Matsvinn är ett globalt miljö- och klimatproblem som är större än vad som ofta återspeglas i debatten.

Matsvinn medför enorma ekonomiska förluster, en mycket onödig påverkan på miljön och utsläpp som ganska enkelt går att förebygga.

FN:s mat- och jordbruksorganisation, FAO, beräknar att värdet av det globala matsvinnet uppgår till 20 biljoner kronor i årliga samhällsekonomiska kostnader, inklusive miljöskadekostnader.

En tredjedel av all mat som produceras går förlorad.

Om matsvinn vore ett land skulle det vara världens tredje största utsläppare – så kan det inte få fortsätta.

Den största andelen matsvinn uppstår i hushållen. Det är mat människor handlar hem men inte äter upp, eller slänger på grund av missvisande datummärkning.

För Centerpartiet är det självklart att matsvinnet behöver minskas radikalt.

Därför presenterar vi idag en rapport där vi föreslår:

• Ett skärpt nationellt mål

Centerpartiet vill skärpa dagens nationella mål så att matsvinnet år 2025 ska ha minskat med 30 procent. År 2030 ska det ha halverats i linje med Agenda 2030, FN-överenskommelsen om hållbar utveckling.

• Sänkt kyltemperatur för ökad hållbarhet

För vissa livsmedel är det lagstadgat vilken temperatur de ska ha i hela livsmedelskedjan, alltså i alla led som matvaruprodukter passerar från produktion till konsumtion. Det gäller till exempel kött, mjölk och andra animaliska produkter. Men studier visar att livstiden för långt fler produktgrupper skulle kunna förlängas genom att förvaras kallare. Mat som förvaras vid 4 grader istället för 8 grader håller nästan dubbelt så länge. Sverige är ett av få länder i EU som inte har gjort så ännu. Det måste snarast införas.

• Ett svinnfritt Sverige

Likt klimatfrågan är matsvinnsfrågan bred både när det gäller orsaker och åtgärder. Arbetet är därför uppdelat mellan flera olika myndigheter. För att samordna de åtgärder som behövs och för att våra insatser ska få bättre effekt föreslår vi ett centraliserat samarbete inspirerat av arbetet med Fossilfritt Sverige, som startades på initiativ av regeringen 2015.

• Förändrad tolkning av spårbarhetskravet

Kravet på spårbarhet för donerad mat, alltså att det ska gå att hitta dess ursprung, kommer från en tolkning av en EU-lag. Livsmedelsverket har tolkat det som att den viktigaste spårbarheten är i slutledet, från grossister till slutkunder. Inte i det tidigare ledet, den gård där maten producerats, som det ursprungligen var tänkt. För donerad mat är det en administrativ mardröm. Uppstår problem med en order måste tillverkaren kontaktas, inte en enskild butik. Därför bör Livsmedelsverket få i uppdrag att ändra tolkningen och slopa spårbarhetskravet för donerad mat.

• Slopad ”bäst-före-märkning” där den inte behövs

Bäst-före-märkning kan uppfattas som att livsmedlet i fråga blir oätligt efter det passerade datumet trots att så oftast inte är fallet. Därför föreslår vi att ändra märkningen till ”minst hållbar till”, för att öka förståelsen för att livsmedlet håller sig ytterligare en tid efter att datumet passerats.

• Bindande rapporteringskrav

Genom att mäta kan vi åstadkomma kraftfulla åtgärder. Vi vill att all mat i livsmedelsbutiker som skulle kunna konsumeras av människor ska rapporteras in från butikerna till Naturvårdsverket, något som branschen själv välkomnar. Rapporteringen ska vara bindande med undantag för mindre livsmedelsaktörer för att inte skapa en oproportionerlig administrativ börda.

• Förbättrade beräkningar av matsvinnets miljö- och klimatpåverkan

Vi vill att Naturvårdsverket ska beräkna energiförlust, utsläpp, miljöbelastning och vattenanvändning av matsvinnet. Arbetet ska utvärderas löpande och metoderna för utvärdering av förluster uppdateras utifrån tillgänglig kunskap på området.

• Stärkt stöd till innovationer för digitala andrahandsmarknader

Det får inte vara ekonomiskt lönsamt att kasta mat som skulle kunna ätas av människor. Vi vill se att fler livsmedelsbutiker drar fördel av digitala lösningar för en andrahandsmarknad för mat. Vi vill också se fler särskilda utlysningar, från till exempel Vinnova eller Tillväxtverket, som riktar sig till entreprenörer som vill utveckla innovationer som tar sikte på mer hållbara och cirkulära livsmedelskedjor.

Matsvinn uppstår av många orsaker. Därför krävs en mångfald av åtgärder inom olika delar av livsmedelskedjan för att minska det. Lösningarna måste anpassas efter produkt, aktör och orsak. Det finns ingen standardlösning. Insatserna behöver vara lokala såväl som globala.

För Centerpartiet är det självklart att matsvinnet måste minska i hela kedjan, från gård till tallrik. Då blir det mer pengar över till annat, och samtidigt minskar belastningen på miljö och klimat.

Matsvinnet behöver minska för Sveriges och världens bästa.

SKRIBENTERNA

Annie Lööf, Centerns partiledare

Rickard Nordin, Centerns klimat- och energipolitiske talesperson.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.