Annons

Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Valfläsk är billigt, men kärnkraft är dyr.”

Om marknaden tillåts fungera fortsätter kärnkraften att tyna bort, skriver Amory B Lovins, fysiker och adjungerad professor i Civil and Environmental Engineering vid Stanford University.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll och energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar vid en presskonferens tidigare i sommar där de förklarade att regeringen öppnar för att förlänga driftstiden för de svenska kärnkraftverken – och utreda små modulära kärnkraftverk.

Bild: Ali Lorestani / TT

Annons

Den svenska valrörelsen bjuder på utspel som kanske ger politiska poänger men som varken bygger en stark ekonomi eller ett tryggt samhälle. Det gäller inte minst kärnkraften, som omgärdas av felaktiga påståenden.

Låt mig koppla ihop frågan om kärnkraftens framtid med marknadens verklighet.

Kärnkraftens andel av den globala elproduktionen sjönk till under 10 procent förra året, den lägsta nivån på 40 år. Många reaktorer stänger tidigare än planerat eftersom de kostar mer att driva än vad de kan tjäna på konkurrensutsatta elmarknader.

Kärnkraften har aldrig producerat mer el än 2006. Sannolikt har inget företag tjänat pengar på att sälja kärnkraftsreaktorer – bara på att reparera och ibland på att driva dem – så privata tillverkare har köpts upp, ofta av statligt dominerade företag, eller gått i konkurs.

Annons

Annons

Det anfallskrig Vladimir Putin startat mot Ukraina ökar kraven på säker tillgång till energi, något som kärnkraft inte bidrar till. Reaktorer stannar oförutsägbart och kan drabbas av långa haverier. Förseningar och skenande kostnader för nya reaktorer har försvagat de finska, brittiska och franska ekonomierna och nästintill fått operatörerna att gå i konkurs.

Elpriserna i Sveriges elområde 4, där Skåne ingår, har varit smärtsamt höga den senaste tiden – men de ligger under Frankrikes, som nyligen såg 100 gånger så höga elpriser som Sydsverige. Varför? Jo, största delen av Frankrikes åldrande kärnkraftsreaktorer är stängda för reparationer och säkerhetskontroller. Sedan december har de stillastående reaktorerna i Frankrike gjort att landets produktion av kärnkraftsel har gått ner mer än den kärnkraft Tyskland stängt sedan år 2000. Företaget Électricité de France har inte råd att laga sina trasiga anläggningar, och knappast att bygga fler. Det är bara att konstatera: Valfläsk är billigt, men kärnkraft är dyr.

Under 14 av de 15 senaste åren har elpriset varit högre i Frankrike än på den tyska elmarknaden. Tysklands investeringar i energieffektivitet och förnybara energikällor har gjort landet till en nettoexportör av el till kärnkraftsnationen Frankrike.

I dagens energi- och klimatkris är energieffektivisering den största och mest kostnadseffektiva åtgärden. Nederländernas snabba, billiga, industrialiserade Energiesprong-metod: att superisolera utsidan av byggnader och lägga solceller på taken, gör husen självförsörjande. Välkonstruerade pump- och fläktsystem ger stora besparingar. Sveriges briljanta ingenjörer har utmärkt sig inom energi- och materialeffektivitet, men det finns enormt många möjligheter att spara ytterligare energi.

Annons

Annons

Den näst billigaste åtgärden är att bygga ut vind- och solenergi. Förra året kom 95 procent av den nya elkapaciteten i världen från dessa energikällor. Enligt beräkningar från forsknings- och kunskapsföretaget Energiforsk – som kritiserats för att det överdriver kostnaden för förnybara energikällor och underskattar den för kärnkraften – är kostnaden per kWh två till tre gånger lägre om elen produceras med förnybara energikällor jämfört med kärnkraftsreaktorer. Världens billigaste reaktorer, som finns i Kina, producerar el som är två till tre gånger dyrare än den nu dominerande vind- och solkraften.

Faktum är att varje krona till kärnkraft tränger undan mindre fossil koldioxid än vad investeringar i effektiv energianvändning, eller i vind- eller solkraft gör.

Med andra ord: nya, och många redan byggda kärnreaktorer, gör klimatförändringarna värre eftersom de producerar färre kWh per krona än förnybar el.

De trendiga så kallade "små modulära reaktorerna" är varken lösningen på energikrisen eller klimatkrisen. Deras mindre storlek fördubblar i runda slängar elproduktionens kostnader jämfört med dagens stora reaktorer – vars produktion kostar tre till åtta gånger mer (enligt banken Lazard) eller fem till tretton gånger mer (enligt Bloomberg New Energy Finance) än vind- och solkraft. Kostnaderna för vind- och solkraft fortsätter nedåt.

De "små modulära reaktorerna" är i verkligheten inte så små och modulära. Det är däremot solceller och vindkraftverk som dessutom går att massproducera på ett ekonomiskt hållbart sätt.

Annons

Det finns utmaningar när det gäller förnybara energikällor, men utmaningarna kring säkerhet, avfall, spridning, tillståndsprocesser och kostnader som omgärdar nya kärnreaktortyper är betydligt större.

Annons

Hur är det med pålitligheten då? All elproduktion medför problem, men på olika sätt. Det finns metoder för att hålla kraftnätet stabilt utan kärnkraft eller koldioxidutsläpp, särskilt i ett land som Sverige med stor andel vattenkraft. Effektiv användning, diversifiering, precisa prognoser, utnyttjande av parkerade elfordon för att lagra el och andra sätt att lagra värme, kyla eller el är några av de metoder som går att använda.

Globalt visar erfarenheter att kostnaden för ett stabilt nät krymper med energieffektivisering och förnybara energikällor – men sväller med kärnkraftverk vars större, längre och mindre förutsägbara fel kräver fler reservlösningar och stabiliseringsåtgärder. Det visade sig så sent som för några dagar sedan då kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 3 oplanerat stoppades i nästan två dygn.

Kärnkraft kräver en politik som motverkar konkurrens, begränsar marknader och motsätter sig fritt företagande, precis en sådan politik som många av dagens förespråkare med rätta tidigare förkastat. Om marknaden tillåts fungera fortsätter kärnkraften att tyna bort.

SKRIBENTEN

Amory B Lovins, fysiker och adjungerad professor i Civil and Environmental Engineering vid Stanford University. Har tidigare varit rådgivare åt USA:s energi- och försvarsdepartement. Har tilldelats Right Livelihood-priset och Volvos miljöpris och är utländsk medlem av Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Till toppen av sidan