Annons

Annons

Annons

Kultur

Scen
Malmöpjäs om flykt får ny laddning av kriget i Ukraina

Södra communityteaterns nya pjäs baseras på berättelser om flykt. Det är en ofattbar tajmning att den spelas nu när ukrainare flyr för sina liv, skriver Marie Pettersson.

Text: 

Det här är en recension.Analys och värderingar är skribentens egna.

Läraren Vera (Ebba J Dahlberg) och eleven Amir (Semir Halilovic) diskuterar kulturkrockar och fördomar. Foto: Rooz Emad

Annons

Fakta

Timmarna innan gränsen

Manus: Hadi Muhi Aldeen och Jonas Jarl. Musik: Elis Jarl Skute. Ljus: Rooz Emad. På scen: Semir Halilovic, Ebba J Dahlberg och Elis Jarl Skute.

Södra communityteatern, ABF Malmö, 4/3

Marie Pettersson är kritiker, förläggare och skribent på kultursidan.

”Timmarna innan gränsen”, som handlar om effekterna av kriget i Syrien, skulle ha haft premiär 2020 men pandemin kom emellan. Med en närmast ofattbar tajmning spelas den nu i mars 2022 samtidigt som striderna pågår i Ukraina. Det är kanske en banal utsaga att historien upprepar sig, men när jag sätter mig för att titta på pjäsen blir tanken mycket påtaglig.

Annons

Annons

Regissören Jonas Jarl har skrivit ”Timmarna innan gränsen” tillsammans med Hadi Muhi Aldeen, som själv kom som flykting från Syrien. Skådespelaren Semir Halilovic kom i sin tur till Sverige som sexåring på flykt från Bosnien. Manuset bygger på författarnas egna erfarenheter från SFI, och intervjuer gjorda med elever och lärare i SFI-verksamheten.

Scenrummet är mycket sparsmakat. ABF-husets klassrumsliknande lokal är kongenial med sin enkla inramning. Här befinner sig läraren Vera, spelad av Ebba J Dahlberg, och eleven Amir, spelad av Semir Halilovic. De två diskuterar kulturkrockar och fördomar, arabisk identitet, feminism, svenska vanor.

”Timmarna innan gränsen” spelas i ABF-huset i Malmö t o m 13 mars. Foto: Rooz Emad

De är ömsom lärare och elev, ömsom jämlika vänner, ömsom nästan förälskade. De når inte fram till varandra, ändå verkar de påverka varandra djupt. Relationen präglas av den maktobalans som är inbyggd i situationen – en har språket, jobbet, kulturen, en har det inte. Men obalansen är knappast huggen i sten.

Problematiken i ”Timmarna innan gränsen” är högaktuell, accentuerad av kriget i Ukraina, men också ständigt närvarande i vår värld av migrationer och kulturmöten. Bitvis upplever jag föreställningen som rörig och överlastad – de båda karaktärerna framstår mer som behållare för konflikterna än som personer i egen rätt.

Annons

Som starkast blir pjäsen när den är som mest poetisk, till exempel när Veras undervisning väcker minnen till liv hos Amir, från båten och flykten över havet. Då känns det som att man skrapar på ytan av en större berättelse.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan