Annons

Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Regeringen måste höja ambitionen för studenthälsan.”

Psykisk ohälsa är en folksjukdom som drabbar studenter hårt. Regeringen behöver höja ambitionen för studenthälsan och tillsätta resurser för att samordna lärosätenas uppdrag för en likvärdig vård, skriver Oskar M Wiik från Sveriges förenade studentkårer och Elvira Källberg vid Lunds universitets studentkårer.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Mer än var tredje kvinna och var fjärde man blir sjuk i depression någon gång i livet. Psykisk ohälsa är en folksjukdom.

Bild: Stina Stjernkvist / TT

Annons

Psykisk ohälsa är en folksjukdom. Mer än var tredje kvinna och var fjärde man blir sjuk i depression någon gång i livet och, som ofta uppmärksammas, ökar ohälsan mest allvarligt bland unga. På ett decennium har barn- och ungdomspsykiatrin sett en tredubblad ökning bland flickor mellan 15 och 17 år med ångest- eller depressionsdiagnos.

Vad som inte uppmärksammas lika ofta är att studenter även är en särskilt drabbad grupp. Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten 2018 uppger varannan student någon typ av nedsatt psykiskt välbefinnande medan endast en tredjedel av yrkesverksamma i samma ålder uppger detsamma.

Orsakerna till psykisk ohälsa är komplexa, men denna stora skillnad mellan jämnåriga indikerar att det är någonting i tillvaron som student som gör att studenter mår sämre än andra. Vi på studentkårerna ser flera faktorer som påverkar våra studiekamraters mående.

Annons

Annons

Vissa drabbas av ensamhet och isolering när de flyttar till en ny stad, särskilt under de senaste åren när undervisningen har varit på distans och det sociala studentlivet varit nästintill obefintligt. Andra hamnar efter i studierna och ett ibland bristfälligt arbetsmiljöarbete på lärosäten misslyckas att fånga upp studenter.

Oavsett vad grundproblemet är betonar Folkhälsomyndighetens sammanställning av relevant forskning vikten av att problemen fångas upp tidigt. Det finns bevis för att psykologisk intervention i form av samtalsterapi gör att studenter mår varaktigt bättre även under kortare behandling.

Det är här som studenthälsan bör ta ett större ansvar. Att förenkla för en första kontakt med studenthälsan kan motverka sjukskrivningar och lidande längre fram. Vid Lunds universitet erbjuder studenthälsan stöd av kuratorer, sjuksköterskor, psykologer och psykiatrer. Ett par av universitetets fakulteter har också anställt egna kuratorer till stöd för den specifika fakultetens studenter.

Studenterna vid Lunds universitet identifierar dock två brister med universitetets studenthälsa. Det krävs bättre information till studenterna om de resurser som universitetet erbjuder och tillgången till psykologer och kuratorer behöver bli bättre och mer likvärdig på universitetets samtliga fakulteter.

Tillgången till studenthälsan är dessutom ojämlik om vi tittar över hela landet. I regeringsuppdraget står det att studenthälsan ska finnas på varje lärosäte men vilken typ av vård den ska erbjuda och hur mycket den får kosta är helt upp till det enskilda lärosätet.

Annons

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, gjorde år 2020 en kartläggning av svenska lärosätens studenthälsa. Där uppgav över hälften av studentkårerna att det är svårt att få en tid hos studenthälsan. Variationen mellan olika delar av landet är stor – som mest finns det tio heltidsanställda per 10 000 studenter och som minst finns det två. Det är orimligt att studenthälsans livsviktiga uppdrag utförs med så stora skillnader och godtycke.

Annons

Lärosätena får utrymme att agera utifrån låga förväntningar och upphandlar i många fall en bristfällig vård. Enligt en Novusundersökning från Saco 2020 visste var fjärde nyexaminerad student inte ens att studenthälsan existerade.

Troligtvis vet studenterna inte vart de ska vända sig eftersom studenthälsans roll gentemot primärvården är otydlig. Mot bakgrund av det behov som finns bland studenter är en sådan otydlighet oacceptabel.

Regeringen behöver tillsätta resurser för en central samordning av studenthälsan. På så sätt kan studenthälsan utformas med mer gemensamma riktlinjer för att öka likvärdigheten. Alla studenter har rätt till en högkvalitativ och stödjande proaktiv såväl som reaktiv vård – oavsett var i landet personen studerar.

SKRIBENTERNA

Oskar M Wiik, vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS.

Elvira Källberg, vice ordförande i Lunds universitets studentkårer, LUS.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Till toppen av sidan