Att fler unga Malmöbor får uppleva den frihet, gemenskap och stolthet det innebär att ha ett jobb och försörja sig själv är en angelägenhet för hela staden.

Arbetslöshet tär på tillit och sammanhållning i en tid när det behövs fler platser och tillfällen där den segregation som finns i Malmö kan brytas. Skolan är en sådan plats, arbetslivet en annan.

Precis som Leith Al Bayati och Ali Reza Yakhdani (ordförande för SSU Malmö respektive ledamot i SSU:s förbundsstyrelse) påpekar är ungas sysselsättning dessutom en av de viktigaste förebyggande åtgärderna för att strypa nyrekryteringen till de kriminella gängen och göra Malmö tryggare (Aktuella frågor 24/4).

Idag ser arbetsmarknaden ganska bra ut för många av Malmös unga. Flera branscher har brist på arbetskraft och enligt Arbetsförmedlingens statistik är ungdomsarbetslösheten på sin lägsta nivå sedan 2008. Samtidigt är andelen unga som varken arbetar eller studerar högre i Malmö än i de flesta andra kommuner, enligt statistik från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Många står långt ifrån arbetsmarknaden och saknar kanske både gymnasieexamen och de rätta kontakterna.

På sikt är en bra skola det viktigaste för att fler unga ska få ett jobb. Vi politiker som styr Malmö måste hålla i de senaste årens positiva utveckling där fler barn går i förskolan, allt fler lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet och en allt högre andel av gymnasieeleverna tar examen inom fyra år.

Studie- och yrkesvägledningen måste stärkas, så att fler väljer en gymnasieutbildning som både känns motiverande och efterfrågas på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvar. Genom att den högerkonservativa oppositionen i riksdagen gång efter annan strypt anslagen till olika viktiga arbetsmarknadsinsatser, har den senaste mandatperioden präglats av ryckighet och underfinansiering. Och det har skett samtidigt som pandemin gjort behoven än mer akuta.

För min och Socialdemokraterna i Malmös del har det aldrig varit ett alternativ att stå vid sidan och bara titta på när staten backar tillbaka. Därför har vi genomfört en storsatsning på arbetsmarknadsanställningar i Malmö stads olika verksamheter.

Arbetslösa Malmöbor har fått in en första fot på arbetsmarknaden, samtidigt som vi har kunnat förbättra kvaliteten i till exempel förskolan, omsorgen och skötseln av Malmös offentliga miljöer. Forskningen är tydlig med att den här typen av anställningar är en bra insats för personer som står långt från arbetsmarknaden. Det visar en sammanställning som gjorts av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Arbetsmarknadsanställningarna har varit en bidragande orsak till att antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd nu är på sin lägsta nivå sedan 2011 – trots att Malmö sedan dess vuxit med ett helt Landskrona, det vill säga 50 000 invånare. I fjol var det 1 250 färre hushåll som tvingades vända sig till socialtjänsten för att klara sin försörjning än 2020. I år har den positiva trenden förstärkts ytterligare.

När riksdagen i höstas röstade igenom budgetreservationen från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna försvann mycket av den statliga finansieringen till arbetsmarknadsanställningar inom Malmö stad. Det var inget mindre än ett svek mot Malmös arbetslösa. Men i Malmö har insatsen varit framgångsrik, och därför har vi i kommunledningen bestämt oss för att ändå fortsätta satsa.

Jag lovar Malmös unga arbetslösa: Om Socialdemokraterna får förtroendet att leda Malmö under nästa mandatperiod ska en del av arbetsmarknadsanställningarna öronmärkas för unga Malmöbor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi kallar det för ungdomsjobb.

Moderaten Helena Nanne, oppositionsråd, konstaterar att ”bakgrunden till den höga arbetslösheten i Malmö är mångbottnad” (Aktuella frågor 2/5). Med det väcker hon förhoppningar om att Moderaterna numera erkänner frågans komplexitet och strukturella natur. Men partiets recept för hur arbetslösheten i Malmö ska minska innebär som vanligt att kraven på Malmöbor i ekonomisk utsatthet – de som med Helena Nannes ord lever på samhällets bekostnad – ska öka, samtidigt som skatten för dem som redan har ett arbete ska bli lägre.

Nanne hävdar att ”om skatten är lägre ökar sysselsättningen”, men det är ett orsakssamband som kanske existerar i ekonomiska modeller men saknar praktisk relevans i sammanhanget. Det säger sig självt att det är vad skatten används till som påverkar sysselsättningen, inte hur hög skatten är. Det är skattepengar som betalat de senaste årens massiva utbyggnad av Malmös förskolor – en förutsättning för att fler föräldrar, i synnerhet kvinnor, ska kunna ta ett jobb.

Socialdemokraternas recept är ett annat än Moderaternas. Vi vill se fortsatt stora satsningar på vuxenutbildning, korta utbildningar till bristyrken, arbetsmarknadsanställningar, matchning mellan jobbsökare och arbetsgivare och andra insatser som bidragit till det senaste årets dramatiska minskning av antalet hushåll med försörjningsstöd i Malmö.

Alla som kan jobba, ska jobba. Socialdemokraterna har höga förväntningar på alla – men samhället ska också möta upp med stöd och hjälp för den som behöver det. Så ser vi till att fler unga i Malmö får ett första jobb. Så ger vi unga i Malmö framtidstro. Så bygger vi Malmö helt.

SKRIBENTEN

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.