Annons

Annons

Annons

Efter #metoo

Irena Pozar: ”Samtalet har kommit att handla om hämnd och hysteri”

Veckorevyns chefredaktör har blivit en känd röst i den fjärde vågens feminism. Nu har hon skrivit en bok om backlashen mot Metoo-rörelsen.

Text: 

Irena Pozar är chefredaktör för Veckorevyn sedan 2019. Foto: Meli Petersson Ellafi

Annons

Ida Ölmedal är kulturchef.

Irena Pozar tar emot på ett stort frilanskontor på Drottninggatan i centrala Stockholm. Här finns bibliotek, bastu med en mängd hudvårdsprodukter och små krypin där man kan vila och lyssna på avslappningsövningar. Allt är skinande rent. Fotografen hojtar förtjust över ljuset när hon tar porträttbilderna. I de här lokalerna samsas Veckorevyns redaktion med influencers och reklamare, de flesta kvinnor.

Irena Pozar på kontoret. Foto: Meli Petersson Ellafi

Veckorevyn har fått ett nytt genomslag sedan Irena Pozar tog över som chefredaktör 2019. Tidningen har granskat HVB-hem och förlossningsvård och gjort reportage om farlig alternativmedicin och våld i nära relationer. Hon själv har nominerats till Stora journalistpriset i kategorin årets röst och utsetts till årets journalist av Tidskriftspriset.

Annons

Annons

Något som kanske förvånar äldre generationer, som fortfarande förknippar Veckorevyn med diettips och fröken Sverige-tävlingen.

– Fast det började långt före mig, säger Irena Pozar.

– Redan 2010, när jag gick på gymnasiet, började Veckorevyn ta upp andra relationer än heterosexuella, ha färre killpaneler och sluta skriva om bantning.

När hon kom in på tidningen 2016 tog hon med sig sina kunskaper om ”hårda nyheter” från bland annat Expressen och Nyheter 24.

Strategin byggde hon bland annat på utvecklingen i utländska medier. 2016, när Donald Trump vann valet i USA, var en av årets mest spridda politiska artiklar publicerad i modetidningen Vogue. ”Donald Trump is gaslighting America” var rubriken – presidenten beskrevs som den manipulativa maken i filmklassikern ”Gaslight”. Andra sajter riktade mot kvinnor, som Refinery 29, hade en liknande profil: både hudvård och politik.

– Millennial women-bolag växte enormt och fick otroligt genomslag. Då kände jag: jag måste testa, när jag nu har tillgång till det här varumärket, säger Irena Pozar.

På Veckorevyns sajt står det att tidningen har en feministisk grund och står på unga kvinnors sida. Vägvalet följer en trend med värderingsdriven nyhetsjournalistik, där läsarna identifierar sig med tidningen utifrån politisk grund.

– Vi har ingen politisk färg, men idéerna till gräven kommer från att vi är feminister och tror att patriarkatet sätter käppar i hjulet för kvinnor. Till exempel kan vi tänka: Vilka är de mest utsatta i samhället? Flickor som bor på HVB-hem. Okej, då gör vi ett gräv om det.

Annons

I den nya boken ”Backlashen: Metoo och revolutionen som stoppades” kritiserar Irena Pozar det offentliga samtalet efter Metoo, som hon tycker fokuserar för mycket på ett antal uthängningar av anklagade män och för lite på sexualbrott.

Värderingsklyftan mellan killar och tjejer tycks ha vidgats de senaste åren. Unga män är mer konservativa, röstar oftare på högerpartier och identifierar sig sällan som feminister. Nyligen kom en undersökning som visar att killar lägger stor skuld på tjejerna själva när de utsätts för sexuella kränkningar.

Annons

– Unga tjejer växer idag upp med en generation unga killar som har en konservativ syn på kön. De ser kvinnor som ett hot, säger Irena Pozar.

– Det är också den bilden som har målats upp efter Metoo.

Det är mot den här bakgrunden som hon skrivit debattboken ”Backlashen: Metoo och revolutionen som stoppades”.

Medieprofilen Cissi Wallin har dömts för grovt förtal efter att i ett inlägg på Instagram ha anklagat Fredrik Virtanen för våldtäkt. Här deltar hon i en demonstration.

Bild: Gabriel Rådström

Hösten 2017 vittnade kvinnor i alla åldrar om sexövergrepp och trakasserier. De berättade sociala medier, i organiserade upprop och i reportage i medierna. Pressetiken försköts. 2018 och 2019 fälldes ett stort antal svenska tidningar av Pressens opinionsnämnd för illa underbyggda namnpubliceringar om män som var anklagade för övergrepp. Ett tiotal kvinnor har också fällts för förtal efter att ha berättat om övergrepp. Den mest uppmärksammade är Cissi Wallin.

– Om medierna hade gjort fel åt ett håll innan, så började man nu göra fel åt andra hållet, säger Irena Pozar.

Hon lyfter fram rapporteringen när den före detta justitiekanslern Göran Lambertz polisanmäldes för våldtäkt. När förundersökningen lades ner kallade han till en pressträff där han fick utrymme att sprida egna anklagelser om kvinnan som anmält honom. Både SVT och Expressen sände pressträffen live – något de senare pudlat för. Hon är också kritisk emot SVT:s dokumentär ”Persona non grata”, som följer komikern Soran Ismails försök att ta sig tillbaka efter en nedlagd förundersökning om våldtäkt.

Annons

För Irena Pozar blir det här en del av en större bild där kvinnor gjort stora uppoffringar för att uppmärksamma sexövergrepp, för att sedan få se rörelsen utmålas som en häxjakt.

– Det var som att medierna sa: ”Kom igen, berätta, vi vill veta!” Och sedan: ”Nu ska de här männen berätta och ni får inte säga emot, ni är bortglömda”, säger hon.

Annons

Hon pekar på att många kvinnor som berättade om sexövergrepp återupplevde smärtsamma minnen och släppte på sin integritet för att hjälpa andra. Flera utsattes för hat och ryktesspridning, även om de inte framträtt med sina namn.

– Jag tycker att man ibland lättvindigt använde kvinnors berättelser om trauma för att göra journalistik. Jag tror inte att man i tillräckligt stor utsträckning förklarade vad det här skulle innebära, säger hon, och fortsätter:

– När det sedan inte ledde till särskilt stor förändring upplevde många kvinnor det som ett svek.

Irena Pozar tycker också att det skapats en falsk bild av fenomenet där kvinnor vittnade om övergrepp i slutna Facebookgrupper. Vissa har fällts för förtal.

– Samtalet har kommit att handla om hämnd och hysteri. Men om man var med i de här Facebookgrupperna var det tydligt att det snarare handlade om att söka stöd. Det Cissi Wallin gjorde kan beskrivas som civil olydnad, för hon hade en stor plattform och var medveten om konsekvenserna. Men de andra förtalsdomarna mot tjejer som berättat om övergrepp ser inte ut så, säger hon.

Irena Pozar har varit chefredaktör på Veckorevyn sedan 2019. Tidningen finns numera bara digitalt. Foto: Meli Petersson Ellafi

Annons

Hon är orolig över att vågen av förtalsmål ska få unga kvinnor att tro att de inte får tala om övergrepp överhuvudtaget.

– När jag skulle hitta personer att prata med så var det flera som sa: ”min advokat sa att jag inte ska prata med medier”. Allt flyter ihop och har skapat rädsla. Förtalsdomarna har haft en normerande tystande effekt på kvinnor. Och det är så sorgligt, för Metoo handlade om det motsatta.

Efter Metoo har det uppstått en feministisk rörelse som vill ändra förtalslagen. Men Irena Pozar är tveksam.

– Historiskt sett har förtalslagstiftningen skyddat kvinnor, säger hon.

Annons

Hon påpekar i boken att det inte är på grund av Metoo som det blivit lättare att fällas för förtal. Det beror på en skärpning, som infördes efter bland annat det uppmärksammade instagrammålet i Göteborg där unga tjejer kallades för slampor.

– Men jag tycker att lagen skulle behöva prövas i högre instans baserat på något av de här målen, exempelvis Cissi Wallin. Advokaten Ängla Eklund framhåller till exempel att det i ett juridiskt perspektiv skulle vara intressant att pröva i högsta instans om Wallin-fallet skulle kunna ses som försvarligt, sett till effekten utpekandet hade för samhället, säger hon.

– Jag tycker också att riksdagen ska undersöka vad de här förtalsmålen haft för effekt. Vi kanske inte ska ändra lagen, men om folk börjat tro att det är olagligt att prata med journalister, författare, vänner – då kanske man behöver gå ut i skolor och förklara att det inte är så. Att berätta är en stor del av att bearbeta trauman och om flickor som växer upp idag tror att de inte får prata för staten, och på så vis hindras i sin bearbetning, då är det jätteallvarligt.

Annons

Men har det ett värde just att peka ut någon? Man kan ju berätta om en våldtäkt utan att peka ut den som gjorde det.

– För vissa kan det säkert ha ett värde att peka ut den exakta personen. Jag är också övertygad om att Metoorörelsen inte hade blivit lika stor om inte Cissi Wallin hade gjort sitt Virtaneninlägg.

Det låter lite svårt att tillåta förtal med hänvisning till samhällseffekter. Säg att personen är oskyldig?

– Ja, precis. Men om Högsta domstolen exempelvis skulle slå fast att inlägget om Virtanen visserligen var olagligt men hade varit försvarligt om det hade funnits en dom – då hade det också betytt mycket.

Ser du någon bestående effekt av Metoo?

– Ja, kvinnor har fått ett språk för att berätta om det de varit med om. Trösklarna för att berätta om sexuellt våld är lägre. Och känslan av att inte vara ensam är enormt stark och läkande. Den tas inte bort av motreaktionen.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan