Klimatberoende katastrofer, pandemier, krig i Europa och en ekonomi med hög inflation, låg tillväxt och stor arbetslöshet – de många, allt svårare och överlappande kriserna ökar oron och osäkerheten i hela världen.

Beprövade lösningar fungerar inte längre. Politiker har få övertygande svar. Globalt står mänskligheten inför stora omvälvningar i en omfattning som ingen människa hittills har upplevt.

Energi, transporter, mat, information och råvaror är fem områden som brukar räknas som grunden för vår civilisation. Samtliga är idag utsatta för störningar som signalerar att utvinningsindustrierna befinner sig i en ekonomisk dödsspiral, som medför mer omfattande arbetslöshet, fördjupad ojämlikhet och ökad oro i samhället.

Men i samma globala omvälvning finns också grunden för en ny sorts civilisation.

Energi, transporter och matproduktion står idag för 90 procent av alla utsläpp av växthusgaser. De viktigaste tekniska förändringar som görs för att mildra miljöpåverkan sker på dessa områden.

Fossila bränslen måste ersättas av superkrafterna i sol, vind och batterier. Privatbilar med bränsleslukande förbränningsmotorer kommer att ersättas av eldrivna. Boskapsuppfödning och kommersiellt fiske ersätts med fermentering (jäsning med hjälp av mikroorganismer) och odlat kött.

All omvälvande teknik följer samma ”lära-genom-att-göra"-mönster. När kostnaderna för det som är nytt minskar, tar användningen fart och tar med tiden över marknaden.

Det tog 10 till 15 år att byta ut hästar mot bilar, fasta telefoner mot bärbara och fotografisk film mot digitala kameror. Det ena ersatte inte det andra rakt av, utan utvecklades med specifika egenskaper.

Olja, gas och kol är sinande resurser som blir allt dyrare och mindre effektiva. Värdet av den energi som produceras i förhållande till den mängd energi som går åt för att utvinna den, har minskat med mer än hälften de senaste två årtiondena. Motsatsen gäller för sol- och vindenergi och batterier. Där ökar avkastningen på gjorda investeringar exponentiellt.

Det billigaste vore att skala upp kapaciteten och utvinna sol- och vindenergi till en nivå som är tre till fem högre än dagens efterfrågan. ”Superkapaciteten” är att kunna producera mer energi än fossilbränslesystemen förmår utan marginalkostnader under största delen av året. Den schweiziska regeringens expertgrupp har visat att när ett sådant system byggs ut globalt, kan det generera uppemot tio gånger mer energi än världen behöver idag. Det möjliggör elektrifiering av industrier på många olika områden, från vattenrening till gruvdrift och tillverkningsindustri. Systemet kräver ingen konstant tillförsel av bränsle och när en anläggning är byggd håller den 50 till 80 år.

Inom transportsektorn kan eldrivna och självstyrande fordon år 2030 vara effektivare och upp till tio gånger billigare än att äga och underhålla en bil.

När dagens fossilbränsleberoende infrastruktur för produktion av energi, transporter och matförsörjning är ersatt, behövs inte oljeplattformar, gasterminaler, pipelines och koleldade kraftverk, eller globala transportnät för energi, varor och köttprodukter. All denna nedmontering ger enorma återvinningsmöjligheter. Järn, aluminium, koppar, nickel och kobolt är fundamentala metaller i oljeindustrin och kan bli en drivkraft i det omställningsarbete som krävs.

Runt 2,7 miljarder hektar jordbruksmark som använts för mjölk- och köttdjur kan få förvildas, återbildas till skog eller användas till miljöanpassad odling och blir på så vis en storskalig strategi för att minska och binda kolutsläpp.

De närmaste tjugo åren rymmer en unik möjlighet att revolutionera dagens produktionssystem och komma till rätta med de globala utmaningar världen står inför. Alla verktyg som behövs finns redan för att alla människor på jorden ska få energi, mat, utbildning och infrastruktur för en tiondel av vad det kostar idag och inom ramarna för vad planeten tål.

Det svåra blir att få förändringarna att ske.

Dagens omställning är snabb, men inte tillräckligt snabb för att undgå klimatkrisens farozon. Klamrar vi oss fast vid dödsdömda produktionsstrukturer kommer sociala, ekonomiska och geopolitiska följdverkningar att bromsa upp eller, än värre, förhindra omställningen.

Världens regeringar kan påverka utvecklingen genom att sluta stödja konventionell energiproduktion med miljardbidrag och avstå från nyinvesteringar i föråldrad teknik. Istället bör de skapa system för en fri och rättvis energimarknad, och arbeta för kunskapsdelning av globala system med lokala tillämpningar.

Det helt avgörande är att tänka om och inse att ett radikalt skifte är nödvändigt: från centralisering till decentralisering av energi, transporter och matproduktion. Samhällspyramiden måste vändas upp och ner så att hierarkier ersätts av samarbeten och nätverk. Med kloka beslut går det att skapa en mer rättvis och avancerad civilisation med globalt och hållbart välstånd. Det finns ingen tid att förlora – men allt att vinna.

SKRIBENTEN

Nafeez Ahmed, ingår i den internationella sammanslutningen Romklubbens Transformational Economic Commission, som sedan 2020 ägnar sig åt dagens krisläge inom hälsa, klimat och biologisk mångfald. Leder också tankesmedjan Rethinks avdelning för Global Research

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.