Annons

Annons

Annons

Granskning: Hur mår skolan?

Friskolor kostar miljoner extra för kommunerna

Nya friskolor kostar ofta miljontals kronor extra för kommunerna. De måste betala både för friskolan och de tomma platserna på den kommunala skolan.

– Det kostar jättemycket pengar helt i onödan att hålla tomma platser, säger Maria Winberg Nordström, liberal politiker i Helsingborg.

Men i riksdagen finns ingen majoritet för att ändra på reglerna för ersättning till skolor.

Text: 

En ny friskola kan betyda att den kommunala skolan får tomma platser. En tom plats kostar nästan lika mycket som en elev. Så kommunen får betala både för eleven på friskolan, och för den tomma platsen.

Bild: TT

Annons

Svaret från utbildningsförvaltningen i Ystad kommun kan knappast vara tydligare: om en ny friskola öppnar i kommunen, får det påtagliga negativa konsekvenser för kommunens verksamhet. Det blir för många skolplatser. Kanske behöver man lägga ner mellanstadiet på en skola. Med färre elever på byskolorna blir det svårt att rekrytera behörig personal dit.

Men det är inte kommunen som bestämmer huruvida den nya friskolan ska få öppna eller inte. Det beslutet ligger hos Skolinspektionen, och de säger ja. Till hösten öppnar Nordic International School i Ystad.

Chefen på kultur- och utbildningsförvaltningen Stefan Ahlbäck vet inte ännu hur många elever som ska gå på den nya friskolan. Därför vet han inte heller vilka av de befarade följderna som faktiskt blir verklighet.

Annons

– Det är fortfarande för många frågetecken för att säga hur det blir.

Annons

Men en sak vet han. När skolplaneringen är svår, blir den kortsiktig. Och kortsiktighet är dyrt.

– Demografi är en faktor, den är svår nog. När vi får en spelare till som vi inte har kontroll över så blir det svårare, säger Stefan Ahlbäck.

Stefan Ahlbäck, chefen på kultur- och utbildningsförvaltningen i Ystad. "Demografi är en faktor, den är svår nog. När vi får en spelare till som vi inte har kontroll över så blir det svårare."

Flera skånska kommuner har protesterat mot nya friskoleetableringar, med samma argument som Ystad: det leder till för många skolplatser. Att ha en tom skolplats kostar nästan lika mycket som att ha en elev.

Den kommunala skolan förlorar hela intäkten för varje elev som flyttar, men har ändå kvar nittio procent av kostnaden, räknade konsultfirman KPMG ut i en rapport häromåret. Och den kostnaden måste kommunen ta.

I Helsingborg behandlade barn- och utbildningsnämnden på sitt senaste möte hela åtta ärenden om nyetablering av friskolor. Sammanlagt skulle de nya skolorna betyda mer än tusen extra skolplatser, i en stad som redan har överskott på platser. Också de fristående skolor som redan finns i staden drabbas om nya ska etableras, påpekar nämndens ordförande Maria Winberg Nordström (L).

– Jag hoppas att Skolinspektionen säger nej till nästan alla utifrån att överskott av skolplatser kostar jättemycket pengar helt i onödan. Vi alltid varit väldigt positiva till friskolor i Helsingborg. Men det måste vara rim och reson i det, och det har gått för långt.

I kommun efter kommun har liknande ekonomiska konsekvenser uppmärksammats. I Solna och Östersund har kommunala skolor stängts i kölvattnet av IES etablering. I Västervik väntas också en skola ryka, samt en del andra besparingar. I Trollhättan - en av Sveriges mest segregerade städer - sparar man genom att minska tilläggen som vissa skolor får för att de har många elever från fattiga och lågutbildade familjer.

Annons

Annons

Tibro och Sollentuna har gått till domstol för att stoppa etableringar av friskolor i sina kommuner. Minskande elevunderlag och tomma skolplatser blir helt enkelt för dyrt tycker de.

Inbäddat innehåll

I Upplands Väsby konstaterade kommunen att öppnandet av en friskola innebar att den kommunala Väsbyskolan förlorade nästan sex miljoner kronor om året på grund av färre elever. Kostnader för lokaler tar tid att dra ner på. "Rektorerna har oftast bara personalminskningar att använda som medel för att matcha kostnaderna mot intäkterna”, står att läsa i utbildningsnämndens verksamhetsplan för 2021.

Skolorna får svårt att planera verksamheten, den går med underskott, skolpengen kanske måste höjas. Då ska också friskolan få höjd skolpeng. Flera kommuner, som Sundsvall, Uppsala och Borås, har blivit dömda i domstol att betala högre ersättningar till friskolorna när de har kompenserat de kommunala skolorna för deras underskott.

I Båstads kommun har friskolan Nya Sandlyckeskolan fått tillstånd att öppna trots kommunens nej. Nu räknar utbildningsförvaltningen med att etableringen kommer att kosta cirka 10-15 miljoner kronor extra om året för tomma platser i de kommunala skolorna och lokaler som är större än nödvändigt.

– Det är klart att det är mycket pengar om man ser till vår budget. Vi vill ju ha så mycket som möjligt till undervisning och personal, och mindre till kringkostnader, säger Johan Olsson Swanstein (M), kommunstyrelsens ordförande.

Annons

Nya Sandlyckeskolan i Båstad kommun beräknas kosta kommunen cirka 10-15 miljoner kronor om året på grund av tomma platser på de kommunala skolorna.

Bild: Mats Roslund

Annons

Skolinspektionen kan neka en friskola att öppna om de ekonomiska konsekvenserna för kommunen bedöms bli för stora. Tre gånger de senaste tre åren har en ny fristående grundskola fått nej med det argumentet. Risken att behöva stänga kommunala skolor räcker inte.

– Som lagparagrafen är formulerad säger den i grunden att vi ska godkänna, om huvudmannen har förutsättningar att följa de bestämmelser som gäller. Det är kommunen som har bevisbördan att visa att det blir påtagligt negativa konsekvenser på lång sikt, säger Carin Clevesjö, chef på enheten för tillståndsprövning hos Skolinspektionen.

Formuleringen "påtagligt negativa konsekvenser" har prövats i domstol. Det betyder i praktiken att kommunen kan bevisa att man till exempel kommer att behöva lägga ner en kommunal skola som en följd av att den fristående startar. Formuleringen "på lång sikt" betyder att konsekvenserna kvarstår i mer än fem år.

Skolinspektionen avslår mycket oftare ansökningar om nya gymnasieskolor på grund av negativa konsekvenser, än nya grundskolor. Dels för att gymnasiemarknaden är mer mättad, med en mycket större andel friskolor. Dels för att det är lättare att se på gymnasienivå hur många elever som söker sig till en viss skola och ett visst program.

– I grundskoleorganisationen är det inte lika tydligt, om en skola lägger ner så kanske det finns många andra man kan söka sig till, säger Carin Clevesjö.

Maria Winberg Nordström (L) i Helsingborg tycker att dagens regler känns provocerande. Om kommunen inte kan påvisa de negativa effekterna i detalj, så lämnas invändningar därhän.

– Eftersom kommunerna betalar, skulle jag vilja att de också hade makten att säga nej. Jag kan förstå att man från rikshåll är orolig att man i vissa kommuner av ideologiska skäl säger nej hela tiden, men det måste vara en bedömning i varje enskilt fall.

Annons

Maria Winberg Nordström (L), barn- och utbildningsnämndens ordförande i Helsingborg. "Eftersom kommunerna betalar, skulle jag vilja att de också hade makten att säga nej."

Bild: Britt-Mari Olsson

Särskilt dyrt blir friskolor för kommuner som vill behålla sina landsbygdsskolor. Byskolor är ofta små, och därmed dyra, enheter. I Höör går trettio procent av eleverna i friskola, en dubbelt så hög andel som i landet i genomsnitt. Kommunen har också två byskolor med vikande elevunderlag som politikerna gärna vill behålla.

Annons

– Vill man ha byskolorna kvar får man lägga upp mer pengar i budgeten, konstaterar Lisbeth Bonthron, barn- och utbildningschef i Höörs kommun.

Klassrummen, lärarna, måltidspersonalen, fritidshemmet - allt måste finnas på en skola, oavsett hur många elever som går där. När elever istället väljer en friskola, fördelas byskolans kostnader på än färre elever. Då stiger kostnaden per elev. Om politikerna vill kompensera byskolorna med ökad skolpeng, så ska ökningen också betalas ut till friskolorna.

– Först får man betala för den tomma platsen på byskolan, och sen får man betala lika mycket till friskolan som eleven går på, säger Lisbeth Bonthron.

De ansvariga politikerna vill behålla byskolorna. För att kostnaderna inte ska skena, har man infört åldersblandade klasser där det går.

– Vilket jag som pedagogisk chef kan konstatera ger lärarna ett svårt uppdrag, att undervisa två årskurser samtidigt. Det kanske inte blir den högsta möjliga kvaliteten, säger Lisbeth Bonthron.

I Ystad försöker man hitta samarbeten med grannkommunerna Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla för att kunna behålla sina landsbygdsskolor. Till exempel med gemensamma förskolor eller att låta en skola ha lågstadium medan en annan får ha mellanstadium. Då kan man få ett tillräckligt antal elever för att erbjuda lärartjänster på heltid, en förutsättning för att få behöriga lärare att söka sig till skolan.

Annons

Ystadspolitikerna är eniga om att behålla landsbygdsskolorna.

– Politiskt behöver man ta ansvar för en levande kommun i alla dess delar och då är förskolor och skola viktiga, säger förvaltningschefen Stefan Ahlbäck.

Byskolorna, som redan har få elever, drabbas extra mycket av friskoleetableringar.

– Den stora risken är om eleverna från de mindre skolorna väljer friskolorna, ska vi ändå lyckas driva dem? Där krockar olika intressen.

Lisbeth Bonthron, barn- och utbildningschef i Höörs kommun. "Först får man betala för den tomma platsen på byskolan, och sen får man betala lika mycket till friskolan som eleven går på."

I Höör tog politikerna förra året ett beslut som, med nämndens egna ord, gör att det fria skolvalet begränsas. De satte ett tak för hur många elever som får gå på en skola. Även om ett barn bor nära en skola så kan det placeras på en skola längre bort.

Annons

På så vis avlastas de fulla centrumskolorna, när elever från centrum kan placeras på skolor utanför tätorten som har tomma platser.

Ska man ha råd att ha halvfulla skolor på landsbygden så måste skolorna inne i centralorten optimeras för att bli så billiga som möjligt, konstaterar Lisbeth Bonthron. Och det gör man genom att ta efter friskolornas metod: att säga stopp till fler elever trots att det finns fler som kanske vill ha en plats. Det så kallade delningstalet är viktigt. 36 elever i en årskurs är till exempel ett uselt delningstal, eftersom 36 elever är för många för en klass, men delar man dem i två blir det bara 18 i varje klass och det blir dyrt.

Den billigaste skolan får man genom fulla klasser och lagom många elever i varje årskurs.

Men som kommun kan man inte sätta ett sådant tak på alla skolor. Kommunen har ansvar att göra plats för alla elever och måste ha viss överkapacitet. Lisbeth Bonthron kallar det skolpliktskostnad, en kostnad friskolorna inte har men som de ändå får ersättning för.

Annons

– Det är ett fenomen som drabbar alla kommuner. Jag tycker att friskolorna gynnas jämfört med de kommunala skolorna.

I detta är förvaltningscheferna i Höör och Ystad överens: pengarna mellan kommunala och fristående skolor fördelas inte rättvist idag. Reglerna säger att friskolor ska ha samma ersättning som den genomsnittliga kommunala skolpengen.

– Ansvaret att hela tiden se till att det finns plats vilar bara på kommunen, det är en stor kostnad, har man inte det uppdraget tycker jag att man ska få en peng som är anpassad utifrån det, säger Stefan Ahlbäck.

Nästa vecka röstar riksdagen om en regeringsproposition som går ut på att kommunala skolor ska få ersättning för plikten att ta emot alla elever. Vad den kostar ska varje enskild kommun redovisa. En utredning har räknat ut att kostnaden ligger på cirka 8-10 procent av den totala skolpengen, men det kan variera i kommunerna. (En mer likvärdig skola, sid 443)

Ingemar Kristensson (C) är ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Höör. Hans partikamrater i riksdagen kommer att rösta nej till regeringens förslag. Själv hade han gärna sett den förändringen.

Annons

– Det borde finnas en del av skolpengen som utgår från att man håller plats som står till förfogande. Som skolpolitiker hade jag velat få igenom det. Men det finns frågor där lokalpolitik och rikspolitik inte går hand i hand, säger han.

Moderatledaren i Båstad, Johan Olsson Swanstein, tycker att en högre ersättning till de kommunala skolorna på grund av deras ansvar att erbjuda plats till alla, är "en viktig bit att titta på". Men också hans partikamrater i riksdagen kommer att rösta nej till regeringens förslag.

Jonas Olsson Swanstein (M), kommunstyrelsens ordförande i Båstad. "Vi vill ju ha så mycket som möjligt till undervisning och personal, och mindre till kringkostnader."

Bild: Niklas Gustavsson

Annons

Nej kommer även SD, KD och L att rösta, och därmed kommer regeringens förslag inte att gå igenom. Det är synd, tycker liberalen Maria Winberg Nordström, ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg. Till skillnad från sina partikamrater i riksdagen, men i likhet med många av sina partivänner på lokal nivå, stödjer hon regeringens förslag.

– Jag ger mig inte in i debatten, jag vet var jag står. Jag är för det fria skolvalet, också till kommunala skolor. Men det är orimliga skillnader i villkor mellan kommunala och fristående skolor, säger hon.

Det finns en skillnad mellan hur partiernas ledamöter röstar i riksdagen, och hur samma partiers företrädare agerar på kommunal nivå, menar Marcus Larsson, en av grundarna till tankesmedjan Balans som har följt diskussioner om friskoleetableringar i en rad kommuner.

– Jag tror att kommunpolitiker egentligen alltid har förstått det här med de ekonomiska konsekvenserna, men debatten har ändrats så att nu vågar man också gå ut med att säga nej. När det blir fler barn i friskola blir effekterna också tydligare, det blir svårare för kommunerna att parera, säger han.

Allra tydligast ser han den skillnaden inom Centerpartiet.

– Kommunpolitiker frångår partilinjen, de resonerar på ett annat sätt när de är ansvariga huvudmän. På nationell nivå är Centerpartiet de som helst lyfter att vi måste skydda landsbygdsskolorna. På lokal nivå skyddar de just de skolorna genom att säga nej till friskolor.

Annons

Anna Sörelius Nordenborg, vd på Internationella Engelska skolan, inspekterade bygget av den nya skolan i Staffanstorp i höstas. Efter sommarlovet börjar de första eleverna.

Bild: Ingemar D.Kristiansen

För kommuner där antalet elever ökar och det inte finns överskott på skolplatser, innebär en ny friskola inte alls samma ekonomiska smäll.

Staffanstorp är ett exempel. Till hösten lämnar 121 elever sin kommunala skolplats för att börja på IES. Utbildningschefen Krister Åkesson är glad, för det är betydligt färre elever än de 300 elever man räknade med.

Annons

– Vi ser det som positivt att många väljer den kommunala skolan, och ett bra kvitto på det arbete pedagogerna gör, säger han.

Det betyder också att den ekonomiska förlusten för de kommunala skolorna blir mindre än väntat, 1,5 miljoner på halvårsbasis. Man slipper säga upp personal, det räcker med att inte ersätta folk som slutar. Förlusten tas, med förvaltningens ord, genom att "resultatenheter använder sina ackumulerade överskott till kompensation av negativt ekonomisk effekt beroende på elevtapp på grund av uppstart av Internationella Engelska skolan."

Men eftersom antalet elever i kommunen väntas öka, så kommer de tomma skolplatserna snabbare att fyllas med nya elever. Då kan en ny friskola också bli en avlastning, resonerar Krister Åkesson. Många klasser är i största laget och vissa kommunala skolor är så fulla att nyinflyttade barn inte får plats på den skola som ligger närmast.

Krister Åkesson, utbildningschef i Staffanstorp. "Med detta (etableringen av IES, reds anm) kan fler familjer få plats på sin närmaste skola."

– Med detta (etableringen av IES, reds anm) kan fler familjer få plats på sin närmaste skola, säger Krister Åkesson.

Också i Trelleborg öppnar IES i höst. Det passar rätt bra med det ökade antalet elever i kommunen. I en övergångsperiod blir den centrala administrationen dyrare när den ska serva färre kommunala elever, samtidigt som friskolorna får ersättning för sin egen administration.

– Men det är inga uppseendeväckande konsekvenser i dagsläget. Som det ser ut nu är det enstaka barn i enstaka klasser som försvinner, säger Ester Alavei, chef för bildningsförvaltningen.

Annons

Fakta

Regeringens förslag om friskolor

Propositionen "Ökad likvärdighet för skolhuvudmän" ska behandlas i riksdagen den 7 och 8 juni. Den innehåller bland annat följande förslag:


• Kommunerna ska fördela pengar till både kommunala och fristående skolor med ett grundbelopp (som är samma för alla elever) och en strukturersättning (som ges utifrån elevernas behov). Samma modell används från förskolan och upp till gymnasiet. Resursfördelning utifrån behov skrivs in i lagen för både grundskola, förskola och gymnasium.


• Fristående grundskolor ska tilldelas mindre pengar än kommunala skolor, eftersom kommunala skolor har en plikt att ta emot alla elever. Den plikten ger merkostnader som friskolor inte har. Hur stor den merkostnaden blir, ska varje kommun besluta om. Beslutet ska vara möjligt att överklaga.

I en annan proposition, "Ett mer likvärdigt skolval" som behandlas i riksdagen veckan därpå, föreslås bland annat att kommuner ska bli skyldiga att yttra sig över ansökningar om etablering av friskolor. De måste också göra en konsekvensbeskrivning över de ekonomiska följderna.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan