En studie utförd av forskare vid Mälardalens högskola visar att tiden som svenskar avsätter för fysisk aktivitet minskade betydligt under coronapandemin. Nära hälften av befolkningen utförde överhuvudtaget ingen mycket ansträngande fysisk aktivitet, jämfört med en tredjedel före pandemin. Tiden för måttligt ansträngande aktivitet minskade i genomsnitt med 100 minuter per vecka, och tiden för mycket ansträngande aktiviteter (som till exempel löpning) med 30 minuter. Stillasittandet ökade med 40 minuter per dag.

De som tränade mycket redan innan pandemin ökade mängden träning, medan de som redan tränade lite gjorde det ännu mindre eller hade slutat helt. Andelen som inte rörde sig alls ökade framför allt bland unga i åldrarna 16–29 år.

De närmsta åren är mycket viktiga när det gäller att få människor att börja röra sig igen.

Folkhälsomyndigheten måste intensifiera sitt arbete för att motverka det ökade stillasittandet.

Det behövs målgruppsanpassade vägledningar – olika lösningar för olika människor, i alla åldrar – för hur goda vanor kan skapas, men framför allt bibehållas.

Arbetsgivare bör öka möjligheterna för anställda att träna på arbetstid och att ta pauser från stillasittande jobb.

En medlemsenkät från RF Sisu Skåne (tidigare Skåneidrotten) visar att antalet medlemmar och antalet aktiva i många skånska idrottsföreningar minskat drastiskt. Samma trend kan skönjas när det gäller antalet deltagare i motionstävlingar som överlag är mycket lägre än innan pandemin. Tappet bland ledare, domare, funktionärer och andra nyckelpersoner inom idrottsrörelsen är också betydande.

Kommunpolitiker måste hitta nya vägar för att stötta lokala eldsjälar. Det är också angeläget att kommunernas fritidsnämnder arbetar för att idrottsrörelsen ska kunna nå nya grupper.

Politiker på alla nivåer bör verka för att idrottsföreningar även framöver ska ha förutsättningar att bedriva barn- och ungdomsverksamhet, arbete för social hållbarhet, för äldre, för elitidrotten, för inkludering – för glädje och fysisk och psykisk hälsa.

För att vända dagens negativa trend, ökat stillasittande, krävs krafttag från hela samhället.

Det behöver finnas mål och en ansvarsfördelning för arbetet med fysisk aktivitet mellan statlig, regional och lokal nivå.

Kommunpolitiker bör skapa och bevara parker och grönområden samtidigt som de bör utveckla idrotts- och lekplatser liksom gång- och cykelvägar.

Förutom att idrottsytor och grönområden har en positiv effekt på miljön är de bra för samhället också på andra sätt, till exempel genom att de fungerar som mötesplatser och samlingspunkter.

Att fysisk rörelse, idrott, lek och friluftsliv är bra för både den fysiska och psykiska hälsan är känt sedan lång tid tillbaka.

Idrotten måste in i samhällsplaneringen i alla dess dimensioner.

Hur politiker och arbetsgivare agerar de närmsta åren är avgörande för om många av landets idrottsföreningar ska överleva och för möjligheterna till en jämlik folkhälsa.

Idrott gör Sverige starkare.

Varje satsad krona på ökad fysisk aktivitet ger mångfalt tillbaka.

SKRIBENTERNA

Lena Östholm Munkberg och Thomas Rödin kandiderar för Miljöpartiet till Helsingborgs kommunfullmäktige, Region Skåne och riksdagen.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.