Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”En politisk mitt kan inte byggas på urbana eliter. Man får hoppas att Demokraterna i USA lägger det på minnet.”

Macron gjorde rätt när han efter sin seger lät bli att triumfera och erkände att han står i skuld till dem som inte gillar hans politik men ändå röstade på honom, skriver Ian Buruma, författare.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Annons

Frankrike är inte som USA. Många liberaler oroade sig för att Marine Le Pen skulle vinna det franska presidentvalet av samma anledning som Donald Trump besegrade Hillary Clinton i USA, där väljarnas avsky för den liberala kandidaten Clinton gav valsegern till populisten Trump på yttersta högerkanten.

Lyckligtvis finns det tillräckligt många fransmän som ogillar president Emmanuel Macron men ändå röstade på honom i valets andra omgång, just för att stoppa Marine Le Pen. Tvingas man välja mellan pest och kolera, är pesten Macron trots allt det bättre alternativet, tycktes de resonera.

När valresultatet stod klart sade Macron i sitt segertal: ”Alla ni som röstade på mig, inte för att ni gillar min politik utan för att stoppa extremhögern, ni ska veta att jag inser mina skyldigheter gentemot er.”

Annons

Annons

Det faktum att 41,5 procent röstade på Le Pen, som står för en djupt reaktionär, främlingsfientlig och inskränkt hållning i fransk politik, är rejält oroande. Men varför hatar så många Macron?

Skälen som franska väljare har uppgett i olika undersökningar liknar dem som Trumpanhängarna uttryckte om Hillary Clinton 2016. De uppfattade henne som arrogant, överlägsen och nedlåtande mot lågutbildade människor med konservativa åsikter.

Macron kan verka föraktfull mot alla som står i hans väg. Politikers personlighet spelar roll i demokratiska länders valkampanjer, men individuella egenheter förklarar inte allt. Den motvilja Clinton och Macron väcker, återspeglar djupa klyftor som uppstått och utvecklats till följd av partiernas politik under flera årtionden.

Förr var samhällsklassernas ekonomiska intressen kittet i politiska partier. Vänstern var nära knuten till fackförbunden och företrädde industriarbetarnas intressen. Den politiska högern agerade för små och stora företag. Det demokratiska systemet fungerade eftersom partierna balanserade varandra. Det var tydligt vad de stod för och de flesta människor kände i vilket parti de hörde hemma.

På 1980-talet förändrades detta när vänstern började röra sig från ekonomi och klasskamp till sociala och kulturella frågor som antirasism, kön, sexuell jämställdhet och mångkultur. Särskilt i Storbritannien och USA försvagades fackförbunden på grund av avindustrialiseringen och rörelsens band till socialistiska och socialdemokratiska partier försvagades.

Annons

Vänstern slog an hos och växte bland högre utbildade och mer välbärgade väljare i städerna. Många av dem ogillade religiösa rörelser och reagerade mot uttryck för socialkonservatism, som rasfördomar.

Den nya vänsterelitens stora misstag var att tro att arbetarklassen i städerna och på landsbygden automatiskt skulle dela dess ”progressiva” sociala och kulturella ideal.

Annons

I verkligheten är många som definierar sig som arbetarklass konservativa. Religion frodas bland fattiga och invandrare ses ofta som ett hot mot jobben. Homosexuellas rättigheter står inte högt i kurs och det gäller inte bara bland vita väljare. I USA röstar många latinos och även svarta numera på Republikanerna.

Vänsterns glidning från klassbaserad politik inleddes när Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher och USA:s president Ronald Reagan attackerade fackföreningarna. Den tog fart när kommunismen kollapsat i det Sovjetledda östblocket. I väst ansågs det inte längre lika viktigt att balansera marknadsekonomi med omfördelningar. Till och med det tidigare socialistiska Labourpartiet under Tony Blair och Demokraterna under Bill Clinton blev ivriga förespråkare för en nyliberal politisk dagordning.

Både konservativa väljare på landsbygden och den urbana arbetarklassen kände sig alltmer främmande för mitten-vänsterpartierna, men heller inte välkomna i de traditionella företagsinriktade mitten-högerpartierna. Många i arbetarklassen kände sig lurade, dels av vänstern som inte längre företrädde deras ekonomiska intressen och ogillade deras samhällssyn, dels av högern som struntade i dem så snart de fått makten.

Annons

Trump och Macron utnyttjade läget. Trump övertog det republikanska partiet och förvandlade det till en populistisk kult. Macron sprängde Frankrikes mittenpartier och ersatte dem med sig själv. Båda bedyrade att de var de enda som hade lösningen på sina respektive länders problem.

Macron har en speciell svårighet. Le Pen och Trump växte upp i Paris respektive New York i betydligt mer välbärgade hem än Macrons, men båda förstår människor som hatar den högutbildade eliten. Macron kommer från medelklassen i Amiens i norra Frankrike. Han har klättrat hela vägen in i överklassen och lagt sig till med fasoner som fanns i de gamla partier han själv hjälpt till att förstöra. Därför har Macron varit beroende av att äldre, högutbildade personer i stora städer röstat på honom.

Annons

Den gamla franska arbetarklassen stödjer antingen Jean-Luc Mélenchon på yttersta vänsterkanten eller Marine Le Pen på den högra. Väljare på landsbygden föredrar Le Pen. De unga står längst till vänster eller röstar inte alls.

Macron gjorde rätt när han efter sin seger lät bli att triumfera och erkände att han står i skuld till dem som inte gillar hans politik men ändå röstade på honom. Många franska väljare känner sig övergivna. Macron måste ta dem och deras behov på allvar. En politisk mitt kan inte byggas på urbana eliter. Man får hoppas att Demokraterna i USA lägger det på minnet.

Översättning: Karen Söderberg

Project Syndicate

SKRIBENTEN

Ian Buruma, författare. Hans senaste bok heter The Churchill Complex: The Curse of Being Special, From Winston and FDR to Trump and Brexit.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy