Vi hinner bara ställa halva första frågan, om segregation och stora skillnader mellan Åkarp och Arlöv, innan socialdemokraten Katja Larsson stöter till sin politiska motståndare i sidan.

– Nu du. Nu kommer den, säger hon med ett cyniskt flin till det moderata kommunalrådet Amelie Gustafsson.

De är vana vid att folk vill prata om den splittrade kommunen Burlöv, där de stora orterna Arlöv och Åkarp ser så olika ut. Själva är de mer sugna på att låta dem behålla mycket av sin särart.

– Vi har inte bara Åkarp och Arlöv. Vi har Bernstorp som är en handelsplats, vi har Sunnanå som är en by, räknar Amelie Gustafsson upp.

– Varför inte säga att Burlöv behöver utvecklas, tack vare fyrspårsbygget? Både Arlöv och Åkarp, fyller Katja Larsson i.

De har slagit sig ned på en gräskulle ungefär där Arlöv tar slut. Moderatledaren som jobbat som chef inom vård och socialtjänst och blev politiskt aktiv för åtta år sedan. Det före detta kommunalrådet som engagerade sig i socialdemokraterna 1990, och tidigare varit ombudsman för ABF.

Mötesplatsen är mer symbolisk än vad vi hade tänkt. Bakom deras ryggar slokar det övergivna gamla Burlövsbadet. ”Kafé Bulans” bulliga 1980-talstypsnitt ser ut som ett skämt på skylten som hänger kvar.

Framför dem har nya Burlövsbadet precis öppnat för dagen. Där inne finns det espressomaskin i fiket och en stor skärm som visar att solcellsanläggningen har hunnit producera 400 kilowattimmar bara idag.

Just här, på marken mellan Arlöv och Åkarp vill de här kvinnorna bygga ett gemensamt Burlöv, namnet som hittills bara finns på själva kommunen. Uppemot 5 000 bostäder som nästan kommer att fördubbla befolkningen under kommande decennium.

Kaltrina Curraj är just en sådan kommuninvånare som Burlövs starka kvinnor önskar sig. Hon är 21 och studerar på Malmö universitet. Om ett par år kommer kanske ett tryggt boende till rimligt pris vara det som gör att Kaltrina Curraj slår ner bopålarna här för gott.

– Jag vill aldrig flytta härifrån. Men jag vet inte om det kommer att gå. Det behövs verkligen lite lägre hyror, säger hon.

Nu bor hon tillsammans med sin mamma och bror i en lägenhet i Arlövs centrum. Dit kom hon för sju år sedan, då familjen flyttade från Kosovo. Vårboskolan blev hennes första anhalt.

– Då var jag 14 och började i högstadiet. Det var ganska mycket i början, med nytt språk och nytt land. Men jag gillar att plugga och när man älskar skolan är det bara att fortsätta.

Så hon tänker stanna i skolans värld och vill hjälpa andra att hitta rätt väg framåt. Efter examen är målet att arbeta som studie- och yrkesvägledare.

– Oavsett vilken skola du går så är skolorna här bra. Om du gör bra ifrån dig själv så kommer du att klara dig. Skolorna erbjuder den hjälpen man behöver.

Även om Kaltrina var nöjd med sin skola går siffrorna på fel håll i Arlöv. I kommunen ligger förvisso niondeklassarna nära rikssnittet för hur många som går ut med godkända betyg, men på Vårboskolan klarade bara hälften av eleverna det målet förra året. Och Burlöv hamnar långt ned på rikslistan över hur många härifrån som klarar sig igenom gymnasiet.

Under mandatperioden har två nya skolor beställts – nya stora Kronetorpsskolan som ska ligga alldeles i närheten av vår mötesplats, och så ska den försenade nya F-6-skolan i Åkarp bli verklighet.

– Vilka vill flytta till Burlöv? Vi ser att det är familjer, och då är utbildning otroligt viktigt. Får vi inte rätt på det, och bygger attraktiva skolor, kommer folk inte att flytta hit, säger Amelie Gustafsson.

Hur ska resultaten lyftas? Här börjar olikheterna synas. Moderaterna vill gå vidare i diskussionerna med Engelska skolan, som visat ett intresse för Burlöv, eller andra friskolor. Partiet vill även fortsätta med en bred ökning av skolpengen i hela kommunen. Socialdemokraterna vill jobba med riktade höjningar.

– Vi tror att man måste rikta pengarna till skolorna som behöver stödet, så att de kan ha mer personal. Som fritidspedagoger med undervisningsbehörighet, säger Katja Larsson.

Alla nya barnfamiljer de hoppas på behöver ha någonstans att bo. Utbyggnadstakten är de ense om, men inte i frågan om hur aktörerna ska se ut. Moderaterna har öppnat för att sälja delar av allmännyttiga Burlövs Bostäders bestånd. Och på de nya områdena vill de utveckla Burlöv ihop med fria marknadskrafter.

Katja Larsson och S vill istället ge det kommunala bolaget en chans att vara med och bygga ut Burlöv, som belöning för allt ansvar det har tagit genom åren.

– Alltid när det har varit krisigt i ett område har man gått till Burlövs Bostäder och frågat ”Kan ni utveckla detta?”

Ett område som Burlövs Bostäder arbetat hårt med är miljonprogramshusen i Svenshög. Över en av gårdarna kommer Liz Olofsson som bara ska upp i lägenheten och lämna några kassar, innan hon ska gå och förtidsrösta.

För första gången i livet har hon tvekat.

– Jag har alltid röstat samma, du vet min far var politiker. Men just nu är det väldigt svårt. Alla partier har någon bra och något dåligt, säger hon.

Hyreslägenheten på Svenshög är på 60 kvadrat och har inglasad balkong. Hon har aldrig trivts bättre. För tre år sedan flyttade hon hit från Malmö, bara för att hon hittat en så trevlig lägenhet.

– Jag känner mig jättetrygg här. Det säger jag till alla mina väninnor: "skriv upp er på Burlövsbostäder och flytta ut här för det är så himla fint".

Svenshög brottades tidigare med dåligt rykte, men mycket har hänt. Det allra senaste är basketkorgarna som hängs på plats på den nya uteidrottsarenan just när Sydsvenskan går förbi.

– Vi har lagt 800 kvadrat golv på den gamla rinken. Nu kan man åka inlines och spela landhockey. Och så två basketplaner, säger Timmy Svensson, projektanställd på Burlövs kommun för att få satsningen på plats.

Planen är en av många insatser för att lyfta området.

Tre kilometer från den nya multiarenan står ett gäng som efterlyser precis samma sak – en plats att ses för att hänga på. Men pensionärerna i Åkarps PRO kräver också någonstans att brygga kaffe och helst en toalett.

– Jag kan tycka att det är som att de inte ser oss gamlingar. Du ser hur många vi är som träffas. Och vi är i den åldern att man kanske behöver gå på toaletten oftare, säger Eva Jönsson och kastar iväg sitt klot.

Boulegänget ses två gånger i veckan och denna soliga sensommardag är de drygt 30 personer. De gläds över nya banor, som kommunen hjälpt till med.

– Men de kunde varit dubbelt så många, säger en herre, som just håller på att förlora sin match.

Agneta Persson kastar lätt hem segern. Kommunens äldrevård är hon inte lika nöjd med.

– Min mamma har hemtjänst och det är fruktansvärt. Det handlar bara om att allt ska gå så fort som möjligt. De springer in och ut, personalen, säger hon.

Hemtjänsten i Burlöv har kritiserats. I december 2019 larmade personalen om att de mådde psykiskt dåligt över en pressad arbetssituation och en ledning som inte lyssnar. En omorganisation skulle råda bot på detta och förhoppningsvis få kompetent personal att stanna kvar.

Politikerna på kullen känner väl igen klagomålen som vi passar vidare från bouleplanen. Missnöjet inom hemtjänsten har krävt stora insatser, och arbetet är inte i mål, förklarar de.

– Det har varit rätt skakigt under en period, och där har man försökt göra stora insatser. Som också är kopplat till värderingar, att faktiskt sätta invånaren i fokus, säger Amelie Gustafsson.

Och seniorerna ska få sin lokal, men båda politikerna ber dem att ge sig till tåls. När stationen i Åkarp är helt färdig anläggs en park som ett lock ovanpå den nya tunneln. Där kommer det att rymmas såväl boulebanor som utegym och toaletter, lovar de.

Politikerna känns oväntat överens om målen, men har skilda uppfattningar om hur Burlöv bör ta sig dit.

Att vara en liten kommun, inklämd i en storstadsregion, kan få höger och vänster att närma sig varandra. Så är fallet i det ämne som kanske engagerar flest – trafikfrågorna. Det blir så när man är bosatt i ”världens största refug”, som Katja Larsson uttrycker det.

Det nybyggda fyrspåret för tågen ligger några hundra meter åt ena hållet och motorvägen åt andra.

Löftet om att dagens ett tåg i halvtimmen ska förvandlas till ett var tionde minut i framtiden, är en nyckel i utbyggnaden av Burlöv. Men båda politikerna oroar sig för att operatörerna inte kommer att uppfylla det.

– Det finns orter i Skåne där man byggt ut stora områden för att det funnits möjlighet att tågpendla. Sen drar man ned på tågtiderna och pendlingsmöjligheterna försvinner, säger Katja Larsson.

– Oavsett vem som styr efter valet bli det en oerhört viktig fråga, att se till att det blir som vi har kommit överens om, fyller Amelie Gustafsson på.