Att alla människor har möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning är både en förutsättning för demokrati och en demokratisk rättighet.

Genom att värna och stärka utbildningsformen folkhögskola som en egen del av Sveriges utbildningssystem kan staten, regionerna och kommunerna erbjuda fler vägar till ökad kunskap och bildning för vuxna. På så sätt upprätthålls också en betydelsefull grund för det demokratiska samhälle som Sverige utgör.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) meddelade nyligen att regeringen ska tillsätta en ny folkbildningsutredning.

Här är fyra åtgärder som politiker på nationell, regional och kommunal nivå kan vidta för att värna och stärka utbildningsformen folkhögskola som en egen del av Sveriges utbildningssystem:

• Samverka för hållbar samhällsutveckling. Utbildningsformen folkhögskola som en egen del av landets utbildningssystem ger goda förutsättningar för myndigheter, regioner och kommuner att samverka med folkhögskolorna för en hållbar samhällsutveckling. Det kan förutom bildning gälla sysselsättning, integration och kompetensförsörjning, men också fungera för kulturlivet och den ideella sektorn. Den överenskommelse som finns mellan folkhögskolorna, studieförbunden och Region Skåne är ett gott exempel som skulle kunna fördjupas och breddas med kommunerna.

• Skydda självförvaltningsmodellen. Grunden för att utbildningsformen folkhögskola är en egen del av Sveriges utbildningssystem är att den är fri och frivillig. Förutsättningen för det är att staten håller fast vid den demokratiska principen om armlängds avstånd genom att bevara och skydda modellen för folkbildningens självförvaltning, det vill säga att folkhögskolorna har frihet och möjlighet att göra självständiga insatser utifrån egna behovsanalyser och prioriteringar.

• Tillgodose deltagarnas rättigheter och behörighet. Stärk utbildningsformen folkhögskola som en egen del av utbildningssystemet så att även de som går en yrkesutbildning på en folkhögskola får behörighet som motsvarar den från Yrkeshögskolan och Yrkesvux.

• Trygga långsiktiga och likvärdiga villkor för deltagarna oavsett var i landet de studerar. Dagens mobilitetsersättning och inomregionala stöd bör likställas. Och precis som det statliga stödet bör de samordnas och hanteras av Folkbildningsrådet. Både det statliga och regionala anslaget för årsplatser på folkhögskola bör anpassas till pris- och löneökningar genom indexreglering.

I Skåne bidrar utbildningsformen folkhögskola med att möta regionens utmaningar. Ett exempel är folkhögskolornas roll som kulturella mötesplatser i återstarten av kulturlivet efter pandemin och för den angelägna uppgiften att bredda rekryteringen till estetiska och konstnärliga utbildningar. Ett annat är kompetensförsörjning genom yrkesutbildningar. Och ett tredje exempel är att folkhögskolorna i många skånska kommuner driver SFI och i stor utsträckning också Svenska-från-dag-ett, som samordnas av Länsstyrelsen i Skåne.

Genom Arbetsförmedlingen kan nyanlända eller arbetssökande gå en etableringskurs, eller studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) för de som saknar gymnasial utbildning.

Av alla deltagare på studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) i hela landet gick var fjärde på en av Skånes folkhögskolor.

För att förverkliga de politiska mål som finns på nationell, regional och lokal nivå är folkhögskolorna väl kvalificerade samarbetspartners.

SKRIBENTEN

Kenneth B Ferm, ordförande för Skånes folkhögskolor i samverkan, en organisation där 17 folkhögskolor i Skåne ingår

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.