Annons

Annons

Annons

kultur

Gabriel Zetterström
Värnhemstruten som åt en råtta – hur mås det egentligen?

Men det är helt naturligt för arten att vara stor i truten.

Text: 

Det här är en kulturartikel.Analys och värderingar är skribentens egna.

Trut. Foto: Hasse Holmberg/Scanpix/TT

Annons

Gabriel Zetterström är medarbetare på kulturredaktionen.

Everybody’s heard about the bird. I veckan har en Tiktok-video fått vingar i Malmö. Någon har filmat en gråtrut på Värnhem som, med mycket möda och stort besvär, slukar en livs levande råtta.

Förra sommaren skrev jag om kriget mot fiskmåsarna, hur de vita, skränande fåglarna flyttat fram positionerna och börjar ta kontroll över staden (trutarna räknade jag slarvigt in i samma fiendekategori). 2022 tycks trenden fortsätta, men Värnhemsfågeln tar det till nästa nivå. Filmen på truten som glufsar i sig råttan antar nästan groteska dimensioner.

Annons

Annons

I sin bok ”Alternativa fakta om fåglar” beskriver John Ajvide Lindqvist truten som en sedeslös mås. Att hänge sig åt svinerier gör att måsen ”förtrutas”. Nog för att måsarna är rätt sviniga som det är, men truten – större än sin släkting – ska tydligen vara värst.

Jag ringer en expert, Susanne Åkesson som är professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet. Liksom tusentals andra fascineras även hon av filmen. ”Det är ett jättestort byte”, konstaterar hon. Vidare berättar Åkesson att truten kan svälja sina offer hela, men då brukar det snarare röra sig om mindre djur, som vattensorkar.

Truten har blivit en allt vanligare syn i stadsbilden på senare år, menar Susanne Åkesson. När fiskerinäringen minskar sker detsamma med matutbudet, vilket gör att fågeln söker sig till nya miljöer. I städer äter den skräp och matrester som vi människor lämnar efter oss. Lite som råttan, då. Häromdagen rapporterade Sydsvenskan om 20–30 stycken råttor som samlats i Raoul Wallenbergs park. Det rör sig alltså om två av många människor avskydda djur, där den ena ger sig på den andra. Skulle råttan dessutom ha gift i sig, finns risken för en mutual assured destruction.

Hur mår Värnhemstruten idag? ”Det kommer ta ganska lång tid för truten att smälta råttan” säger Åkesson. ”Den ska bearbetas i magen. Dessutom är det mycket ben, hår och kranium som ska upp igen. Ugglor gör också så att de sväljer hela byten och så spottar de upp det som är svårt att smälta, i spybollar.”

Annons

Annons

Hon menar att många fåglar – truten inkluderat – får plats med en hel del i magen. "Men han kommer ju inte att flyga och svänga runt så lätt, så han kommer nog att sitta rätt mycket efter den där råttan.”

Det är lätt att både skratta och förfasas, och historien om Värnhemstruten kommer säkert att leva vidare i Malmös folklore. Dessutom finns det, vilket Susanne Åkesson också påpekar, något positivt i att truten tar tag i stadens råttproblem.

Men hur självklart det än må vara med en fågel som äter en hel råtta, är det något grafiskt frånstötande med hela scenen. Den påminner nämligen om hur djuren trängs undan från sin naturliga miljö av människans framfart.

Läs mer: Malmökvinna hade fem vilda duvor i byrålåda

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan