Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Varför vräks barnfamiljer i Sverige idag? Lagstifta om barns rätt till bostad.”

Under många år minskade antalet vräkningar av familjer med barn, men nu har kurvorna vänt uppåt. Därför måste barnens rätt stärkas, skriver Hans Swärd, professor i socialt arbete vid Lunds universitet, och Per Eriksson, tidigare rektor för universitetet.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Vräkningarna av barnfamiljer utgör bara en liten del av den hemlöshet som drabbar barn, skriver artikelförfattarna.

Bild: Håkon Mosvold Larsen/TT

Annons

I januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag. Barns bästa ska uppmärksammas vid alla beslut som rör barn.

Enligt alla barnexperter, riktlinjer och konventioner har alla barn rätt till en värdig bostad. Enligt Sveriges socialtjänstlag har dessutom alla rätt till en skälig levnadsnivå.

Men både den statistik som gäller vräkningar av barnfamiljer och Socialstyrelsens hemlöshetsstatistik pekar åt fel håll. Lagstiftningen måste skärpas så att alla barn får trygghet och skydd och kan utkräva sina rättigheter.

Den statliga utredning som presenterades i onsdags utgör ett steg i rätt riktning. En ny bostadsförsörjningslag, med en skrivning om att den ”särskilt ska främja jämlika uppväxtvillkor samt motverka boendesegregation och hemlöshet”, vore bra. Enligt utredningen bör staten ta fram en nationell handlingsplan för bostadsförsörjningen och regeringen i inledningen av varje mandatperiod redogöra för planerade åtgärder.

Annons

Annons

År 2008, då Sverige drev en nationell hemlöshetsstrategi, utfärdade regeringen en nollvision mot vräkningar av barn. Antalet vräkningar skulle minska och inga barn skulle vräkas.

För att understryka vikten av nollvisionen för vräkningar av barn, som sågs som särskilt upprörande, uppdrog regeringen 2008 också åt Kronofogdemyndigheten att föra en årlig statistik över barn som vräks. Det har myndigheten gjort sedan dess och nyligen tillkännagavs statistiken för 2021.

I fjol behövde 572 barn i Sverige uppleva att båda eller någon av deras föräldrar blev vräkta från sin bostad. Det var en ökning med 123 barn jämfört med året innan och den högsta siffran sedan 2012. En analytiker på Kronofogden konstaterar på verkets hemsida att ”det är oroande att utvecklingen fortsätter åt fel håll...”

Under många år minskade antalet vräkningar av familjer med barn, men nu har kurvorna alltså vänt uppåt igen. Den största ökningen av vräkningar har skett i Malmö där 50 barn drabbades 2021 jämfört med 20 barn år 2020. I Stockholm ökade siffran från 23 barn 2020 till 41 barn 2021, vilket var den högsta siffran näst efter 2008 då mätningarna började. I Göteborg ökade antalet vräkningar från 10 till 22 familjer med barn mellan åren 2020 och 2021.

Vräkningarna av barnfamiljer utgör bara en liten del av den hemlöshet som drabbar barn.

Sedan 1992 utför Socialstyrelsen vart sjätte år nationella kartläggningar av hemlösheten i Sverige, där även hemlösa barn inkluderas. Sammantaget identifierade Socialstyrelsen i senaste nationella kartläggningen 2017 minst 24 000 barn vars föräldrar var i någon av de hemlöshetssituationer myndigheten använder sig av, gemensamt för dem är en mer eller mindre osäker boendesituation och att barnens föräldrar har svårt att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden.

Annons

Annons

Till de siffror som Socialstyrelsen redovisar kommer ett antal barn med papperslösa föräldrar som går under samhällets radar och som det är svårt att veta något om.

Både när det gäller vräkningar av barnfamiljer och hemlösa familjer i övrigt handlar det oftast om ensamstående föräldrar som har små ekonomiska marginaler.

Men varför vräks barnfamiljer och varför hamnar barn i hemlöshet av andra orsaker? Ett enkelt svar är att svensk lagstiftning tillåter det. Hade det varit förbjudet hade hemlösa familjer kunnat utkräva sin rätt.

Bakom vräkningar av barn och övrig hemlöshet ligger också strukturella orsaker. För att komma till rätta med dagens hemlöshetsproblem krävs en lång rad åtgärder, till exempel behövs bostäder med en hyresnivå som även fattiga grupper klarar av, sanering av eftersatta bostadsområden, förebyggande insatser som förhindrar vräkningar, hjälp till kvinnor som blir utsatta för våld i nära relationer och därför blir hemlösa och insatser för barn som lever med föräldrar som är hemlösa.

Sedan 2008 har Sverige provat en nollvision för vräkningar av barn. Nu är det tid att stärka rätten och lagstifta om barns rätt till bostad så att barnkonventionens synsätt uppfylls.

SKRIBENTERNA

Hans Swärd, professor i socialt arbete vid Lunds universitet och forskar om fattigdom, hemlöshet och sociala problem.

Per Eriksson. ,p, professor vid Lunds universitet och tidigare rektor för universitetet. Han har också varit generaldirektör för Vinnova.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy