I internationella mätningar och i jämförande studier mellan utvecklade länder får svensk sjukvård mycket goda omdömen för sin kvalitet och för att finnas till för hela befolkningen. Det är därför inte konstigt att 69 procent av svenskarna har stort förtroende för vården och att 88 procent anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver, enligt den hälso- och sjukvårdsbarometer som Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, genomför varje år. Förtroendet är högt och ökar över tid.

Men svensk sjukvård dras också med allvarliga brister. Väntetiderna är för långa. Den av riksdagen beslutade vårdgarantin stämmer inte överens med hur det ser ut i verkligheten.

Trots stora tillskott i form av nya resurser, inte minst så kallade kömiljarder, är köerna för långa. Pandemin med dess extrema påfrestningar på sjukvården under de senaste två åren har dessutom förvärrat situationen.

För att öka tillgängligheten är ett par åtgärder av yttersta vikt:

• Frigör personalen från byråkrati och usla it-system.

Hur kan det komma sig att tyska läkare på årsbasis kan ta emot fyra gånger så många patienter som svenska läkare? Beror det på allmänt utbredd inkompetens och lathet? Jag har svårt att tro det.

De läkare, sjuksköterskor och undersköterskor som jag har mött under mina snart 20 år som sjukvårdspolitiker sliter hårt i en nästan omänsklig arbetssituation. Samtidigt visar studier, till exempel av Anders Ivarsson Westerberg, professor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola, att 40 procent av allmänspecialisternas arbetstid går till byråkratiskt kringarbete och till att arbeta i undermåliga it-system.

En sjuksköterska som följer alla regler och rutiner tvingas lägga 53 minuter om dagen på olika inloggningsrutiner i underutvecklade och gamla Windowssystem. Exemplet kommer från en tidsstudie gjord på Södersjukhuset i Stockholm.

Det finns de som tror att sjukvårdens problem löses genom ett magiskt förstatligande. Själv tror jag att många problem skulle lösas om såväl statliga myndigheter som regioner rannsakar hur deras omfattande krav på administration och uppföljning påverkar vårdpersonalens arbete.

I moderatstyrda Region Stockholm, som har landets längsta väntetider till sina akutmottagningar, har två av tre nyanställningar sedan 2008 varit antingen en administratör, en handläggare eller en chef. Byråkratin växer samtidigt som vårdköerna också gör det.

• Lär av Sveriges grannländer, i synnerhet Danmark.

Jag har vid ett flertal tillfällen besökt danska akutmottagningar. Varje gång slås jag av hur effektivt de fungerar. Kaosartade scener med överfulla mottagningar där människor tvingas vänta i flera dygn som ofta förekommer på svenska akutmottagningar existerar inte i Danmark. Jag är övertygad om att det beror på hur den danska primärvården är uppbyggd.

Nästan alla i Danmark har en egen namngiven läkare och primärvården är avgiftsfri. Blir man sjuk åker man inte till akuten förutom om det kräver resurser som bara finns på sjukhus.

Precis som i Sverige styrs inte sjukvården i Danmark av staten. Dansk sjukvård styrs av fem regioner. Det ger förutsättningar för att anpassa sjukvården till såväl glesbygd som storstaden Köpenhamn och skapar också grogrund för tävlan i att utveckla den bästa vården. På samma sätt fungerar det i Sverige. Men Danmark har också inslag av mer nationell styrning och samordnad utveckling av vissa strategiskt viktiga delar av vården.

Sverige har alltså en hel del att lära av dansk sjukvård.

Svensk sjukvård är bra, men borde bli bättre på att knycka idéer från sina grannländer.

SKRIBENTEN

Dag Larsson, riksdagsledamot och Socialdemokraternas sjukvårdspolitiske talesperson

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.