet: 16 358 svenskar har fram till nu avlidit inom 30 dagar efter att ha fått en coviddiagnos.

11. Biverkningar finns alltid.

En månad in i pandemin var skolorna stängda i 172 av världens länder. I Europa var det bara i Sverige, Island och Belarus som grundskolans barn fick vara i klassrummet.

Annons

Tomt klassrum i Hararee, Zimbabwe. Foto: Tsvangirayi Mukwazhi/AP.

• Vinst: Ingen smitta spreds i de öde skolorna.

• Förlust: Att inte få gå till skolan blev förödande för miljoner barns skolresultat och sociala trygghet. Hårdast drabbades de som redan förut hade det svårast, summerar FN-organet Unicef och en rad andra studier.

Skolstängningarna är bara ett exempel. Ju mer genomgripande en restriktion varit, desto större sidoeffekter har den fått.

Att värdera dessa biverkningar är en utmaning i sig. Att sedan ställa detta minus mot ett omdiskuterat plus är en ännu svårare uppgift.

Väntan på ett säkert bokslut av pandemin kan bli lång.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan