Annons

Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Socialbidraget är högre än vad många tror.”

Svenska folket behöver förstå hur bidragssystemen fungerar, skriver Benjamin Dousa, vd för tankesmedjan Timbro.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Sveriges enskilt största problem är integrationen, skriver Benjamin Dousa. Foto: Erik Johnsson

Annons

Alf Merlöv, tidigare förvaltningschef i Malmö, hävdar att förebyggande arbete behöver utformas så att färre människor riskerar kriminalitet och utanförskap (Aktuella frågor 8/6). Det är just vad min bok Massintegration handlar om. Det behövs reformer för att de 800 000 människor som lever i utanförskap ska komma i arbete och kunna försörja sig själva. Statistiken kommer från SCB och Svenskt Näringsliv.

Förebyggande politik är åtgärder för att stimulera framväxten av nya jobb och företag och att öka respektavståndet mellan jobb och bidrag.

Annons

Bra utbildning är också förebyggande, men dagens svenska skola med elevstyrt arbete missgynnar elever med invandrarbakgrund eftersom deras föräldrar i genomsnitt har lägre utbildningsnivå och därför har svårare att hjälpa till med mer avancerade uppgifter och förberedelser inför prov.

Annons

Att styra undervisningen bort från det elevstyrda arbetet, göra katederundervisning till norm och införa nolltolerans mot ordningsstörningar i skolan skulle framför allt gynna de svagaste eleverna där elever med invandrarbakgrund är överrepresenterade.

Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, anser att jag har räknat fel på hur mycket i socialbidrag (formellt benämnt ekonomiskt bistånd) en familj får (Aktuella frågor 6/6). Men det stämmer inte. Salonen har själv räknat fel genom att dra av bostadsbidraget dubbelt, både från boendekostnaden och från socialbidraget.

Socialbidraget består av tre olika delar: stöd för grundläggande behov, stöd för faktiska skäliga kostnader och stöd för livsföringen i övrigt.

Nedan redovisar jag hur mycket en exempelfamilj med två föräldrar och två tonårsbarn får i bidrag när föräldrarna inte jobbar och har levt på bidrag i några månader. Den första delen av socialbidraget – stöd för grundläggande behov – ska täcka mat, kläder, lek och fritid, förbrukningsvaror, dagstidning och telefon. Den är samma i hela landet. Beloppet får inte understiga den riksnorm som räknas fram av Socialstyrelsen. Familjen får här 15 500 kronor i månaden. Här är jag och professor Salonen överens. Till det kommer stöd för faktiska skäliga kostnader som ska täcka boende, el, hemförsäkring och fackföreningsavgift. Det är ett stöd som skiljer sig mellan kommuner, eftersom det beror på bostadsläge, elområde och liknande. Det är dyrare att bo i städer än i glesbygdskommuner. Malmö stad ersätter till exempel boendekostnader upp till 10 200 kronor per månad för tvåbarnsfamiljer. Därför har jag räknat med ett totalt stöd på 10 000 kronor i det här fallet, snarare i underkant än i överkant.

Annons

Annons

Sammanlagt får exempelfamiljen 25 500 kronor skattefritt varje månad. Det stämmer, som Salonen skriver, att familjen också får barnbidrag och eventuellt bostadsbidrag. Men den totala summan för samtliga bidrag, 25 500 kronor, påverkas inte eftersom de ytterligare bidragen räknas av från socialbidraget, krona för krona. Det gäller även eventuell sjukpenning.

Det varken jag, eller Salonen, räknat med är socialbidragets sista del, stöd för livsföringen i övrigt. Den ska täcka utgifter som uppstår då och då, som tandvård, glasögon, fritidsaktiviteter, resor och kollektivtrafikkort. Hur bedömningen görs skiljer sig mellan landets kommuner. Stockholms kommun betalar till exempel ut bidrag för ett kollektivtrafikkort varje månad. För exempelfamiljen skulle det innebära ytterligare nästan 2 000 kronor i månaden. Malmö stad har historiskt även finansierat resor utomlands för skattebetalarnas pengar. Men eftersom jag inte räknar med denna del av socialbidraget är den samlade summan, 25 500 kronor, snarare en underdrift än en överdrift.

Sveriges enskilt största problem är integrationen. Misslyckandet leder till segregation och grov brottslighet. För att vända på utvecklingen behövs bidragsreformer som får fler utrikesfödda i arbete. Då behöver också svenska folket förstå hur bidragssystemen fungerar, och hur höga bidragen är. Därför är det särskilt oroväckande att inte ens en professor känner till det.

SKRIBENTEN

Benjamin Dousa, vd för tankesmedjan Timbro och författare till den nya boken Massintegration.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Till toppen av sidan