Att en stor majoritet i den folkomröstning som hölls i Danmark den 1 juni röstade för att ta bort landets så kallade försvarsförbehåll från EU:s försvars- och säkerhetspolitiska samarbete kan få en rad betydelser för Sverige. Det bör kunna medföra ökad samverkan mellan de nordiska länderna inom till exempel de internationella militära insatser som sker inom EU.

Samtidigt som Sverige och Finland är på väg in i Nato har Danmark tagit ett historiskt beslut att fullt ut delta i EU:s försvars- och säkerhetspolitik. Det danska undantaget, precis som Sveriges och Finlands tidigare val att inte vara medlem av Nato, har försvårat nordisk samverkan inom säkerhets- och försvarspolitiken. För Sverige är alltså det danska beslutet mycket välkommet.

Hittills har Sverige tre gånger stått i beredskap inom de så kallade nordiska stridsgrupperna inom EU. I dem har Norge, som nära partner till EU, också deltagit. Och nu kan även Danmark komma att göra det.

Förutom att försvarsförbehållet har hindrat Danmark från att delta i EU:s försvars- och säkerhetspolitiska samarbete, har det i takt med att EU blivit allt starkare och mer villigt att agera försvarspolitiskt ökat Danmarks kostnad för att ha kvar förbehållet, både ekonomiskt och när det gäller politiskt inflytande.

Såväl Danmarks beslut att slopa landets undantag från EU:s försvars- och säkerhetspolitik som Sveriges och Finlands ansökan om medlemskap i Nato, kan leda till ett stärkt samarbete mellan EU och Nato. När Sverige och Finland går med i Nato kommer 23 av 27 EU-länder också vara Natomedlemmar. Ett starkare nordiskt samarbete – och inflytande – i EU och Nato har nu bättre förutsättningar att bli verklighet. Det nordiska försvarssamarbete som redan existerar kan utgöra en grund för det.

Under de senaste åren har EU lanserat en rad nya initiativ och samarbeten som gäller försvarsindustri. Här finns nu en möjlighet för tydligare samarbete inom Norden. De nordiska länderna – och deras försvarsindustrier – blir en stark aktör i Europa. Teknikutveckling har också blivit en allt viktigare del av den geopolitiska kampen mellan stormakterna. Här är Nato i en ny process inom teknik och innovation – och ett av dess nya innovationscenter ska ligga i Köpenhamn. EU har också tagit nya steg när det gäller teknikutveckling.

Den nya svenska säkerhetspolitiska analys som regeringen presenterade den 13 maj slår också fast EU:s ökade betydelse och betonar att: ”EU kommer sannolikt framgent att vara en mer uttalad geopolitisk aktör än tidigare. Sverige har anledning att bejaka denna utveckling”. I och med att EU nu gör stora tekniska och försvarsindustriella satsningar behöver Sverige bli mer proaktivt, ha mer kunskap och agera tidigare. Dessutom kräver det att staten och näringslivet samverkar eftersom sådana frågor berör dem båda.

Under våren 2023 är Sverige ordförande för EU. Tillsammans med att Sverige troligtvis blir medlem i Nato gör det att regeringskansliet och myndigheterna behöver rustas för en ny tid med nya och snabbare beslutsprocesser. Det är något som även gäller för näringslivet.

SKRIBENTEN

Calle Håkansson, verksam vid Institutionen för globala politiska studier vid Malmö Universitet samt Europaprogrammet på Utrikespolitiska institutet.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.