Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Kriget i Ukraina

Psykologer: Redan oroliga blir mer oroliga över Ukrainakriget

Kriget i Ukraina får många att känna oro och rädsla. Värst är det för dem som sedan tidigare lever med otrygghet, berättar psykologen Kerstin Jeding.

– De som är socioekonomiskt utsatta, de som redan mår dåligt av till exempel skilsmässor eller kriser i sin egen vardag, säger hon.

Kerstin Jeding är författare, föreläsare och psykolog. Hon har skrivit böcker om bland annat krisstress och utmattningssyndrom.

Bild: Johanna Lundberg / Bildbyrån

Annons

Miljontals svenskar följer nyheterna från Ukraina varje dag. Trots att det inte faller bomber över Sverige är det många som är oroliga, berättar psykologen Kerstin Jeding.

– Även om vi inte känner någon kan vi vara oroliga av det. Man kan få dåligt samvete för att ”här sitter vi och har det bra medan folk är fast i Kiev”.

Hon säger att man inte ska försöka förtränga oron. Dels för att man mår sämre av att göra det men också för att det är omöjligt.

– Det är naturligt att vara berörd.

Istället föreslår hon att svenskar ska försöka omvandla oron till något produktivt. Till exempel försöka prata om sina känslor, hitta rutiner att stänga av nyhetsnotiser efter en viss tid och få tillräckligt mycket med sömn.

Annons

– Det handlar inte om att veta hur man ska stänga av oron utan man måste ta hand om sig själv medan man känner oro.

Annons

Framför allt pekar hon på att man ska försöka hjälpa sina medmänniskor i den mån man kan.

– Det finns saker i oron som är bra också. Man kan kolla: Hur mycket pengar har jag denna månaden för att till exempel hjälpa till eller att man själv bidrar med sin tid. Man kanske kan erbjuda en plats att sova till de flyktingar som kommer.

Kerstin Jeding berättar att det finns grupper i Sverige som är särskilt utsatta påverkas extra hårt under omvälvande händelser som Ukrainakriget. Det är människor som själva upplevt krig eller som på grund av andra kriser i sitt liv lider av PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom).

– Det är faktiskt de som redan har det svårt. De som är socioekonomiskt utsatta, de som redan mår dåligt av till exempel skilsmässor eller kriser i ens egna vardag, människor som till exempel lider av ensamhet.

Traumaforskaren på Karolinska institutet Maria Bragesjö är inne på samma spår. Hon säger att symptomen för posttraumatisk stress kan förvärras när människor som relaterar till krig och kriser ser det på nyheterna.

Dessa symptom kan resultera i panikångestattacker som gör att man återupplever bilder och minnen från ens eget liv.

– Det känns som att man är tillbaka, precis som att det händer nu. Det känns inte som att man är i Sverige 2022 utan att man är tillbaka.

Människor kan känna att de måste vara på sin vakt och känna behov att isolera sig. Vardagliga saker som att till exempel handla på Ica kan plötsligt vara svåra, berättar hon.

Annons

Annons

– Man kan bli väldigt handikappad i att allting blir svårt och det blir svårt att lita på människor.

– Det kan vara svårt att koncentrera sig, man kan inte ens prata så som jag och du gör nu. För att man är så upptagen med att kolla alla möjliga hot.

Hon säger att människor som lider av posttraumatisk stress syndrom vanligtvis förtränger det de varit med om. Men kriget i Ukraina gör att det blir svårt att undvika.

– Här kan du inte värja dig. Jag gissar att många kommer att välja att stänga av tv:n.

Hon rekommenderar däremot inte att människor med posttraumatisk stress stänger av nyheterna för att undvika de hemska bilderna. Detta för att ens fantasi och undermedvetna kommer att skapa egna bilder istället.

– Det kan faktiskt göra det värre.

Under onsdagen kommer HD och Sydsvenskan att ha en chatt klockan 11 där läsarna kan ställa frågor om oro till psykologen Kerstin Jeding. Ställ din fråga redan nu.

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy