Annons

Annons

Annons

Annons

opinionSpråkkrav

Aktuella frågor
”Kravet att lära sig svenska blir en drivkraft.”

Medborgarskap är ingen mänsklig rättighet, det måste förtjänas, skriver Boriana Åberg (M), riksdagsledamot.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Saknas förmågan att kommunicera på svenska är risken överhängande att hamna utanför både arbetsmarknad och samhälle, skriver Boriana Åberg (M).

Bild: Pontus Lundahl / TT

Annons

Niklas Selberg, docent i civilrätt och forskare i arbetsrätt vid juridiska fakulteten på Lunds universitet, uppmanar politiker att avstå från kravet på kunskaper i svenska för medborgarskap och permanent uppehållstillstånd i Sverige (Aktuella frågor 23/7). Enligt honom finns det inga belägg för att språkkrav ökar integrationen.

Det är en väletablerad sanning att Sverige plågas av djupa och allvarliga integrationsproblem. Så är det trots, eller som jag ser det tack vare, att den nuvarande lagstiftningen inte ställer några krav på språkfärdigheter, kunskaper om Sverige eller egen försörjning för att erhålla medborgarskap.

Annons

Den naiva kravlösheten har lett till att Sverige har medborgare som inte känner samhörighet med eller lojalitet till landet, samtidigt som de åtnjuter alla förmåner som ett svenskt medborgarskap eller permanent uppehållstillstånd ger.

Annons

I den första paragrafen i Lagen om svenskt medborgarskap (2001:82) står det att ”medborgarskapet representerar det formella medlemskapet i det svenska samhället och är en grund för folkstyrelsen”. Niklas Selberg anser att ”den som saknar medborgarskap omfattas av politiska beslut som den inte kan påverka genom att rösta i riksdagsval”, men om man inte kan svenska hur ska man då kunna tillgodogöra sig samhällsdebatten och därigenom bilda sig en uppfattning om vad de olika partierna står för? Att människor som inte förstår landets språk får rösta i riksdagsvalet borde snarare ses som ett problem ur demokratisk synvinkel.

Det allra bästa sättet att påverka politiska beslut är att engagera sig politiskt, vilket torde vara mer eller mindre omöjligt om man inte behärskar språket.

Niklas Selberg hävdar att han och andra forskare bekymras av att språktest utgör direkta och konkreta hot mot universitetens verksamhet och att det försvårar för personer att migrera till Sverige för att arbeta. Men han blandar ihop äpplen och päron, eftersom det inte finns något förslag på att det ska finnas krav på svenskkunskaper för att söka arbetstillstånd i Sverige. Det Niklas Selberg bör frukta är det utanförskap som bristen på språkfärdigheter i svenska medför för människor som redan befinner sig i Sverige.

Annons

Kunskap och kompetens är inträdesbiljetten till arbetsmarknaden. Den kanske viktigaste kunskapen är förmågan att förstå och göra sig förstådd på svenska.

Annons

Att flyktingar eller invandrare inte lär sig svenska tillräckligt bra är ett allvarligt samhällsproblem. Utan kunskaper i svenska blir det svårt att bli delaktig i samhället och påverka sina livsförhållanden liksom att kommunicera med till exempel förskola, skola och äldrevård. Det kan även vara svårt att veta vilka rättigheter och skyldigheter man har i det svenska samhället.

Saknas förmågan att kommunicera på svenska är risken överhängande att hamna utanför både arbetsmarknad och samhälle. Att uppnå en godkänd nivå av svenska bör därför vara ett baskrav för att beviljas medborgarskap, något som jag i flera år har motionerat om i riksdagen.

Kravet att lära sig svenska blir en drivkraft för den som permanent vill bo och leva i Sverige och bli en del av det svenska samhället.

Medborgarskap är ingen mänsklig rättighet, det måste förtjänas.

SKRIBENTEN

Boriana Åberg (M), riksdagsledamot sedan år 2010, invald för Skåne läns södra valkrets.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Till toppen av sidan