Annons

Annons

Annons

Annons

kulturPengar på fickan

Ida Ölmedal
Därför borde vi lära oss mer om pengar i skolan

Hur vi beter oss med våra pengar styrs inte av rationella kalkyler utan av känslor och erfarenheter.

Det här är en kulturartikel.Analys och värderingar är skribentens egna.

I veckan höjde Riksbankens chef Stefan Ingves räntan till 0,75 procent.

Bild: Henrik Montgomery/TT

Annons

Fakta

Sommarserie: Pengar på fickan

Inflationen rusar, börsen skakar. Pengar är ordet på allas läppar. Men hur ser de längre linjerna ut? I sommar publicerar kulturredaktionen en serie texter om ekonomins betydelse i samhället – och i våra liv.

Tidigare artiklar i serien:

Pratade du om pengar på midsommarfesten?

Därför sparar allt fler unga på börsen

Jag är en ekonomisk jojo-bantare

Annons

Ida Ölmedal är kulturchef.

Nästan alla barn får höra legenden: En matematiker lär en kejsare spela schack. Kejsaren blir så förtjust att han ber att få köpa spelet. Matematikern säger att priset blott är ett riskorn på första rutan, två på andra, fyra på tredje, åtta på fjärde – och så vidare tills alla 64 rutor täckts. Kejsaren skakar skrattande hand, han tycker att han gjort en god affär. I själva verket har han just lovat bort 18 446 744 073 709 551 615 riskorn, alltså långt mer än den totala världsproduktionen av ris.

Annons

Det är en historia om exponentiell tillväxt, effekten av ränta på ränta. En kraft som är svår att greppa.

Vi förundras. Vi går vidare. Vi växer upp.

Några av oss börjar intressera sig för att tjäna pengar. Man skaffar sig förebilder som drivit företag och gjort smarta klipp. Man glömmer att den där kraften – ränta på ränta, tid – är en stor del av förklaringen. Om man, för att ta ett exempel, verkligen ska dyrka investeraren Warren Buffett bör man tillbe hans rynkor och höga hårfäste. Av hans förmögenhet på omkring 95 miljarder dollar skapades 99 procent efter hans femtioårsdag. Sedan har han levt på den snabbväxande delen av schackbrädet.

Den amerikanska affärsmannen Warren Buffett hör till världens rikaste män. Foto: Nati Harnik/AP/TT

Jag minns hur jag själv hajade till när jag förstod vilken effekt ränta på ränta kan ha även på vanligt småsparande. Den som börjar stoppa in ett par tusenlappar i månaden på börsen vid 25 års ålder kan, med lite tur, ha så mycket pengar att hon faktiskt kan leva på avkastningen vid pensionen. För den som börjar med samma summa vid 40 är det i princip kört. Jag har aldrig haft några drömmar om att bli rik, men jag har ändå tyckt att det var lite synd att jag inte fick återbesöka den där riskornslegenden under gymnasiet. Om så bara för att fatta det som många av mina välbemedlade skolkompisar fick med sig hemifrån.

Annons

Annons

Privatekonomi på skolschemat? Det må låta som ett äppelkindat Muf-förslag. Men den intressanta frågan är: hur kommer det sig att relativt lättillgänglig kunskap om ekonomi så lätt ignoreras av så många? Hur lär vi oss egentligen om pengar?

Ifjol kom Morgan Housels bok ”Pengars psykologi” ut på svenska. Housel har tidigare skrivit kolumner i ämnet i bland annat Wall Street Journal och även om hans publik är investerare är hans centrala poäng intressant för alla. Nämligen att hur vi beter oss med våra pengar inte styrs av logik så mycket som av känslor, erfarenheter och relationer.

Pengarna sjunker snabbt i värde.

Bild: Henrik Montgomery/TT

För det första lär vi oss att hantera pengar som vi lär oss de flesta vardagsbeteenden: inte genom att teoretisera, utan genom att härma människor vi ser upp till. Vi tar efter våra föräldrar och kompisar – eller i värsta fall något tvivelaktigt spartips vi råkat snappa upp i någon kändispodd.

För det andra grundar vi våra beslut i personliga erfarenheter under formativa år.

Housel tar upp en studie av 50 års data kring hur amerikaner använt sina pengar. Det man fann var inte, som en ekonomistudent kanske skulle gissa, att människor valde det som gav högst avkastning i förhållande till risk. Istället fortsatte de att forma sina beslut efter hur det ekonomiska läget varit när de var unga vuxna.

Den som i ungdomen upplevt inflation har en vaksam blick på prislapparna i mataffären även 30 år senare. Den som tidigt i livet sett börsen studsa upp efter ett fall kommer att ha mer is i magen än den som genomlevt en utdragen depression. En samtidsstockholmare som hunnit göra bostadskarriär redan vid 30-årsdagen kommer att fortsätta att se sina lägenhetsköp som investeringar. Hans föräldrar, som upplevt 90-talet, har förmodligen tjatat på honom om räntan långt innan våren med Ingves 2022.

Annons

Annons

”Att studera historia får dig att känna att du förstår något. Men om du inte själv har varit med om händelsen och personligen känt konsekvenserna, förstår du det troligtvis inte tillräckligt mycket för att förändra ditt beteende”, skriver Morgan Housel.

I dessa tider kan man fundera på vad det betyder. Kanske står vi vid en brytpunkt? Kanske kommer de som tar studenten idag att få en mer försiktig syn på pengar än de i min egen ålder?

Morgan Housels poäng är faktiskt inte att vi ska göra oss av med känslotänkandet. Det är viktigare att vara ”rimlig” med pengar än att vara ”rationell”, menar han. I det senare fallet ignorerar man lätt saker som egentligen är ovärderliga för en. Kanske är det, exempelvis, inte värt att lägga undan så mycket att du aldrig kan hänga med kompisarna ut och ta en öl. Du kanske inte ska ha så mycket av barnens pengar i den där fonden om det ger din make panik – även om du är övertygad om att det är du som har rätt. Så fort vi täckt basbehoven verkar det som att ekonomisk stabilitet syftar till ungefär samma sak för människor, oavsett inkomstnivå: att vara schysst och pålitlig mot nära och kära, att styra över sin vardag, att ägna sig åt saker man tycker om och att sova gott om natten. Det sista är en formulering Housel återkommer till. Just nu är den svår nog för många.

VECKANS ...

Dom. Osama Krayem från Malmö dömdes för sin delaktighet i IS terrordåd i Paris 2015. De bestialiska massmorden, bland annat i konserthallen Bataclan, hör till det europeiska 2010-talets mörkaste händelser.

Annons

Kriminalhistoria. Deckarförfattaren Håkan Nesser har hastigt och lustigt själv blivit ett fall för rättsväsendet. Han åtalas för skattebrott efter att inte ha redovisat utdelningar och intäkter från ett utlandsregistrerat bolag. Nesser själv kallar åtalet obegripligt. Fortsättning följer.

Hysch-hysch. Nu gäller det att hålla sig i skinnet på bibblan. I fredags trädde en ny lag i kraft som gör att bibliotek kan porta personer som stör verksamheten. När SVT frågade bibliotekschefer vad de tyckte om lagen tidigare i år var de dock skeptiska. De pekade på att förbudet kräver kontroll av vilka som går in på biblioteken och efterfrågade andra lösningar.

Annons

Annons

Till toppen av sidan