Annons

Annons

Annons

Annons

De skånska sopsyndarna

Spåren från de skånska sophögarna leder till samma bolag

Högar med dumpat avfall förfular det skånska landskapet på flera håll. Tandlösa miljölagar gör att ansvariga kommer undan. Sydsvenskans granskning av soptomterna leder till en och samma krets av företag. Bolagets avfallsbilar fortsätter rulla.

På drönarbilden syns ytan som täckts med krossad tegel och betong, inramad av den vall bolaget inte haft tillstånd att anlägga.

Bild: Bengt Arvidson

Annons

Minnesberg, ute på landet mellan Trelleborg och Svedala. Göran och Karin Längby vandrar över krossad betong och minns en av Skånes mest idylliska idrottsplatser.

Jorden från fotbollsplanen som en gång låg här har grävts upp. Sedan har platsen fyllts med tusentals ton krossad betong och tegel.

I snart 50 år har paret Längby bott i sin villa på Tegelbruksvägen här i den lilla byn. En gång i tiden tränade de sina söners lag här, dömde deras matcher.

Cecilia Wettstam, till vänster, äger byns bed and breakfast. Tillsammans med Karin och Göran Längby besöker hon en plats som i årtionden varit idrottsplats och populär promenadväg.

Bild: Lars Brundin

När Hans Magnusson dog, klubbens eldsjäl i decennier, tynade även fotbollsklubben bort.

Annons

– Han skulle ha gråtit blod om han såg hur det såg ut här idag, säger Göran Längby.

Annons

Vi har hamnat i Minnesberg under granskningen av flera skånska avfallshögar. I arbetet hittar vi luckor i lagen som gör att sophandlare kan tjäna miljoner.

Bolag sätts i konkurs medan kostnader för uppröjning och miljörisker bärs av andra. Avfall dumpas hos misstänkta målvakter. Och flera tusen ton gips kan grävas ner på prima jordbruksmark utan att någon straffas.

I samtliga fall vi granskar dyker det upp vinröda containrar knutna till bolaget Metallteknik.

Inbäddat innehåll

Några hundra meter bort från den forna idrottsplatsen i Minnesberg reser sig det forna tegelbrukets skorsten som ett monument över den industri som byggde orten. Nerifrån gårdsplanen stiger rök från en skärbrännare som äter sig igenom metallskrot.

De som är verksamma här är ett av bolagen kring Metallteknik. Skrotmetall kapas upp, packas och exporteras.

Knappt två år har gått sedan den gamla idrottsplatsen förvandlades.

– Jag kom upp här och hade inte en aning, jag blev helt chockad. Då var det helt uppgrävt och stora högar med allt möjligt. Herregud vad har de gjort? tänkte jag, berättar Karin Längby.

Tegelbruket har varit dominerande på orten, en industri som var verksam här här från 1888 till 1993. • Göran Längby berättar att det tidigare synts en stor hög med okänt material på platsen. ”Där låg en hög med vitt pulver. Det var grövre, som havremjöl”, beskriver han.

Bild: Jonas Nyrén, Lars Brundin

Industrifastigheten, inklusive den före detta idrottsplatsen, ägs av ett företag kontrollerat av personerna bakom Metallteknikbolagen.

Bolaget som äger marken saknar F-skattsedel och har skatteskulder på ett par miljoner kronor.

Byborna larmade kommunen om den uppgrävda planen och om högarna med avfall som kördes hit. Men de vinröda containrarna fortsatte att rulla in.

Under 2017 sprang Morgan Alling, Anders Jansson och fotbollsikonen Henrik Larsson runt på idrottsplatsen i Minnesberg. Här spelades mycket av TV3-serien Lingonligan in. FOTO: TV3

Annons

Annons

Hösten 2020 grävdes idrottsplatsen bort och ersattes med krossade massor av bland annat tegel och betong.

Bild: Lars Brundin

Hos Trelleborgs kommun är händelserna vid det gamla tegelbruket ett pågående tillsynsärende. Bolaget struntade i att anmäla att de tänkte riva upp fotbollsplanen och täcka över den med krossad betong och tegel.

Företaget har även ignorerat kommunens krav på att ta bort den flera meter höga vall som ligger runt den gamla idrottsplatsen.

Göran Längby, som också är kassör i vägföreningen, har förgäves försökt få bolaget att betala årsavgiften till underhållet av vägen genom byn.

Han imponeras inte av kommunens agerande.

– Bolagen kör med myndigheterna. Trögheten hos myndigheterna gör att de kan hålla på ett år eller två, och få en jäkla massa betalt.

Han berättar hur vallen runt platsen gör att regnvatten som rinner ut härifrån sköljer över vägen och ut i Sege å. Och han undrar vad som döljer sig under ytan av tegel och betongkross.

– Det vi är rädda för är att det är kontaminerad jord. Vi vill inte bli något nytt Teckomatorp, säger han.

***

Hur tjänar sophandlare pengar på avfall? Affärsidén handlar förenklat om att ställa ut containrar till både privatpersoner och företag där allt från byggavfall till andra sopor slängs. Mot betalning hämtas containrarna upp och töms på tomter som avfallsbolaget disponerar. Sedan sorteras avfallet upp.

Det är bara vissa typer av avfall som det går att sälja och tjäna pengar på – som metallskrot. Annat avfall lämnas vidare till slutbearbetning – som förbränning – till mottagare som kommunägda skånska avfallsbolaget Sysav.

En källa med insyn i hur verksamheten bedrivs i dag säger: ”Det hämtas in osorterat, sedan sorterar vi det och tar undan allting av värde, resten går till Sysav. Man vill inte skänka dem skrot man kan tjäna pengar på.”

Annons

Men sophandlarna kan också bara låta det överblivna bli liggande.

Däck och gamla gasflaskor ligger kvar på soptomten i Sjöbo.

Bild: Lars Brundin

Annons

Erbjudandet om att köpa skrot står kvar, men bolaget som bedrev verksamhet i utkanten av Sjöbo gick i konkurs för flera år sedan.

Bild: Lars Brundin

Sjöbo kommun, fem mil nordost om Minnesberg. Mitt emot återvinningsstationen i ortens västra utkant finns ett sopberg. Ett virrvarr av plast, trä, metall och oidentifierad bråte skjuter upp i terrängen. Där en trasig stol, här en brungrön plastskiva med ett utstickande metallrör. En krossad husvagn i ett hörn.

Det luktar surt när vindpustarna drar över högen och de vinröda containrarna kring den.

Avfallstomten i Sjöbo, sedd från en drönare. Vem som ska städa på platsen är högst oklart.

Bild: Bengt Arvidson

Det här är kommunens mark och sopkaoset är ett sorgebarn för miljöförvaltningen i Sjöbo. Redan 2015 rasade en storbrand här. Den bröt ut efter att kommunen konstaterat att bolaget KB Metallteknik inte höll vad de hade lovat.

– Avfallet försvann inte från platsen, de sorterade inget. Så avfallshögen bara växte och växte. Och sen brann det, minns miljöchef Anders Lindén.

I flera dagar drog giftig brandrök in över Sjöbo, branden pågick i en månad. Risken för att förorenat lakvatten skulle läcka ut i ån som leder till Vombsjön gjorde att brandmännen inte fick dränka platsen med vatten för att snabbt släcka lågorna och glöden.

Inbäddat innehåll

Annons

Vid samma tid tömdes bolaget på pengar.

I en ekobrottshärva i KB Metallteknik plockade en av huvudmännen ut 3,5 miljoner kronor med hjälp av falska handlingar. I samband med rättsprocessen sattes bolaget i konkurs. Sedan flera år driver kommunen på för att få tomten tömd och sanerad.

Konkursförvaltaren, advokat Anne Merete Mellemsaether, vill lämna tillbaka tomten. Hon har till och med åkt till kommunhuset i Sjöbo för att räcka över nyckeln till hänglåset och därmed ansvaret för platsen.

Annons

Kommunen vägrar ta emot nyckeln och menar att konkursboet fortfarande formellt hyr marken.

Mellemsaether säger att hon kontaktats av två olika företag som är redo att ta över – betala hyra och städa upp.

– Sjöbo kommun hänvisar till att man inte kan arrendera ut den när det inte är klart med konkursboet, men markfrågan har varit klar i över tre år, säger hon.

Sydsvenskan kunde snart konstatera att avfallet i flera containrar på Sjöbotippen var färskt.

Bild: Lars Brundin

Chauffören från Metallteknik öppnar grinden och kör in. Han berättar att bolagen fortsätter att använda platsen i Sjöbo dagligen.

Bild: Lars Brundin

Sydsvenskan kan nu avslöja att tomten fortfarande används för avfallshantering. Mellan högar av söndersmulat och skitigt gipsavfall, gamla bildäck och ihopsamlade gastuber står rader av vinröda containrar. De är fulla med färskt avfall:

• Några dagar gamla kvitton från Ica i Sjöbo.

• Tomkartonger från nylevererade Ikeamöbler.

Märkligt, eftersom ingenting ska dumpas här. Konkursboet driver ingen verksamhet. Och kommunen håller fingrarna borta.

Förklaringen kommer någon minut senare, när en vinröd containerbil märkt Metallteknik rullar in. Föraren har låst upp grinden med egen nyckel och backar fram för att ställa av ännu en full container.

Annons

Föraren, som bekräftar att han kör för Metallteknik, tror först att Sydsvenskans team är kommunala inspektörer. Han bedyrar att han inte är här för att fylla på sophögen.

– Vi får absolut inte tippa något, men det är vår tomt fortfarande tror jag, säger han.

– Jag tror vi hyr den här tomten av kommunen. Och konkursförvaltaren har för länge sedan velat lämna tillbaka nycklarna, men de [kommunen] vill inte ta emot dem för att soporna ligger kvar.

Containern på lastbilen ska han ställa av för mellanlagring, medan han hämtar in fler.

Tomten används alltså av ett annat av bolagen i samma sfär som konkursade KB Metallteknik.

Att ett nytt företag i samma krets regelbundet använder platsen och låser upp med egen nyckel överraskar konkursförvaltaren.

Annons

– Jaha, varför gör kommunen inte något åt det då? Jag kan inte göra något, jag lämnade tillbaka fastigheten i januari 2019, säger hon.

Jesper Andersson, chef för Sjöbos tekniska förvaltning, säger sig ha fått garantier från konkursboet att det sitter nytt lås på grinden. Beskedet att bolaget fortsätter att använda platsen gör honom upprörd.

– De har inget där att göra. Enda fallet vore om de skulle transportera bort sin skit.

Han tänker inte ta emot nyckeln förrän konkursboet har följt föreläggandet att ta bort allt avfall från platsen.

Ingen tar ansvar för sopberget i Sjöbo.

• Inte konkursförvaltaren, som ansvarar för resterna av det bolag som en gång dumpade soporna. Hon har överklagat kommunens försök att tvinga fram uppröjning och städning.

• Inte kommunen, som äger marken.

• Inte de som en gång tippade soporna här – trots att ett av deras andra företag fortfarande använder tomten.

Byggavfall blandas med stolar och andra hushållsrester i den övergivna högen i Sjöbo.

Bild: Lars Brundin

Konkursbolaget i Sjöbo, KB Metallteknik, är ett av flera sammankopplade bolag. Övriga har namn som Containerservice Logistik, Metallteknik och Containerservice eller Ramneskogs Recycling.

Annons

Företagen har sedan i början av 2000-talet sysslat med avfallshantering – hyrt ut containrar för främst byggavfall och metallskrot.

Huvudkontoret ligger utanför Bjärred, men företagen har bedrivit avfallshantering på en rad platser i Skåne.

Även på Metalltekniks fastighet i Hässleholm har det brunnit. Resterna av den kontorsfastighet som eldhärjades på industritomten i december förra året står kvar idag.

Bild: Jonas Nyrén

När Sydsvenskan söker svar på varför bolagen fortsätter att använda avfallstomten i Sjöbo, hänvisas vi till Anders Kindmo, en 68-årig man från Trelleborg som är ledamot i flera av bolagens styrelser.

Trots upprepade försök – vi ringer, sms:ar och mejlar – får vi inga svar på våra frågor från bolagen. Vi har även förmedlat frågor via bolagets advokat Mikael Lundholm.

Efter flera veckor kommer slutligen skriftliga svar endast undertecknad med företagsnamnet.

Annons

• Vad gäller idrottsplatsen i Minnesberg heter det att det inte behövs tillstånd "...man har lov att schakta bort 50-60cm samt återfylla med samma höjd".

Vallen runt området kallas ”insyn skyddsvall på industriområde, får uppföras utan tillstånd”.

• I Sjöbo bedrivs ingen verksamhet alls, hävdar bolaget – trots att Sydsvenskan kan visa att de mellanlagrar containrar löpande. I det skrivna svaret påstås också att man erbjudit sig att ta bort soporna genom att ingå nytt avtal med kommunen.

***

En rad kommuner i Skåne driver processer mot bolagen i sfären. Förutom Sjöbo har Lomma, Staffanstorp, Malmö, Helsingborg och Hässleholm vänt sig till miljödomstolarna för att få stopp på Metalltekniks verksamheter eller tvinga dem att röja upp.

Mitt ute i det skånska odlingslandskapet en bit från Anderslöv breder ett annat avfallsupplag ut sig. Ytan motsvarar nästan sex fotbollsplaner.

Enligt kommunen har markytan höjts med flera meter, över ett tre hektar stort område.

Bild: Jonas Nyrén

Annons

En hög trasiga betongformationer tornar upp sig i ena änden av området när vi klättrar vad som känns som åtta, tio meter upp från de kringliggande åkrarna.

Den som använder marken är en lokal företagare vid namn Niclas Göransson. Den har varit mottagningsplats för avfall sedan 2015. Trelleborgs kommun pressar sedan flera år hans företag att röja upp och återställa den förlorade jordbruksmarken.

Här landade tusentals ton gipsavfall från kretsen av bolag där Metallteknik ingår. Gipset hade då först flyttats runt mellan flera olika kommuner, bland annat Malmö, enligt handlingar från Mark och Miljödomstolen.

De vinröda avfallsbilarna körde slutligen gipsavfallet till upplaget i Grönby och Göranssons företag, trots att det saknades tillstånd att hantera gips på platsen.

Motivet? Pengar.

Det kostade avfallsbolaget 306 000 kronor att dumpa gipset i Grönby. ”Om gipset lämnats till en godkänd mottagare hade det kostat cirka 2 250 000 kronor”, skriver Mark- och Miljödomstolen i sin dom.

Annons

Containrar och maskiner har lämnats kvar. Nu kräver kommunen att jordbruksmarken ska återställas i Grönby.

Bild: Jonas Nyrén

Malmös miljöinspektörer försökte 2017 tvinga bolaget att hämta tillbaka gipset och lämna det till en godkänd mottagare. Hotet: vite på en halv miljon kronor.

Malmö kommun förlorade den striden i april 2018, av det enkla skälet att avfallsbolaget som dumpade gipsavfallet här inte längre hade kontroll över gipset.

En brist i miljöbalken gör att det saknas straff för den som kör iväg avfall till någon som inte har rätt att ta emot det.

– Har du lämnat ditt avfall till en icke godkänd mottagare så är det olagligt, men det finns inget straff, berättar Emelie Nyberin, en av de miljöinspektörer i Malmö som drev ärendet.

Inte heller kravet att företaget skulle hämta tillbaka gipset gick domstolen med på.

Annons

– Vi upptäckte det, men kunde inte göra någonting åt det, för det var inte straffsanktionerat. Och de hade tjänat sina pengar, säger Emelie Nyberin.

Nu är flera tusen ton gips krossat och nergrävt i marken i Grönby. Det bekräftar Niclas Göransson för Sydsvenskan. Han menar att det är en perfekt substans för att hårdgöra en yta, så att den kan fortsätta användas för avfallshantering.

Vem som får bära ansvaret för att röja upp platsen är en öppen fråga. I slutet av förra året flyttades Göranssons bolag över på en bedrägeridömd man från Borås. Vid årsskiftet flyttade han i sin tur över bolaget till en artonårig narkotikamissbrukare från Blekinge.

Kenny Glans hoppas fortfarande på att kommunen och konkursfövaltaren i Stockholm ska ge honom en hjälpande hand.

Bild: Jonas Nyrén

I området Persåker i Trelleborg finns ett parallellt fall med misstänkta målvakter. Något som gett företagaren Kenny Glans tunga bekymmer. En hög med flera tusen ton schaktmassor, plast och annat blandat byggavfall är numera hans ansvar. Han är en småföretagare i grusbranschen som äger mark på industriområdet Persåker.

Till brevlådan vid grinden kommer fortfarande post från Kronofogden. Det är brev adresserade till de två företag som hanterat byggavfall här. Båda är försatta i konkurs och mannen som drev dem är spårlöst försvunnen.

Annons

Enligt Kenny Glans var han överens med den då 48-årige företagaren om att verksamheten handlade om att ta in och krossa sten och betong under namn av företaget Conzita. Men när Kenny Glans sommaren 2020 åkte på semester anmälde företagaren till Trelleborgs kommun att han också skulle ta emot byggavfall.

– Det var så planerat. In med så mycket som möjligt, på så kort tid som möjligt, säger Kenny Glans.

Inbäddat innehåll

Annons

Sydsvenskan kan avslöja att byggavfallet till stora delar kom ur rader av vinröda containrar. Under ett års tid körde Metalltekniks bilar till industritomten i Trelleborg, utan att Kenny Glans kunde sätta stopp.

När bolaget Conzita gått i konkurs med skulder på tre miljoner kronor köpte företagaren som hyrde marken av Kenny Glans ett nytt bolag och flyttade verksamheten dit. Även den manövern sa Trelleborgs kommun ja till, utan att ställa frågor till markägare Glans.

– Jag har blivit ockuperad av en firma som inte hade där att göra. Och kommunen har bevisligen skrivit ut ett papper till ett företag om att de får lov att lägga skit där, utan min vetskap.

Här öppnar sig samma lucka i lagen som i fallet med Minnesbergs idrottsplats. Miljölagen ställer inga krav på att en kommun ska granska ett bolags ekonomi eller dess möjligheter att städa efter sig.

Lagen kräver inte ens att kommunen förvissar sig om att ett bolag har ett hyresavtal eller något annat som ger dem rätt att vara på platsen där verksamheten bedrivs.

Lastbilssläp fulla med byggavfall har lämnats parkerade på olika gator i industriområdet Persåker i Trelleborg. En handfull av dessa sanerades ifjol, men under våren ställdes en ny omgång släp med sopor ut på samma gator.

Bild: Jonas Nyrén

På industriområdets gator har det i omgångar dykt upp ett tiotal avställda lastbilssläp proppfulla med byggavfall. Även detta misstänks vara rester från den försvunne företagaren – flera av släpen har stått bokförda på hans bolag.

Flytt och tömning av de här släpen, parkerade på allmänna gator, har redan kostat kommunen flera hundra tusen kronor. Det får Kenny Glans att hoppas på kommunal hjälp även med sin hög.

Annons

Han säger att han gärna ställer både hjullastare och arbetstid till förfogande, om kommunen hjälper honom att röja. Annars får han på egen hand stå för städningen efter målvaktsföretagaren som tog emot Metalltekniks avfall.

Annons

Som värsta scenario är Kenny Glans beredd att sälja hälften av sin industritomt för att få loss de cirka två miljoner kronor som han tror behövs för tömma sopberget.

– Jag vill inte tänka så långt, men vet att jag kan bli tvungen att göra det, säger Kenny Glans.

***

De sophandlare som tippat avfall hos Kenny Glans kallas i den här artikeln Metallteknik. Deras skriftliga svar:

”Detta var en ren affärsmässig relation, som vi med många andra har haft med Conzita."

På frågan om Conzita var deras bulvan blir svaret:

”Dessa uppgifter är så osanningsenliga, att vi avböjer att kommentera detta.”

Dessutom påpekar Metallteknik att kommunen borde kollat upp Conzitas ägare bättre, eftersom han har flera liknande ärenden i bagaget.

”Vi fick reda på det nu i efterhand”, hävdar Metallteknik.

***

Varje övergiven hög bär på risker – att nedgrävda miljösynder följer med ut i grundvattnet eller att svårsläckta storbränder bryter ut.

Men det kommer inte att bli någon snabb uppröjning på någon av de avfallstomter vi har berättat om.

En oskarp lagstiftning gör det svårt att ställa någon till svars.

• I Sjöbo handlar det om att det juridiska ansvaret för övergivna sopor, så kallad abandonering, är oklart.

• I fallet med gipset i Grönby tar miljölagens verktyg slut när avfallet byter ägare och en målvakt tar över ansvaret.

• På industriområdet Persåker visar sig miljöbalkens brist på vandelsprövning – ett bolags och en företagares historik granskas inte när kommuner säger ja till avfallshantering.

Alla högar har en sak gemensamt – notan för saneringen lär hamna hos markägaren eller skattebetalarna.

|| Fotnot: Sydsvenskan har upprepade gånger sökt flera företrädare för Metallteknik och Ramneskogs Recycling, samt deras advokat. Slutligen överlämnades fjorton frågor skriftligen. De besvarades skriftligen efter två veckor.

Inbäddat innehåll

Annons

Annons

Till toppen av sidan