Annons

Annons

Annons

Annons

opinionUpploppen i Sverige

Aktuella frågor
”Yttrandefriheten är nästan helig."

Det är viktigt att åklagare prövar anmälningar mot koranbränningar som hets mot folkgrupp – för att få klarhet i om det är brottsligt att bränna religiösa skrifter, och i så fall när, skriver David Rönnegard, ordförande för Humanisterna.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Mycket tyder på att de som har varit våldsamma vid den senaste tidens koranbränningar inte haft religiösa motiv. De har haft andra skäl att ta till våld än att deras religion blivit kränkt, skriver David Rönnegard.

Bild: Patrick Persson

Annons

I Sverige råder yttrandefrihet. Det innebär inte att människor har skyldighet att lyssna på dig. Men försöker någon med våld hindra dig från att yttra dig har staten skyldighet att försvara din rätt att yttra dig.

Yttrandefriheten är inte absolut. Det finns inskränkningar, till exempel i form av förbud mot olaga hot, förtal och förolämpning, sekretesslagen, tryckfrihetsbrott och hets mot folkgrupp.

Den högerextrema politikern Rasmus Paludans aktioner i Sverige har aktualiserat frågan om bränning av religiösa skrifter kan utgöra hets mot folkgrupp. Hets mot folkgrupp är ett brott som klassas som hatbrott och ska ske uppsåtligt, uttrycka hot eller missaktning mot en folkgrupp (till exempel människor som tillhör en viss trosbekännelse), och det ska ske i det allmänna. Det betyder att det är fritt fram att i sin egen trädgård antända bokbål av vilken religiös skrift som helst. Det är först när en skrift bränns på allmän plats som ett brott eventuellt kan föreligga.

Annons

Annons

Om något ska räknas som hets mot folkgrupp beror på omständigheterna. Till exempel kan en koranbränning utanför en moské under bönetid eventuellt vara hets mot folkgrupp, men kanske ändå inte om det sker med demonstrationstillstånd på ett torg. Att det inte går att ge ett tydligt svar beror på att det inte har prövats rättsligt. Koranbränningar har vid flera tillfällen anmälts som hets mot folkgrupp, men åklagare har själva valt att lägga ner utredningarna eftersom de inte bedömt att ett brott har skett.

Det är viktigt att åklagare framöver prövar anmälningar mot koranbränningar som hets mot folkgrupp – för att få klarhet i om det är brottsligt att bränna religiösa skrifter, och i så fall när.

Utifrån hur åklagarna hittills har agerat verkar det idag vara lagligt att bränna religiösa skrifter på allmän plats. Det innebär att polisen har skyldighet att se till att det kan ske på ett säkert sätt. Men vårens händelser har tydligt visat att så är det inte.

Mycket tyder på att de som har varit våldsamma vid den senaste tidens koranbränningar inte haft religiösa motiv. De har haft andra skäl att ta till våld än att deras religion blivit kränkt.

Sett utifrån vikten av att det råder yttrandefrihet i Sverige är motiven till de våldsamma upploppen oväsentliga. Människor får bara bruka våld i självförsvar. Att den som fått demonstrationsrätt att bränna koranen är rasist och islamofob är också oväsentligt. Man har rätt att uttrycka sig offentligt, och det är polisens uppgift att upprätthålla säkerheten.

Annons

Staten har vad som kallas våldsmonopol – det är bara staten som får använda våld. Att staten i praktiken inte förmår upprätthålla ett sådant monopol har lett till att polisen har avslagit flera av Rasmus Paludans senaste demonstrationsansökningar med hänvisning till ordningslagen. Det är rimligt för att garantera människors säkerhet, men också något som visar på en skrämmande brist i vår demokrati.

Annons

Vissa röster, främst från religiöst håll, menar att yttrandefriheten inte innefattar rätten att bränna religiösa skrifter eftersom det skulle strida mot religionsfriheten. Men religionsfriheten innebär att människor är fria att tro eller inte tro på religion, och att utöva sin tro. Det är inte del av religionsfriheten att slippa få sin tro kritiserad.

Jag har svårt att bedöma om lagen om hets mot folkgrupp är en bra lag. Många länder saknar sådan lagstiftning, till exempel USA. Min oro är att tolkningen av lagen om hets mot folkgrupp kan bredda för fler inskränkningar av yttrandefriheten. Till exempel har regeringen nyligen tillsatt en parlamentarisk kommitté för att utreda om hets mot folkgrupp ska inbegripa ett förbud mot förintelseförnekelse.

Yttrandefriheten utgör en grundbult i demokratin. Alla fri- och rättigheter vilar på människors frihet att uttrycka sig fritt.

Vissa inskränkningar av yttrandefriheten är nödvändiga, men det är viktigt att slå vakt om att undantagen från yttrandefriheten är ytterst begränsade. Syftet att förhindra hets mot religiöst troende är lovvärt, men som princip är det bättre att öppet bemöta motbjudande påståenden än att låta dem gro i dunkel. Som det brukar sägas: Without freedom of speech we would not know who the idiots are.

För sekulära humanister är inget heligt. Yttrandefrihet är dock så nära vi kan komma.

SKRIBENTEN

David Rönnegard, ordförande för Humanisterna.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Till toppen av sidan