Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

opinionKriget i Ukraina

Aktuella frågor
”Beröm polackerna och ungrarna som erbjuder hjälp till ukrainare.”

Det vore fantastiskt om européer visade samma medkänsla för syrier, afghaner och andra offer för krig som inte utkämpas i Europa. Men att de flesta inte gör det, ger ingen annan rätt att kalla dem för rasister eller vit makt-anhängare, skriver Ian Buruma.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

En polsk soldat vid en gränsövergång visar vägen för flyktingar som kommer från Ukraina. Foto: Sergei Grits

Annons

Sedan Ryssland invaderade Ukraina har nästan 2,5 miljoner flyktingar tagits emot i Polen och över 350 000 i Ungern. Men 2015, när Angela Merkel var tysk kansler och sade ja till 1,1 miljoner asylsökande, cirka 40 procent av dem var syrier, då stängde Polen och Ungern sina gränser för människor på flykt från Mellanöstern.

Omsvängningen har väckt ilska, särskilt hos människor på vänsterkanten. Att möta arabiska asylsökare med tårgas och vattenkanoner, men ta emot ukrainare med öppna armar är inget annat än rasism eller rent av vit-makt-beteende, hävdar de.

Alla människoliv är lika mycket värda. Det är ingen skillnad på en traumatiserad ung man från Aleppo i Syrien och en desperat mamma från Charkiv i Ukraina. Men av praktiska och psykologiska skäl väger länder också in kultur, religion, språk och politiska förhållanden, inte minst i länder med relativt homogen befolkning, som i dagens Polen.

Annons

Annons

På samma sätt förhåller det sig i exempelvis Thailand som tagit emot hundratusentals flyktingar från Kambodja, Laos och Myanmar. Men att säga ja till en miljon ukrainare skulle de flesta thailändare se som fullständigt otänkbart. Det är svårt nog att integrera människor från grannländerna.

De flesta, från thailändare till polacker, har lättare att identifiera sig med människor som liknar dem själva, inte bara utseendemässigt men socialt och kulturellt. Andras lidande känns inte lika påtagligt. Det är inte rättvist och i den bästa av världar skulle den här sortens distinktioner inte finnas. Men verkliga universalister är mycket sällsynta.

Människor på vänsterkanten som engagerar sig för det som tidigare kallades tredje världen kan vara snabba att döma ut andra som rasister, men är inte alltid själva fria från fördomar. Samma personer som ondgör sig över varenda orättvisa som palestinierna får utstå från israeliska myndigheter, blir ofta betydligt mindre upphetsade över liknande eller värre övergrepp i Eritrea, Sudan eller Myanmar. Även det har mycket med identifikation att göra.

Många israeler har europeiska rötter, och våldsamheter i Gaza eller på Västbanken påminner antiimperialister i väst om Europas koloniala förflutna. Något liknande påverkade attityderna gentemot Sydafrika. Apartheid var ett ondskefullt system. Att det hade skapats av vita fick det att verka värre än Mobutu Sese Sekos mördarregim i Demokratiska republiken Kongo eller Idi Amins i Uganda. Den sortens uppfattningar avslöjar en bedrövlig dubbelmoral.

Annons

Det är som om man inte kan förvänta sig att kongoleser eller ugandier har samma förmåga att förstå mänskliga rättigheter som vita människor, och att israeler, som är mer europeiska, borde veta bättre.

Annons

Att leva i samma land är ingen garanti för grannsämja. Tvärtom är inbördeskrig ofta brutalare än krig mellan stater. Den blodiga skilsmässan mellan Pakistan och Indien 1947 är ett exempel. Folkmordet i Rwanda och slakten på Balkan under 1990-talet är andra. Dödandet i den sortens konflikter föregås nästan alltid av försämringar och förödmjukelser där språk, religion eller etniska skillnader politiseras till att bli anledningar att döda.

Att slå ihjäl en granne vars barn varit på födelsedagskalas i ens eget hem är ingen lättvindig handling. Innan man kan döda någon man känner väl, måste en rad inre hinder övervinnas. Den andre måste berövas all värdighet och mänsklighet och förminskas till något som inte längre är en människa. Därför piskades hutuer i Rwanda till besinningslöst raseri av uppviglare, så att de skulle jaga och döda tutsier, ”kackerlackorna”. För hutu-extremister var tutsierna inget annat än skadedjur som måste utrotas.

I Ukraina är läget komplicerat. Sedan 2014 har det funnits motsättningar mellan rysktalande i öst och ukrainsktalande i väst. President Volodymyr Zelenskyj, som modigt har stått upp mot Ryssland, har ryska som första språk. I Charkiv, Mariupol, Odessa och på många andra håll i Ukraina identifierar sig rysktalande som ukrainare, inte som ryssar.

Annons

Det finns många likheter kulturellt, religiöst och språkligt mellan Ryssland och Ukraina, men kriget har motbevisat president Vladimir Putins påstående att Ukraina inte är ett land och att ukrainare inte är ett folk. Många ryska soldater verkar inte ha en aning om vad de slåss för. Men det vet ukrainarna.

Det är tragiskt att små skillnader kan framkalla våldsamt hat. En inspelning som visade att ukrainska soldater sköt bakbundna ryska krigsfångar avfärdades i förstone som rysk propaganda. Bevisen för vad ryska trupper har utsatt den ukrainska civilbefolkningen för i Butja nära Kiev, tortyr, våldtäkt och dödande, borde inte heller förvåna någon.

Annons

Så beröm polackerna och ungrarna som erbjuder hjälp till ukrainare som är i desperat behov av den. Det vore fantastiskt om européer visade samma medkänsla för syrier, afghaner och andra offer för krig som inte utkämpas i Europa. Men att de flesta inte gör det, ger ingen annan rätt att kalla östeuropéer för rasister eller vit makt-anhängare. Medkänsla är en sällsynt företeelse, tillräckligt ovanlig för att man bara ska vara tacksam när den visar sig.

SKRIBENTEN

Ian Buruma, författare vars senaste bok som utgavs 2020 heter The Churchill Complex: The Cure of Being Special, From Winston and FDR to Trump and Brexit.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy