Annons

Annons

Annons

Annons

opinionKriget i Ukraina

Aktuella frågor
”Ett splittrat europeiskt ledarskap har bidragit till det som nu sker i Ukraina.”

Det var ett stort misstag av EU att inte redan 2014 tydligt lova Ukraina ett framtida medlemskap i unionen, skriver Olle Schmidt, f d EU-parlamentariker för Liberalerna, och Cecilia Malmström, f d EU-kommissionär.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

EU borde tidigare ha förstått Putins maktambitioner, skriver artikelförfattarna.

Bild: AP

Annons

Efter år av slitningar inom EU har Vladimir Putin lyckats ena EU på ett sätt som få trodde var möjligt. Invasionen av Ukraina omkullkastade alla etablerade sanningar.

Finans- och skuldkrisen skulle knäcka EU, menade många. Härefter skulle den gemensamma valutan falla. Så var det brexit som skulle ge en dominoeffekt över hela Europa. Flyktingkrisen ökade spänningarna inom unionen och inte gjorde pandemin det lättare för EU att hålla nationalism och protektionism borta. Ledarna i Polen och Ungern har ifrågasatt EU:s grundvalar.

Även om EU klarat dessa kriser, har det funnits en oro vart EU var på väg.

Men så kom Putins invasion av Ukraina och plötsligt förstod EU-ledarna att det största hotet mot kontinenten inte kom inifrån EU, utan från ett auktoritärt ledarskap i Kreml. Ett suveränt land invaderades, oprovocerat med sällan skådad brutalitet. Attacken mot civila saknar motstycke sedan andra världskriget i Europa. Det har skapat en enighet i Europa och stärkt såväl Nato som den politiska relationen mellan Europa och USA, något Putin knappast räknade med.

Annons

Annons

Men EU:s ledare har en del att fundera över när det gäller hur unionen mött Putins maktbegär.

Den tvekan som Europas ledare visade efter Rysslands annektering av Krim 2014 och det krig som inleddes mot östra Ukraina har kostat tusentals liv och resulterat i ett sönderbombat Ukraina.

Det var ett stort misstag av EU att inte redan 2014 tydligt lova Ukraina ett framtida medlemskap i unionen. Först nu ser det ut att bli verklighet genom att landets president Zelenskyj förklarat att Ukraina nu sökt om medlemskap.

EU bör göra ett tydligt uttalande om att Ukraina ska få kandidatstatus och se till att förhandlingar snarast möjligt inleds.

Ett splittrat europeiskt ledarskap har bidragit till det som nu sker i Ukraina. Försöken att skapa närmare förbindelser genom ett långtgående handelsavtal mellan EU och Ukraina försvårades och försenades av EU:s statschefer, något som gav Putin utrymme för utpressning av Ukraina.

Ett av EU:s grundarländer, Nederländerna, avvisade i en folkomröstning handelsavtalet som trots allt trädde i kraft och har varit positivt för Ukrainas ekonomi. EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, sade 2016 att det skulle ta 20–25 år för Ukraina att bli medlem i EU. Visst ligger ett också stort ansvar på de politiker i Ukraina som inte fått nödvändig lagstiftning på plats för att stärka demokratin och motverka korruptionen. Men EU borde ändå ha varit tydligare i sin avsikt att införliva Ukraina i den europeiska gemenskapen.

Annons

EU borde tidigare ha förstått Putins maktambitioner. Han var ju inte sen att visa sitt rätta ansikte; en auktoritär ledare som slår ner på homosexuella, yttrandefrihets- och demokratikämpar, oppositionspartier, Pussy Riot och envar som vågar höja rösten mot ledaren i Kreml. Oppositionella kastas i fängelse, kritiker förgiftas.

Annons

Till och med de olympiska spelen 2014 förärades den ryske ledaren, ett moraliskt haveri av olympiska kommittén.

I London senare samma år oroades banker och andra finansiella intressen mindre över Krim än över konsekvenserna av de då beslutade sanktionerna.

Tysklands beroende av rysk olja och gas ökade genom nedstängning av Tysklands kärnkraftverk efter Fukushima. Angela Merkel ville inte heller överge tanken att hos Putin genom handel vinna en ökad förståelse för demokratin.

Det ryska överfallet på Ukraina måste upphöra. Vi är inte främmande för att EU/Nato kan tvingas att mer aktivt bistå ett fritt Ukraina, om Ryssland fortsätter sitt folkmord. FN har varit lamslaget av säkerhetsrådets veton, men efter Balkankrigen och folkmordet i Rwanda har FN:s alla medlemsländer förbundit sig att agera mot folkmord, krigsbrott och andra brott mot mänskligheten.

Hitler fick Storbritanniens premiärminister Chamberlain att tro att eftergifterna i München 1938 var nog för Nazityskland. Nu vet vi vad som hände. Historien borde ha lärt oss.

SKRIBENTERNA

Olle Schmidt, f d EU-parlamentariker för Liberalerna

Cecilia Malmström, f d EU-kommissionär

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Till toppen av sidan