Bildning lägger grunden för ett demokratiskt samhälle, men får inte tillräckligt utrymme i dagens svenska skola. Den djupare och kloka kunskapen riskerar att offras när politiker och beslutsfattare med snabba lösningar försöker stävja lärarbristen.

De senaste åren har en uppsjö av varianter på lärarutbildningar kommit till för att fler ska kunna utbilda sig till yrket. Det nyaste exemplet är en kortare kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, som gör det möjligt för personer med akademisk examen att sadla om till lärare på ett år.

Försöksverksamheten har startats i år och genomförs trots massiv kritik från universitet och högskolor, som varnat för att lärare utexamineras utan tillräckliga kunskaper.

Samtidigt som staten har gjort en rad insatser för att fler lärare ska utbildas snabbare har utbildningsminister Anna Ekström (S) och Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson under de senaste åren betonat vikten av en skola för bildning.

Men bildning kräver bildade lärare och det i sin tur en bildningsorienterad lärarutbildning. Bildning handlar om breda och djupa kunskaper, kritisk-demokratisk värdegrund och handlingsförmåga – i en integrerad helhet.

Lärarhögskolan i Malmö, nuvarande Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet, firar i år 60-årsjubileum. Den startade på 1960-talet som den andra i landet. Idag är lärarutbildningen i Malmö den tredje största i Sverige, efter Stockholm och Göteborg.

I över 20 år, fram till 1995, var matematikern och professorn Gunnar Bergendal Lärarhögskolans rektor. Han var en av dem som i mitten av 1980-talet bidrog till att återinföra bildningsperspektiv i den svenska utbildningspolitiska debatten, efter att de legat i träda sedan andra världskrigets slut. Före kriget hade Sverige en stark och levande bildningsdiskussion under närmare 200 år med namn som Carl Adolph Agardh och Ellen Key.

Gunnar Bergendal ansåg att bildning är ett viktigt mål för all lärarutbildning. Nu bör Sveriges lärarutbildningar igen betona det målet och ha det som sin ledstjärna.

Bildning är en livslång process. Men hur skolan och dess undervisning är utformad och vilket kunnande dess lärare har är centralt för att lägga den grund som behövs.

Alla skolans ämnen bidrar – eller har möjlighet till att bidra – till bildning på olika sätt. För att inte missa den möjligheten behöver lärare kunna sätta sina ämnen i ett större sammanhang. I läroplanernas allmänna skrivningar lyfts bildning fram, men det betonas inte tillräckligt i dagens skola.

Idé- och miljöhistorikern Sverker Sörlin lyfter i sin bok Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans fram behovet av ett uppdaterat bildningsbegrepp i ett mångkulturellt samhälle.

Sörlin skriver: ”Vi behöver gemensam kunskap för att kunna leva tillsammans” och ”Alla påståenden är inte sanna. Alla idéer är inte lika bra. Alla värderingar är inte lika mycket värda. Bildningen är vårt gemensamma kritiska samtal”.

Bildning handlar enligt Sörlin om medborgarnas gemensamma och kloka förståelse av världen. Bildningsorienterad undervisning handlar om att betona sådant lärande som bidrar till att ge elever sammanhang och mening och möjlighet att utveckla kritisk-demokratisk handlingsförmåga.

Genom bildning kan vi omformas till ansvarstagande personer i relation till våra medmänniskor och vår omvärld. För att stödja detta behöver lärare, förutom djupa kunskaper i och om sina ämnen, även ha kunskap om ämnets filosofi och historia och hur det kan kopplas till andra ämnen, samhället och vår tids stora miljöutmaningar, såsom klimatförändringar och mikroplaster i världshaven.

Som stöd för att lärare ska kunna undervisa klokt och bildningsorienterat finns didaktiken, vetenskapen om faktorer som påverkar undervisning och dess innehåll. Didaktik kan ses som lärarnas vetenskap och centrala kunskapsområde på samma sätt som medicin är för läkare och juridik för jurister. För olika skolämnen finns specialiseringar i form av olika ämnesdidaktiker.

Det finns en stark koppling mellan didaktik och bildning. Didaktikens uppgift att är ge lärare stöd för överväganden kring frågor som varför, vad och hur man kan undervisa kring ett visst innehåll för att bidra till elevernas lärande och bildning.

I en tid av krig och kriser, faktaresistens och polarisering, behövs mer än någonsin en skola med bildning som vision. Det i sin tur förutsätter en lärarutbildning som möjliggör kloka didaktiska överväganden och som bejakar såväl djupa och breda kunskaper som en kritisk-demokratisk värdegrund.

Bildningen riskerar att offras när politiker och beslutsfattare skapar allt fler genvägar till läraryrket. Att utbilda sig till lärare behöver få ta tid. Samtidigt behöver lärarutbildningarna få ett ännu relevantare innehåll genom att låta bildning fungera som ledstjärna.

SKRIBENTEN

Jesper Sjöström, professor i didaktik vid Malmö universitet och legitimerad ämneslärare. Tillsammans med Ruhi Tyson vid Stockholms universitet är Jesper Sjöström aktuell med boken Didaktik för lärande och bildning (Liber).

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.