Annons

Annons

Annons

Annons

opinionSkåne

Aktuella frågor
”Region Skåne måste sätta stopp för den ökande administrationen i sjukvården.”

Både invånarna och de anställda i sjukvården hyser en oro för att vården styrs åt fel håll. Vad som oroar är inte minst den ständiga ökningen av sjukvårdsbyråkratin, skriver läkaren Åke Andrén-Sandberg och IT-konsulten Anders Carlius, båda engagerade i Liberalerna.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Region Skåne måste sätta stopp för ökad byråkrati inom sjukvården. Och sedan minska den, anser debattörerna. Foto: Bengt Flemark, Region Skåne

Annons

En förutsättning för att ett välfärdssystem som det svenska ska fungera är att invånarna känner tillit och förtroende för systemet. Därutöver behöver också de som arbetar inom välfärden känna tillit. Vi vill hävda att både invånarna och de som arbetar inom sjukvården hyser en oro för att sjukvården nu styrs åt fel håll, och vill peka på en faktor som kan påverkas:

Den ständiga ökningen av sjukvårdsbyråkratin.

Engelsmannen C Parkinson utvecklar i sin bok 1957 tankar om byråkratins gissel och att den blir större av en oförståelig egen kraft särskilt i offentliga förvaltningar som stat, regioner och kommuner. Det ger fler hierarkier, allt fler chefer, fler möten, nya regler, mer uppföljning, mer rapportering i en aldrig sinande ström (Parkinson fann att när England minskade försvaret efter första världskriget hade man i flottan efter en tid fler amiraler än krigsfartyg.) I Stockholm har man på Karolinska lika många chefer som vårdplatser.

Det finns flera orsaker till att den administrativa överbyggnaden ökar så snabbt. Dels har det tillkommit mycket styrsignaler utifrån, som ny lagstiftning, nya vårdriktlinjer och prestationsbaserade ersättningar från staten. Därtill upphandlas alltmer vård. Här behövs administrativ personal för att följa upp avtal, räkna och planera. Ingen har emellertid riktig kontroll över hur administrationen sväller, och om det är rimligt. Vårdpersonalen däremot mäts noggrant i form av produktivitet och kostnad. Dessutom är det ekonomiska ansvaret delegerat. Varje enskild enhet i vården ska bära sina egna kostnader vilket ofta innebär neddragningar och hårda effektiviseringar när pengar läggs på administration istället för på sjukvård.

Annons

Annons

Som en konsekvens av dagens övertro på styrning och standardisering har vi fått allt större grupper som arbetar i stödfunktioner på central nivå med att utveckla riktlinjer, manualer, policys och planer samt med all den uppföljning som ingår i styrningen. Dessa staber har ofta blivit mer styrande än stödjande. Ofta är de också fångade i ett system som är svårt att bryta sig loss från. Dessutom behöver de ständigt uppgifter från läkare och sjuksköterskor vars tid då hjälper administratörerna istället för patienterna.

Det måste då också understrykas att administratörerna i den svenska offentliga sektorn är välutbildade och att de utför sitt arbete korrekt enligt reglerna och inte sällan på ett självuppoffrande sätt. Det är således inte administratörernas duglighet vi vill belysa och inte ens om det arbete de gör är bra. Varje arbetsinsats de gör kan således vara välmotiverad, men trots det blir det sammanlagda resultatet helt fel – resultatet måste vägas mot sjukvårdens kärnuppdrag (att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomar och att rehabilitera dem som botats). Det är dit resurserna ska styras.

Mellan 2001 och 2013 ökade antalet administratörer, ekonomer, personaltjänstemän och marknadsförare i offentlig sektor, enligt Statistiska centralbyrån, från 34 462 till 51 452 personer, det vill säga med cirka 50 procent. Under samma tid ökade antalet sjuksköterskor från 52 177 till 59 360 (14 procent) medan specialutbildade barnmorskor och sjuksköterskor minskade med 4 procent (från 26 150 till 25 046). Vård- och omsorgspersonal minskade under samma tid med 6 procent.

Annons

Antalet läkare i Sverige ökade mellan 2010 och 2017 med 15 procent medan antalet administratörer samtidigt ökade med 35 procent. Enligt statistik från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har sjukvården redan fler chefer och administratörer än läkare på sina lönelistor.

Annons

Sett ur skånsk synvinkel finns det statistik som visar att antalet läkare i regionens primärvård i Skåne under åren 2018–2021 ökade med 7 procent och antalet sjuksköterskor med 8 procent medan ”ledning och administration” ökade med 23 procent. Observera att detta då inte inkluderar regionens centrala administration utan enbart rör primärvårdens ”egen” del av administrationen. Primärvårdens verksamhet är dessutom rimligt möjlig att överskåda; mottagningsverksamhet och hemsjukvård ändrar sig endast långsamt och det är svårt att förstå att den ändringen ska kräva 23 procent fler ledare och administratörer på fyra år.

Ser man på motsvarande tid för hela sjukvårdsdelen – fortfarande förutan den centrala administrationen – ökade antalet läkare med 8 procent, antalet sjuksköterskor med 3 procent och antalet i ”ledning och administration” med 15 procent. Regionen kunde till oss inte lämna ut hur mycket den centrala administrationen vuxit under samma tid, men våra fördomar säger oss att tillväxten där sannolikt inte varit mindre än inom den mer patientnära delen av vården.

Vi anser att Region Skåne ska sätta ett stopp för ökning av administrationen och på sikt minska den. Värdet av administrationen ska sättas i relation till vad pengarna kunde användas till i den direkta sjukvården. Vårdsatsningar ska leda till fler sjuksköterskor snarare än fler controllers och vårdkommunikatörer.

SKRIBENTERNA

Åke Andrén-Sandberg (L) är läkare.

Anders Carlius (L) är IT-konsult.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Till toppen av sidan