Det finns datum som för alltid lever kvar. Den 9 november 1989, när muren revs i Östberlin. Den 11 september 2001, med terrorattacken mot World Trade Center. Den 24 februari 2022 är nu ännu en sådan dag. Den förändrade Ukraina. Den förändrade Ryssland. Den förändrade Europa och hela den globala världsordningen.

Rysslands krigföring i Ukraina har fått USA att fokusera på Europas omedelbara säkerhetsbehov, såväl genom att stärka trupperna vid Natos gränser som att ge direkt stöd till den ukrainska militären. Båda sakerna är naturligtvis mycket viktiga.

Samtidigt är militärt stöd inte det enda sättet för USA att hjälpa Europa att mildra konsekvenserna av den ryska aggressionen. Vladimir Putins blodtörstiga agerande kastar inte bara ljus på sådant som rör säkerhetspolitik, utan också på handelspolitik.

Kriget i Ukraina understryker nödvändigheten i att fördjupa EU:s samarbete med stabila, trovärdiga och demokratiska allierade som vill upprätthålla fri, rättvis och regelbaserad handel. USA är den naturliga partnern för EU.

Tysklands finansminister har tagit ett steg i rätt riktning och öppnat upp för ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Genom ett sådant frihandelsavtal kan EU stärka motståndskraften mot Ryssland och minska det skadliga beroendet av Ryssland. För att vända en period av ekonomisk kris och krig, och istället uppnå välstånd och fred, krävs mer handel, ett starkare samarbete genom den transatlantiska länken mellan EU och USA och fler frihandelsavtal.

Sveriges regering med utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) i spetsen står nu inför ett vägval. Utrikeshandelsministern kan antingen foga sig i ledet av EU-ledare som vill vända sig inåt och minska Europas utbyte med resten av världen – eller ta strid för en ambitiös och expansiv frihandelspolitik.

Istället för att lyssna på röster som försöker avskärma EU med protektionism och snäva tolkningar av vad självförsörjning innebär, måste regeringen använda den kraft som fria, öppna marknader ger. Tyskland har öppnat dörren på glänt genom ett frihandelsavtal med USA och Sveriges regering bör ta tillfället i akt och stödja det initiativ Tysklands finansminister har tagit för ett frihandelsavtal mellan EU och USA.

Den varubrist och de stigande energi- och godspriser som kriget i Ukraina har förvärrat visar att Sverige måste stärka handelsutbytet med likasinnade länder. Därigenom går det att minska beroendet av det fientliga Ryssland och det opålitliga kommuniststyrda Kina.

Utrikeshandelsministern måste visa handlingskraft och inleda en dialog med Tyskland och andra frihandelsvänliga EU-medlemmar för att kartlägga förutsättningarna för frihandelsavtal mellan EU och USA. Det är nu rätt tid att blåsa liv i EU:s förhandlingar med unionens överlägset största handels- och investeringspartner – USA.

Handel och öppenhet har alltid varit en fredsbyggare. Även nu kan frihandeln rusta oss inför att möta en väldigt turbulent omvärld.

SKRIBENTEN

Jörgen Warborn (M), Europaparlamentariker.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.