Annons

Annons

Annons

Annons

opinionValet 2022

Aktuella frågor
”Förlorare som tycker att andra partiers anhängare är ointelligenta misstror också demokratin mer.”

Vissa grupper kan välja andra strategier för att hantera valförluster än att slicka sina sår, skriver Emma A Renström, docent och biträdande professor i psykologi vid högskolan i Kristianstad, och Hanna Bäck, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Illustration: Zdenek Sasek. Foto: Patrik Renmark

Annons

Idag är en dag med många känslor. Valet är över. Vissa slickar såren efter att det parti de röstat på gått bakåt. Andra gläds över att "deras" parti rönt framgång och kanske kommer att ingå i regeringen.

Vi har följt en valrörelse där partiernas representanter ofta utmålat motståndarsidan som fiender. Den typen av förhållningssätt och språkbruk kan bidra till att väljare kommer att ta avstånd och ogilla, eller till och med hata, vissa partier och deras anhängare, inte på grund av deras ideologiska hållningar, utan snarare utifrån känslor och vilka grupper som väljarna identifierar sig med. Fenomenet kallas affektiv polarisering.

Affektiv polarisering är rotad i människors identitet, till vilken grupp de känner tillhörighet.

Annons

Affektiv polarisering innebär att människor kan ha förutfattade, negativa åsikter om andra partier eller deras anhängare utan att det nödvändigtvis hänger ihop med ideologiska ställningstaganden.

Annons

Affektiv polarisering skapar ett starkt ”vi och dom”-klimat i samhället. Amerikanska studier visar att den sortens polarisering har ökat under de senaste årtiondena. I våra studier ser vi att även svenska väljare uppvisar liknande tendenser. Vi finner att alla partiers anhängare är affektivt polariserade. De har mer negativa känslor och är mer partiska när de bedömer andra partiers sympatisörer, än när de bedömer anhängare av det egna partiet. Men det finns skillnader.

Mest affektiv polarisering uppvisar Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas anhängare, som anser att anhängare av andra partier är mer ointelligenta, fördomsfulla och själviska än anhängare av det egna partiet.

Sverigedemokraterna är det parti som alla andra partiers anhängare – utom Moderaternas och Kristdemokraternas – mest tar avstånd ifrån och har starkast förutfattade meningar om.

Sverigedemokraternas sympatisörer har framför allt förutfattade meningar om anhängare av Miljöpartiet och Vänsterpartiet, men de är också negativa till Socialdemokraternas och Centerns väljare. Anhängare av partier som ligger ideologiskt nära varandra uppvisar mindre affektiv polarisering gentemot varandra och alltså färre förutfattade meningar om varandra.


Hur påverkar det samhället att människor har den här typen av negativa känslor och förutfattade meningar om andra partiers väljare? Forskningen visar att det kan få betydande konsekvenser på det privata planet.

Annons

Annons

Människor som är affektivt polariserade vill inte längre umgås med anhängare av vissa partier och är mindre toleranta gentemot dem. Det kan även ha konsekvenser för politiska ståndpunkter som väljare intar: Personer som är affektivt polariserade har mer extrema politiska åsikter. De politiserar också frågor i större utsträckning än andra. Ett exempel är USA:s hantering av covidpandemin som snabbt blev en polariserad fråga, med tydliga partipolitiska skillnader i människors förhållningssätt till viruset, hanteringen av pandemin och vaccination.

Det finns forskning som visar att nivån av affektiv polarisering är relaterad till om människor accepterar en valförlust eller ej. På den sida som förlorat ett val är de som uppvisar den här typen av polarisering också mer benägna att känna sig missnöjda med det demokratiska systemet. Om många väljare inte accepterar valutfallet finns det risk att de tar till politiskt våld, som när Trumpanhängare stormade den amerikanska kongressbyggnaden Kapitolium i januari 2021 i ett försök att omintetgöra erkännandet av att Joe Biden vunnit presidentvalet. 

Så långtgående konsekvenser av affektiv polarisering lär vi inte se här då Sverige kännetecknas av starkt stöd för demokratin bland väljarna. Men det kan vara värt att ha i åtanke att vissa grupper kan välja andra strategier för att hantera valförluster än att slicka sina sår, strategier som kan leda till ytterligare ökade avstånd till anhängare av andra partier och till konflikter mellan olika grupper i samhället.

SKRIBENTERNA

Emma A Renström, docent och biträdande professor i psykologi, Högskolan Kristianstad

Hanna Bäck, professor i statsvetenskap, Lunds universitet

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Till toppen av sidan