Annons

Annons

Annons

Regionvalet

Så ser de gömda sparkraven ut i sjukvården

De senaste sju åren har Skånes universitetssjukhus aldrig fått budgeten att gå ihop. Inför 2022 saknades nästan en miljard.

Ändå kan alliansen stoltsera med att den skånska vården har mer pengar än någonsin.

Vi har granskat siffrorna bakom väljarnas viktigaste valfråga.

Text: 

Skärmdump från Socialdemokraternas valfilm om vårdköerna som visats på Pågatågen.

Annons

På ett Pågatåg någonstans i Skåne, valåret 2022. En resenär låter blicken vila på tv-skärmen där det brukar rulla reklam och nyhetsuppdateringar.

Nu sprids ett allvarligt budskap: ”Köerna till cancervården är längre än någonsin. Men sparkravet ligger kvar i det moderatstyrda Region Skåne”.

På skärmen ses en patient i en sjukhussäng, med en syremask över ansiktet och en pulsoximeter på fingret.

Avsändaren är Socialdemokraterna i Region Skåne.

Några veckor senare har partiets politiska motståndare svarat på Pågatågens tv-skärmar: ”den skånska vården får mer pengar än någonsin”, slår Moderaterna fast. Ett stapeldiagram över hur många miljarder som fanns i sjukvårdsbudgeten 2018 och 2022 talar sitt tydliga språk. Den blå stapeln, alliansens, är betydligt större än den röda, Socialdemokraternas.

Annons

Annons

Skärmdump från Moderaternas valfilm om sjukvården som visats på Pågatågen. 2018 styrdes regionen av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. 2022 styrs regionen av den borgerliga alliansen, där Moderaterna är största parti.

Hälso- och sjukhusnämndens ordförande Gilbert Tribo (L) slår också ifrån sig Socialdemokraternas kritik.

– Jag har svårt att se hur åtta miljarder mer till vården under vår mandatperiod kan vara en besparing, säger han.

***

Hur går detta ihop? Kan man satsa ”mer pengar än någonsin” och samtidigt införa ”sparkrav” i den skånska sjukvården?

Enligt ekonomidoktorand Åsa Plesner, medgrundare till den partipolitiskt obundna tankesmedjan Balans, så går det faktiskt. Det är till och med regel i svensk offentlig sektor, oavsett politisk färg på de som styr.

– Jag kallar det effektiviseringskravens politik. Att ha det som budgetpraktik löser en massa problem för den sittande majoriteten. Då slipper politikerna ta ansvar för något som faktiskt är en besparing, säger hon.

På avdelningen för rekonstruktiv kirurgi på Sus i Malmö en lördag i maj arbetade ett operationsteam för att beta av några patienter i bröstcancerkön. Arkivbild.

Bild: Tom Wall

Förenklat går det ut på att färre personal måste utföra samma arbete. Eller att samma personal måste utföra mer arbete.

Det uppstår dock ett demokratiskt problem när politikerna samtidigt vill lova satsningar till väljarna, menar Åsa Plesner.

– När man som väljare får höra att ”vi satsar mer pengar än någonsin” då byggs det in en förväntan att välfärden hela tiden blir bättre. Men egentligen eroderas den i sin basfinansiering, säger hon.

***

Pandemin har inneburit en enorm ansträngning på de skånska sjukhusen. Nu kämpar Sus med att rekrytera den personal som ska ta itu med vårdskulden som byggts upp.

Annons

– Det är svårt att hitta folk. Vi pratar om ett hundratal vakanta sjukskötersketjänster som ligger ute, säger Camilla Mårtensen (L), ordförande i Sus sjukhusstyrelse.

Annons

Lösningen, sammanfattad, har stöd över blockgränsen:

– Vi måste bli en bättre arbetsgivare, säger Camilla Mårtensen.

Camilla Mårtensen (L) är ordförande i Skånes universitets sjukhusstyrelse. Foto: Magnus Fröderberg

På Sus arbetar 12 000 medarbetare med allt från akutsjukvård, service, till högspecialiserad vård, administration och forskning. De senaste åren har larmen om en katastrofal arbetsmiljö duggat tätt. I början av året anmälde Vårdförbundet hela Sus till Arbetsmiljöverket.

I februari beslutade alliansen att skjuta till 310 miljoner till Sus.

– Vår känsla är att vi är underfinansierade, säger Karolina Granfelt Boman, cancerläkare och ordförande i läkarföreningen Malmö.

Hon säger att alla som jobbar på Sus gör sitt yttersta. Men vårdkön är tuff att beta av. Högst upp på hennes önskelista står fler erfarna kollegor.

– Får vi rätt antal med rätt kunskap, så kommer det borga för bättre arbetsmiljö. Jag ser det som att vårdplatsbristen är ett påtvingat effektiviseringskrav på oss alla varje dag, säger Karolina Granfelt Boman.

Politikerna som styr Region Skåne säger att vården har mer pengar än någonsin. Hur går detta ihop med att ni är underfinansierade?

– Det här har jag själv tänkt på. Jag har lite svårt att få ihop bilden. Våra medlemmar vittnar inte om att vi är bättre rustade.

Annons

***

I faktiska tal är det sant att Skånes universitetssjukhus har mer pengar än någonsin. Jämfört med 2016 års budget har sjukhusets intäkter ökat med 2,3 miljarder 2022.

Men samtidigt har kraven på att sjukhuset ska få stopp på kostnadsökningen blivit tuffare de senaste tre åren.

Sjukhusens kostnader ökar automatiskt varje år, på grund av exempelvis inflation och löneökningar. De senaste åren har Sus fått en budget som bara går ihop om dessa bromsas starkt eller rent av minskas.

Bild: Hussein El-Alawi

Annons

2021 skulle Sus kapa nära 423 miljoner på förväntade personalkostnader. 30 miljoner på läkemedel. 2022 ska man spara nära 534 miljoner på personalkostnader. Inför klubbandet av årets budget redogjorde sjukhusets controller för riskerna:

”Risk för försämrad ekonomi och ojämlik vård på grund av obudgeterade kostnadsökningar för nya läkemedel och medicinsk teknisk utveckling. Detta kan leda till ineffektivt resursutnyttjande och förtroendeskada.”

Controllern rödmarkerade en punkt:

”Risk för bristande kompetensförsörjning på kort och lång sikt... risk för bristande tillgänglighet... som kan inverka menligt på patienters hälsa, patientsäkerhet och medföra förtroendeskada.”

***

När alliansen tog makten i Region Skåne gav man ett rejält tillskott till sjukhusen, enligt Gilbert Tribo (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden. Men när underskotten kom tillbaka i slutet av året bestämde man sig för att dra åt svångremmen.

– Det är ju för att få till det här förändringstrycket, säger Gilbert Tribo.

Inbäddat innehåll

Annons

Förändringen som alliansen vill se är ett minskat inflöde av patienter till sjukhusen. Därför har man stärkt upp bemanningen på vårdcentralerna och arbetar för fler digitala lösningar i vården.

– Fortsätter vi att jobba som vi alltid har gjort så kan vi stoppa in mer och mer pengar i sjukhusen. Vi kan höja skatten varje år och det kommer ändå inte att räcka till, säger Gilbert Tribo.

”Ska vi lyckas lösa sjukvårdens samlade bekymmer så måste vi ha en ordentligt utbyggd vårdcentral”, säger Gilbert Tribo, här i Liberalernas valstuga utanför Rådhuset i Kristianstad.

Bild: Elinor Strand

Trots tuffare krav har Sus aldrig lyckats nå budgetmålen. Stapeldiagrammet nedan visar hur sjukhusets kostnader ökat mellan 2016 och 2021 – i snitt 5,3 procent. Ändå klubbade politikerna en budget för 2022 som bara gick ihop om sjukhuset lyckades minska sin kostnadsutveckling med 1, 7 procent.

Annons

Så blir det inte. Istället pekar prognosen mot att Sus även i år går mot ett stort underskott, trots att regionstyrelsen sköt till flera hundra miljoner i februari.

Inbäddat innehåll

Camilla Mårtensen (L), ordförande i Sus sjukhusstyrelse, står bakom strategin att fokusera på att stärka upp primärvården. Åtminstone när hon ”tar av sig Sus-hatten”, som hon säger.

Men siffrorna bekymrar henne.

– Det är inte så att vi avskedar någon för att de inte får ihop sin budget. Men jag tror för respektive verksamhet att det är oerhört förödande, säger hon.

Hur då?

– Jag tror inte alls detta är bra för arbetsmiljön, om man hela tiden känner att man inte uppnår de förväntade kraven.

Annons

Socialdemokraterna har kritiserat alliansen för att spara på sjukhusen. De senaste två åren har socialdemokraterna valt att stå utanför beslutet om internbudgeten för Sus. Nyligen krävde oppositionsrådet Henrik Fritzon att 755 miljoner skulle skjutas till Region Skånes sjukhus för att täcka upp underskotten.

Bild: Hussein El-Alawi

Socialdemokraterna i Skåne har gått hårt åt alliansen i valrörelsen för att de inte ger sjukhusen mer pengar. Under förra mandatperioden, när S och MP styrde i minoritet, saknades det emellertid också pengar i sjukhusets budget. 2016 larmade huvudskyddsombudet på Sus i Lund om att mer resurser krävdes och samma år infördes sparkrav.

Oppositionsrådet Henrik Fritzon (S) skyller på att man inte fick igenom en skatteökning i regionfullmäktige.

– Vi hade för lite pengar när vi styrde. Men alliansen har gott om pengar, för att staten har tillskjutit så mycket. Ändå sitter de och håller på pengarna.

– Min bedömning är att det till stor del har orsakat att Region Skånes vårdköer har ökat mycket mer än de gjorde i övriga Sverige under pandemin, säger Henrik Fritzon.

Annons

Henrik Fritzon har själv lagt effektiviseringskrav på Sus när S och MP styrde region 2014-2018. Han lovar att inte att införa några effektiviseringskrav på sjukhusen om S får makten. Åtminstone i ett par år. ”Effektiviseringskrav är inte dåligt per definition men det måste finnas en plan. Jag tror vi kommer kunna sänka kostnaderna när vi fått det nya journalsystemet på plats”, säger Henrik Fritzon.

Bild: Hussein El-Alawi

Det finns pengar i en köpott som för 2022 uppgår till 700 miljoner. Dessa får sjukhusen bara ta del av om de kan visa att de ska användas för att beta av vårdkön. Långt ifrån hela potten har delats ut till sjukhusen.

– Vi kunde lagt ut pengarna direkt på sjukhusen, men då är vår erfarenhet att de går till att täcka underskotten och inte till utökad vårdproduktion. Vi har långa köer och skåningarna är värda att få vård i tid, säger regionrådet Gilbert Tribo (L).

Annons

Hur ser du på kritiken att sjukhuset dras med en underfinansiering som drabbar personal och patienter?

– Jag tror inte att underfinansieringen drabbar patienterna, däremot förstår jag att man som personal blir frustrerad. Vårt stora bekymmer är att vi inte kan rekrytera till de tjänster vi faktiskt har utlyst. Det är ett bekymmer och det drabbar patienterna.

Och vad beror det på?

– Vi har vi en för dålig lönepolitik.

Ett vallöfte från L är att sjukhuspersonal som jobbar kvällar och nätter ska få mer lön. Det ska också satsas på karriärtjänster.

– Vi måste ha en individuell lönesättning på alla områden, så att du ser att det är värt att stanna kvar, säger Gilbert Tribo.

Fakta

Så här styrs Skånes universitetssjukhus

Alla sjukhus i Region Skåne har en politisk ledning i form av en sjukhusstyrelse.

Sjukhusstyrelsen får sin budgetram fastställd i regionfullmäktige.

Inriktningen på uppdraget, exempelvis vad sjukhusen ska satsa på, fattas i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Tilläggsbudgetar fattar regionstyrelsen beslut om.

Fakta

Så beräknas kostnaderna öka

Varje år ökar kostnaderna i offentlig sektor. Det är saker som löneökningar och inflation som driver på kostnadsutvecklingen.

Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) tar årligen fram ett prisindex med kvalitetsjusterade löner för regioner (förkortas LPIK). Utöver LPIK finns ytterligare två kostnadsposter i sjukhusens budget som bedöms öka årligen: demografisk utveckling och medicinsk teknisk utveckling. Det handlar om att befolkningen ökar samt att sjukvården blir mer avancerad och därför kostar mer.

En del av dessa uppräkningar försvinner direkt, genom så kallade generella effektiviseringskrav. De senaste sju åren har budgeten för Sus haft ett generellt effektiviseringskrav om 1-2 procent.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan