Annons

Annons

Annons

Inpå livet

Forskare om ungas val: ”Man röstar som mamma och pappa”

Vi röstar ofta som våra föräldrar gjorde när vi var 14 år. Fast inte nödvändigtvis första gången. Och vi behåller ofta vår politiska grunduppfattning genom hela livet.

Text: 

På 1970-talet kunde första röstningen vara början på ett livslångt politiskt val. ”Inget tyder på att unga knyter an till ett speciellt parti på samma sätt nu”, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Bild: Björn Larsson Rosvall/TT

Annons

– Man röstar som mamma och pappa och man röstar med hjärtat, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Han är en av flera forskare som kan ge olika nycklar till hur unga kommer fram till vad de ska rösta på.

Henrik Ekengren Oscarsson beskriver förstagångsväljaren som lite vilsnare och mer känslig för trender. Av alla väljare vet de minst om politik, vilket syns när de får testas med kunskapsfrågor.

– Vi tror att de går på känslan, helt enkelt. Det behöver inte vara fel, även om man strider om det inom forskningen.

Han konstaterar att även den som inte är så insatt kan fräscha upp kunskaperna och ”hinna ikapp” sent in i valrörelsen. Många väljer att rösta. I senaste valet gjorde 86 procent av förstagångsväljarna det, vilket kan jämföras med de drygt 87 procent av valmanskåren i stort som går till valurnorna.

Annons

Annons

Maria Solevid, viceprefekt på statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. Foto: Johan Wingborg

Förstagångsväljarna röstar också i högre utsträckning än de som är äldre än 80 år, konstaterar Maria Solevid, viceprefekt på statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. Oavsett ålder styrs vi alla av samma faktorer när vi röstar.

– I grund och botten är det viktigaste föräldrarnas utbildningsbakgrund, klass och vilket program man läser på gymnasiet. Det kan också till stor del förklaras av vilken socioekonomisk bakgrund man har, säger hon.

Röstandet är större bland unga som är födda i Sverige och det påverkar positivt att ha kontakt med motiverande nätverk.

De som blir medlemmar i partier eller politiska ungdomsförbund har ofta familj eller vänner som tidigare varit eller är medlemmar.

Unga som bor hemma hos föräldrar som röstar gör det själva i högre grad. Bland dem som flyttar hemifrån sjunker röstandet, visar forskning i Sverige, Danmark och Finland.

Hur många som röstar och vad man röstar på påverkas av valsituationen.

– När val är spännande och osäkra tenderar valdeltagandet att gå upp mer i gruppen yngre, säger Niklas Bolin, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet.

– Partier som har medvind i slutet kan kännas bra när man är med första gången. Man vill inte stå ensam när man röstar, säger Mattias Ekengren Oscarsson.

Foto: Hanna Franzén / TT Det finns exempel på val då partier

Annons

Även Magnus Hagevi, professor vid institutionen för statsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö konstaterar att de flesta unga väljare har ungefär samma grundläggande politiska uppfattning som sina föräldrar och att vår politiska uppfattning genom livet förblir tämligen stabil. Han pekar samtidigt på en pågående långsam politisk förändring där den yngre generationen förflyttar sig från auktoritära värderingar mot mer frihetliga och individualistiska åsikter.

Annons

Att familj och uppväxt är av stor betydelse är något som också Niklas Bolin, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet, slår fast.

– De som blir medlemmar i partier eller politiska ungdomsförbund har ofta familj eller vänner som tidigare varit eller är medlemmar.

Att bara knacka dörr och synas i nyhetsmedia och med valaffischer funkar inte i dag.

Att många skolor tackar nej till besök från politiska ungdomsförbund gör enligt Niklas Bolin att de förlorat sin viktigaste reklamkanal, med debatter och bokbord. De har fått det svårare att nå ut.

– Vi vet att många unga aldrig träffar partipolitiker och representanter för ungdomspartier. Då blir det konstigt att engagera sig när man inte känner någon som gör det, säger han.

Men sociala medier är förstås numera en given kanal för politiska budskap.

– Att bara knacka dörr och synas i nyhetsmedia och med valaffischer funkar inte i dag, säger Niklas Bolin.

”De flesta som är 16–17 år har med sig ett paket med grundläggande värderingar”, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Bild: Björn Larsson Rosvall/TT

Annons

Henrik Ekengren Oscarsson konstaterar att de unga som når rösträttsåldern nu har använt sociala medier i åratal.

– Det finns ganska lite kartläggning av vad det finns för innehåll som ungdomarna tar del av och det är väldigt svårt att bedöma om det har en påverkan.

Samtidigt får han konkreta bevis på att unga i dag är uppvuxna med att tänka på källkritik.

– Mina egna barn bara suckar när jag förmanar dem att inte lita på allt som sägs om Ukraina. De säger ”Pappa vi vet.”

Fakta

Så röstar förstagångsväljarna

Vilket kön vi tillhör spelar stor roll för hur vi röstar som förstagångsväljare. I alla fall om man tror på en valundersökning från senaste valet. Cirka 430 000 unga får rösta för första gången i år.


Moderaterna och Socialdemokraterna var de allra populäraste valen bland förstagångsväljare 2018, närmast följda av Sverigedemokraterna. Det visar den valundersökning som då gjordes av Valforskningsprogammet vid Göteborgs universitet.


Det var de unga männen som lyfte M och SD, medan kvinnorna dominerade tungt bland de yngsta S-väljarna. Kvinnor var också dubbelt så intresserade som männen av Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, medan det motsatta förhållandet gällde Liberalerna och Kristdemokraterna.


V, C och MP lyckades bättre hos de unga än i valmanskåren i stort, medan S gjorde tydligt sämre ifrån sig. Minst skillnad kunde ses för M där förstagångsväljarna var intresserade i lika hög grad som hela väljarkåren.


Resultatet av valundersökningen får tas med en nypa salt eftersom förstagångsväljarna utgjorde en så liten del av alla de väljare som tillfrågades när undersökningen gjordes. Av knappt 10 000 var drygt 400 förstagångsväljare. Samtidigt går det ändå att dra vissa slutsatser, eftersom flera oberoende studier bekräftar varann.


Om man tittar på hur partierna över tid lyckats locka förstagångsväljare kan man se några tendenser. V och C fångade betydligt fler förra valet jämfört med 2014. En betydligt svagare ökning kan ses för L, KD och SD. För S syns ett rejält väljartapp bland de yngsta väljarna jämfört med valet 2006, medan M förlorat många förstagångsväljare sedan valet 2010.


De cirka 430 000 unga som får rösta för första gången i höstens val är drygt 40 000 fler än 2018. I år utgör förstagångsväljarna 5,3–5,7 procent av alla som får rösta. 2010 var deras andel av väljarkåren mycket större, drygt sju procent. Siffrorna avgörs av barnkullarnas storlek olika år.

Annons

Annons

Läs mer:

Så hittade de fram till sina politiska åsikter

Följ Inpå livet även på Facebook och Instagram. Har du tips på ämnen och personer vi bör skriva om är du välkommen att höra av dig via mejl inpalivet@hdsydsvenskan.se eller på telefon 040-281200.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan