– Det här är vår bäste vän, säger Henrik Lemée och klappar på det flyttbara elementet.

När han och sambon Eva Kovacs flyttade in i sin bostadsrätt stod det två extra elradiatorer i lägenheten. Kronetorp Park, som byggt huset, uppgav att det var en tillfällig lösning, att det var lite kylslaget för att det ännu inte bott människor i huset.

Henrik Lemée, som till vardags har ett chefsjobb inom den danska byggindustrin, tyckte att det lät märkligt.

– Det kom aldrig någon värme. De första tre vintrarna hade vi mellan sexton och arton grader i rummen.

Sedan dess har behovet av stödvärme fortsatt. Tre vintrar i rad har de skickat in sina extra höga elfakturor till Kronetorp Park. De två första åren fick de ersättning för omkostnaderna, men efter den här vintern har de inte fått någon ersättning.

Kronetorpsstaden är en storsatsning för Burlövs kommun, en helt ny stadsdel. På åkermark mellan Arlöv och Åkarp ska 5 000 bostäder byggas. Men Sydsvenskan har i sin granskning visat hur de första kvarteren har omfattande byggfel – framför allt stora problem med vattenläckor och fuktskador.

Henrik Lemée och Eva Kovacs bor högst upp i det ena av två hus som ägs av bostadsrättsföreningen Allén 2. I första delen berättade vi om hur värmeslingorna lagts för långt ned i golven, så att värmen istället kommer från taket. Men här, högst upp, finns inte den effekten.

Den här bostadsrättsföreningen, där Henrik ingår i styrelsen, har fler bekymmer.

En litauisk byggföretagare, Tadas Simokaitis, äger genom ett av sina bolag nio av de 28 lägenheterna i föreningen. Alltsedan husen stått klara hyr han dessutom ut bostäderna i andra hand.

– Vi har sagt till honom att det han gör är olagligt, det är emot stadgarna. Vi har sagt att vi inte godkänner uthyrningen, men det struntar han i, säger Henrik Lemée.

Den 36-årige byggföretagaren är själv bosatt här och medlem i föreningen.

Här närmar vi oss svaret på vem som egentligen höll i hammaren när de första 300 lägenheterna i Kronetorpsstaden byggdes.

I dokument som Kronetorp Park skickat till Burlövs kommun och länsstyrelsen anges ett dussin svenska företag som underentreprenörer.

När Sydsvenskan kontaktar representanter för byggbolagen på listan möts vi av förvåning. De har endast gjort mindre insatser i bygget av Kronetorpsstaden, uppger ägarna.

– Kronetorp Park började klydda med betalning, sedan slutade jag jobba där. Jag gjorde bara det första huset, det gula närmast kontoret, säger en av företagarna.

Samma bild ger ägaren till ett annat bolag – de var där av och till i några månader och fakturerade för mindre belopp.

De svenska underentreprenörerna berättar att arbetskraften de såg på bygget till stora delar var utländsk, från Rumänien, Litauen och Portugal, och att arbetsplatsen upplevdes som mycket stökig.

– Det kom busslaster med folk, sedan gav de dem arbetskläder och så bara in med dem där och utföra jobb, säger en av dem.

– När vi kom dit låg de i lägenheterna med foppatofflor och mjukisbyxor och skulle lägga golv. Det var verkligen vilda västern.

Flera av underentreprenörerna berättar hur deras personal fick ”rädda” saker som gått fel: ta hand om vattenskador, sanera mögel eller sortera bort fuktskadat material.

Bengt Larsson är pensionär idag, men under några månader efter byggstarten 2017 var han platschef hos Kronetorp Park. Vissa av de inhyrda arbetarna från Baltikum var skickliga, minns han. Men många andra var det inte.

– De utgav sig för att vara snickare, men de var långt ifrån det. De gjorde många fel, och det var mycket jobb med att få dem att rätta till det.

Han lämnade rollen som platschef efter bara några månader, sedan han hamnat i en kontrovers med företagsledningen.

Bilden av vem som byggde klarnar i tvister som avhandlats i Malmö tingsrätt. I målen dyker Tadas Simokaitis, mannen med de nio lägenheterna, upp igen. Hans bolag har stämt Kronetorp Park på drygt två miljoner kronor, för arbete han inte anser sig ha fått betalt för.

Dokument från domstolen visar att många av de fel som hyresgästerna upplever idag var kända redan när husen stod färdiga.

Kronetorp Park anklagar i sina yttranden den litauiske företagarens bolag för att ha orsakat läckage i tätskikt, för felmonterade toaletter och omfattande byggfel i den förskola som byggts på området.

I en konsultrapport som rör plåtarbeten konstateras att det läcker in från tak och från fasad i flera undersökta lägenheter.

Det saknas dessutom tätskikt under dörrar och de höga fönster som vetter mot balkongerna. Enligt konsultens rapport beror det på att de monterats innan entreprenören för tätskikt hade börjat på bygget.

Kronetorp Park uppger i ett yttrande att man först tecknat ett avtal med mannens polska bolag, Building Team, som innebar att tio arbetare skulle ställas till förfogande varje dag.

Uppdragen övergick efter det första året av byggande till det svenska byggbolag, TS Byggkoncept AB, som Tadas Simokaitis startade.

Inget av dessa bolag finns omnämnda när Kronetorp Park redovisar sina underentreprenörer till Burlövs kommun och länsstyrelsen.

Och båda bolagen är borta från den svenska byggmarknaden. Det polska bolaget har sålts till nya ryska ägare. Det svenska bolaget har försatts i konkurs, med skulder på 35 miljoner kronor.

Huvudpersonerna har helt olika uppfattning om vem som är ansvarig för byggfelen. Tadas Simokaitis och Ulf Lyddby, tidigare vd för Kronetorp Park, skyller på varandra.

När Sydsvenskan når den litauiske företagaren uppger han att hans bolag gjorde stora insatser under etapp ett av Kronetorpsstaden, men att felen berodde på order de fick från Ulf Lyddby.

– Det största problemet var att Kronetorp Park inte följde ritningar. Vi sa att vi måste följa ritningar, men han kom och sa nej. ”Allt är okej, ni behöver inte göra på det sättet.” Såklart får de problem med vattenläckor då, säger Tadas Simokaitis.

Ulf Lyddby vill inte intervjuas, utan ger sin version i ett mejl.

Brist på arbetskraft i Sverige gjorde att Kronetorp Park sökte sig till utländska bemanningsbolag, uppger han. I mejlet medger han att man efterhand upptäckte brister. ”Vi märkte att det saknades kunskaper hos de utländska bolagen.”

Men han förnekar att han själv skulle ha orsakat konstruktionsfel genom att frångå ritningar.

”Några större ritningsändringar känns ej vid och felen som uppstod berodde på felaktigt utförande”, skriver han.

Enligt Ulf Lyddby försökte Kronetorp Park få den litauiske företagarens polska bolag, Building Team, att rätta till felen. Men det bolaget var sålt. Istället fick Kronetorp Park ta in andra bolag för att åtgärda felen, uppger han.

Och hur var det då med lägenheterna?

De visar sig vara betalning efter en bolagsaffär.

Kronetorp Park och Tadas Simokaitis bolag ägde gemensamt fabriken som levererar betong till Kronetorpsstaden.

När Kronetorp Park ville köpa tillbaka alla aktier i betongföretaget hade de svårt att betala.

– Han hade inte tillräckligt med pengar för att kunna betala tillbaka för aktierna i KP Betong. Istället gav han mig de här lägenheterna, säger Tadas Simokaitis och hänvisar återigen till tidigare vd Ulf Lyddby.

Nuvarande koncerncef på Kronetorp Park, Daniel Lindbeck, har haft rollen sedan i augusti ifjol. Han och vice vd Mathias Persson måste blicka framåt, förklarar han.

– Historik flera år tillbaka, vi har verkligen inget grepp om det. Vi tar ansvar för det som är här och nu och det gör vi på bästa sätt.

Enligt Daniel Lindbeck sätter bolagets nya ledning den ekonomiska och sociala hållbarheten mycket högt. Han berättar att de är ett av de bolag som ingår i ett projekt där storbanker och byggbolag tillsammans ska motverka kriminalitet och illegal arbetskraft i byggbranschen.

De nya etapperna kommer dessutom att läggas ut på andra bolag, som tar ansvar för helheten, förklarar han.

– Vi beställer totalentreprenader, vi tror att det är ett modernare sätt att jobba på. Så jobbar vi framåt.

Hemma hos Henrik Lemée och Eva Kovacs läcker det inte in från terassen längre. Kronetorp Parks inhyrda arbetare har tätat genom att bygga om och höja dörren.

Trots läckage och värmebrist – det här paret har inga planer på att flytta.

– Vi har köpt en koloni som ligger två kilometer härifrån. Vi hade en vision när vi flyttade hit om att vi ska bo mindre, nu när barnen blivit stora. Det ligger bra intill motorvägen mot Danmark och det är lätt för mig att ta mig till Lund, säger Eva Kovacs.

Nu vill de inget hellre än att Kronetorpsstaden ska fortsätta att växa.

– Att etapp två byggs skulle vara ett lyft för hela området, så att inte de här husen står ensamma.

Och nuvarande exploatör får gärna fortsätta, men de vill se bättring.