Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

opinionKriget i Ukraina

Aktuella frågor
”Den långa, fredliga, språkliga samlevnaden mellan ukrainskan och ryskan går mot sitt slut i och med detta krig.”

Rysslands aggression har gjort att språkets roll som bärare av ukrainsk identitet har stärkts avsevärt de senaste åren, skriver Barbara Törnquist Plewa, professor i Öst- och Centraleuropastudier.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

En ny språklag från 2019 skärpte kraven på att använda ukrainska i officiella sammanhang. Till exempel ska alla kunder tilltalas på ukrainska, om inte kunderna själva har andra önskemål, skriver artikelförfattaren.

Bild: Håkan Röjder

Annons

I ett tal till den ryska nationen två dagar före invasionen hävdade Rysslands president Vladimir Putin att Ukraina aldrig har varit ett riktigt land. Dessutom påstod han att ryssar och de som talar ryska förföljs av "ukrainska nazister”, något som är en krigspropagandistisk lögn.

Den långa, fredliga, språkliga samlevnaden mellan ukrainskan och ryskan, inte minst i blandade ukrainsk-ryska familjer, går mot sitt slut i och med detta krig. Fram tills nyligen har de flesta ukrainare inte sett det ryska folket som sin fiende och därför in i det sista trott att en massiv rysk invasion inte var möjlig.

Ukrainskan är ett slaviskt språk som skrivs med kyrilliska bokstäver. Det är nära besläktat med ryskan, men innehåller också ett stort antal låneord från polskan. Ukrainskan uppstod ur de östslaviska dialekter som talades i Kiev-Poltavaområdet. Skriftspråket standardiserades vid 1800-talets mitt av aktivister i den ukrainska nationella rörelsen. Språket skulle bli en markör för den ukrainska identiteten, skild från den ryska. Därför förbjöd den ryska tsaren 1875 användningen av det ukrainska skriftspråket.

Annons

Annons

Den nationella idén och det ukrainska språket överlevde emellertid russifieringen, mycket tack vare att de kunde utvecklas relativt fritt av ukrainare bosatta i områden som först tillhörde Österrike-Ungern och sedan Polen. Områdena – dagens västra Ukraina – hamnade under rysk kontroll först i samband med andra världskriget.

Under revolutionen i Ryssland 1917 försökte ukrainarna etablera en egen oberoende stat. Men den ukrainska republik som då skapades krossades av Lenins trupper.

För att vinna ukrainarnas stöd tillät Lenin den ukrainska kulturen och språket att blomma, en utveckling som stoppades när Stalin tog makten. Han anklagade ukrainarna för ”borgerlig nationalism”, rensade brutalt ut den nationellt sinnade eliten och beordrade en jordbrukspolitik som ledde till att miljontals ukrainare dog av svält. I samband med industrialiseringen flyttade också stora skaror ryssar till de ukrainska städerna.

Efter Stalins död lättade russifieringstrycket men det ukrainska språket fick konkurrera på mycket ojämlika villkor med ryskan som främjades av Sovjetstaten.

Enligt lagen kunde ukrainska föräldrar skicka sina barn till ukrainskspråkiga skolor, men de var få. Ryskan var dessutom det enda undervisningsspråket i all högre utbildning och det gick inte att avancera i det sovjetiska samhället utan goda kunskaper i ryska. De flesta barn gick därför i ryskspråkiga skolor. Ukrainskan gick med tiden att använda på allt färre områden och ryskan blev det dominerande språket.

Annons

Trots förryskningen deklarerade 70 procent av Ukrainas invånare, när landet blev självständigt 1991, att de hade ukrainska som modersmål. Allt enligt en mängd sociologiska undersökningar. Språket var viktigt för dem som symbol för deras identitet som ukrainare. Ryskan uppgavs som modersmål av ryssar, som utgjorde cirka 18 procent av Ukrainas invånare, men också av cirka 9 procent etniska ukrainare.

Annons

Ukrainas konstitution slog 1996 fast att ukrainska var landets officiella språk. Regimen såg det som nödvändigt för att säkra språkets överlevnad. Ukrainska skulle användas i högre utbildning, i offentlig förvaltning och intern företagskommunikation. Men samtidigt garanterades fri användning av ryskan i samhällslivets andra sfärer som till exempel i medier.

Ryska fick även användas i förvaltning och skolor i de regioner där den ryska minoriteten utgjorde minst 10 procent. Många ukrainare fortsatte att använda ryska till vardags eller tala en blandform av ukrainska och ryska, kallad surzjyk. Övergången till ukrainska som officiellt språk gick trögt.

Regimens och den allmänt i grunden mycket positiva attityden till det ryska språket ändrades när Ryssland annekterade Krim 2014 och började sitt hybridkrig i Ukrainas östra regioner. Ryssland uppviglade den rysktalande befolkningen i regionerna att bryta sig ur den ukrainska staten.

Eftersom den ryska propagandan basunerade ut att Rysslands syfte var att skydda de rysktalande blev språkfrågan politiskt brännbar.

Annons

Att använda ukrainska blev alltmer ett tecken på lojalitet till den ukrainska staten och den sociala pressen på att lära sig ukrainska blev stor.

En ny språklag från 2019 skärpte kraven på att använda ukrainska i officiella sammanhang. Till exempel ska alla kunder tilltalas på ukrainska, om inte kunderna själva har andra önskemål. Minst hälften av nyheterna på landets nyhetssajter ska förmedlas på ukrainska.

Rysslands aggression har gjort att språkets roll som bärare av ukrainsk identitet har stärkts avsevärt de senaste åren. Det blir sannolikt ännu viktigare när den pågående, ojämna striden mellan Ryssland och Ukraina är över.

SKRIBENTEN

Barbara Törnquist Plewa, filosofie doktor i slavistik och professor i Öst- och Centraleuropastudier vid Lunds universitet.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy