Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Höj inte minimistraffet för våldtäkt.”

Vi oroliga för att regeringens förslag innebär att problemet med sexuellt våld har kapats av riksdagspolitiker som ensidigt fokuserar på hårdare tag. Det faktum att sexuellt våld är ett problem som engagerar många används för att driva en politik som varken gynnar brottsutsatta eller bidrar till att förebygga problemet, skriver Ulrika Andersson och Linnea Wegerstad, professor respektive lektor i straffrätt.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Vi vet från brottsofferforskning att upprättelse inte bara handlar om en fällande dom och sällan om högre straff, skriver artikelförfattarna.

Bild: Johan Nilsson/TT

Annons

Regeringen föreslår att minimistraffet för våldtäkt ska höjas från nuvarande två års fängelse till tre års fängelse. Även straffskärpning av andra sexualbrott än våldtäkt föreslås.

Regeringen har skickat förslaget på remiss till lagrådet, den myndighet vars uppgift det är att granska viktiga lagförslag innan de behandlas av riksdagen. Nu har lagrådet yttrat sig och ifrågasätter om det finns skäl att skärpa minimistraffen.

Vi anser att en straffhöjning inte bör införas. Det är en populistisk lösning på det allvarliga problem som sexuellt våld utgör.

Förslaget har föregåtts av en statlig utredning, Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43), som efter noggrann genomgång kom fram till att det inte fanns skäl för straffskärpning när det gäller våldtäkt. Men eftersom en majoritet i riksdagen – genom ett så kallat tillkännagivande – uttryckt att minimistraffet för våldtäkt bör höjas utformade utredningen, med tydlig tvekan, ett sådant förslag. Tre av utredningens experter avrådde från straffhöjningen.

Annons

Annons

De viktigaste argumenten mot att skärpa straffet för våldtäkt är i korthet:

• Det saknas stöd i forskning för att ett höjt minimistraff har en avskräckande effekt eller kan minska förekomsten av våldtäkt i samhället.

• Det brott som räknas som våldtäkt har under flera decennier successivt utvidgats till att omfatta alltfler handlingar. Dels har sådana handlingar som tidigare var kriminaliserade med en lägre straffskala införts i våldtäktsparagrafen, dels har beteenden som tidigare inte var brottsliga kriminaliserats som våldtäkt. Det innebär att straffet i praktiken har skärpts för sexuellt våld. Därtill visar en rapport från Brottsförebyggande rådet att de utdömda straffen för våldtäkt i genomsnitt blivit närmare två månader längre sedan samtyckesreformen infördes 2018.

• Straffet för våldtäkt skulle skilja sig markant från andra våldsbrott mot person. Som jämförelse kan nämnas att minimistraffet för grov misshandel är fängelse i ett år och sex månader.

• En överväldigande majoritet av remissinstanserna ifrågasätter behovet av att skärpa minimistraffet för våldtäkt. Brottsförebyggande rådet, flera tingsrätter, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms och Uppsala universitet, Sveriges advokatsamfund och Åklagarmyndigheten har avstyrkt förslaget. Likaså menar organisationer såsom Fatta och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) att en straffhöjning av våldtäkt inte bör införas.

Att regeringen ändå väljer att gå vidare med förslaget till lagrådet kan inte förstås på annat sätt än som ren straffpopulism, det vill säga att i strid med expertis och forskning plocka politiska poäng genom att föreslå en enkel lösning – höj straffen!

Annons

Annons

Under lång tid har många frivilligorganisationer som arbetar med våldtäktsutsatta uppmärksammat problemet med sexuellt våld och den skada som våldet orsakar enskilda och samhället i stort. De har bland annat pekat på behovet av förebyggande åtgärder, bättre polisutredningar och stöd till brottsutsatta.

Vi vet från brottsofferforskning att upprättelse inte bara handlar om en fällande dom och sällan om högre straff. Rättvisa för brottsoffer är också att bli tagen på allvar av rättsväsendet, till exempel genom att ens berättelse anses trovärdig, att få ett respektfullt bemötande av myndigheter och andra, att få stöd, såväl ekonomiskt som praktiskt, att samhället aktivt arbetar för att förebygga sexuellt våld och att ställa förövare till svars.

Vi är oroliga för att regeringens förslag innebär att problemet med sexuellt våld har kapats av riksdagspolitiker som ensidigt fokuserar på hårdare tag. Det faktum att sexuellt våld är ett problem som engagerar många används för att driva en politik som varken gynnar brottsutsatta eller bidrar till att förebygga problemet.

Längre och strängare fängelsestraff löser inte problemet med sexuellt våld. I själva verket är det en mycket dyr lösning. Den sammanlagda kostnadsökningen för Kriminalvården enbart för straffhöjningen av våldtäkt beräknas av den statliga utredningen uppgå till 235 miljoner kronor per år. Istället för att föda populistisk politik borde dessa miljoner användas till åtgärder som bättre kommer brottsutsatta till godo och förebygger sexuellt våld. Därför bör minimistraffet för våldtäkt inte höjas.

Annons

SKRIBENTERNA

Ulrika Andersson, professor i straffrätt på juridiska fakulteten vid Lunds universitet.

Linnea Wegerstad, lektor i straffrätt på juridiska fakulteten vid Lunds universitet.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy